Läsning för barn
Kansikuva
Nimiölehti
Esipuhe
Johdanto
Förord till Onkel Adam
Bärplockerskan
Den röda stugan
David och Goliath
Var god mot de fattiga
Den tappade kängan
Sanningens Perla
Rinaldo Rinaldini eller Röfvarbandet
Fågel Blå
Skyddsengeln
Förord till alla goda barn
Till en Gosse
Till en Flicka
Vintersagan om Skyhög och Molnskägg
Vårens saga
Naturens hemlighet
Nyårsnatten
Sampo Lappelill
Under Björkarna
Neckrosen
Höstvisa
En Saga om sju syskon
Sparfven om Julmorgonen
Nora, som ej ville vara barn
Verna Rosa
Adalminas perla
Hvad Wilhelm tänkte på första Maj
Fästningen Hjelteborg
Skolgossens Vintervisa
När det är midsommar
Skolgossens Sommarvisa
Hedra din fader och din moder
När man sofver på rosor
Hjertat af gummi elasticum
Höytiäinen
Om den sommar, som aldrig kom
Liten Verna
Unda Marinas fotspår
Hvad Emma tänker om hösten
Brusebäck och Susebäck
Solkonungens krona
Silfverpenningens Berättelser
Julvisan
Hallonmasken
Visan om lilla Maja
Huru skogens små barn lärde sig läsa
Toinis Julafton
Det vackraste i skogen
Lilla Skrållan eller Det skrynkliga förklädet
Hvitsippan
Musti
Den barmhertige är rik
Rosenperlorna
Elisa
Himmelens Barn
Sagan om de fyra, som prisade Gud
Vårt Land
Barnens bön för Fäderneslandet
Radigundis’ penna
Walters första äfventyr. Om Walters hem samt om Lunkentus och den randiga kjolen
Walters andra äfventyr, som hände sig en dag i Sockerlandet vid Himmelsbacken
Walters tredje äfventyr, som hände, när Walter slog trissa
Walters fjerde äfventyr. När man är lat, får man akta sin lugg
Walters femte äfventyr. Huru Walter ville göra som Robinson
Walters sjette äfventyr. Huru Walter gick på jagt och skjöt förunderligt miste
Walters sjunde äfventyr. Huru den tappre Walter jagade vargar
Walters åttonde äfventyr. Huru Walter sökte en skatt och ville bli rik
Första samtalet. Stinas examen i mathematiska geografin
Andra samtalet. Europas karta
Tredje samtalet. Stinas examen i vetenskaperne
Vänta litet!
Björkens stora planer i mössörontiden
»Bättre folk och sämre folk»
Trollens jul
Höbergningen
Skridskolöparen
Huru Frithiof red på första Maj
Eli Rhem
Raska gossar
Den stora frågan
Saul och David
Kyrkklockorna
Sagan om Lillis näsa
Gossen från Brahestad
På blank is
De små fåglarnas klagan
Björken och Stjernan
Barnens bön för alla
Hvad skall du älska?
Prinsessan Törnrosa
Olle, som gick på skidor
Stormen och Solskenet
Kyrktuppen
Nyåret 1868
Strö blommor!
Pikku Matti
Fattiga barns lofsång för Finlands skörd, hösten 1868
Hafskonungens gåfva
Sista April
Svalan från Egypti land
Eko
Unda Marinas silfverskål
En Jättesaga
Luftslotten
Julgranen
Gamla stugan
På skridskor
Mirza och Mirjam
Den första Lärkan
Fattiga barns lofsång i en vårdanstalt
Pekkas äfventyr
Solstrålen i November
Löflösa träd
Bullerbasius
Hökens vrede öfver Majföreningen
Bofinkens vaggvisa
Ninive
En Julsaga
Huru man hittar sagor
Solkonungens barn
Solkriget
Ängsblommornas visa
Den okända svarta fågeln
Den bättre vägen
Prestgårdsflickorna
Rida ranka
Julvisa
Skyddsengelns röst
Fjäderholmarna
Byggmästar Vinter
Prinsessan Lindagull
Alauda cantat
Refanut
Skolgossarnes segersång
Matts Lustigs barn
Tidningssättaren vid sin stilkast
Fattig-gubben
Aftonvandring
Georgs konungariken
Ångbåtseldaren
Lasse liten
Svarta hafvets matros
Tändstickan
En vårdag på Finska Viken
Pehr Matts’ sten
Jernvägskonduktören
Myran, som for till doktorn
Telegrafisten
Lilla Genius
Vaggvisa för en nordanstorm
Stjernöga
Vid postluckan för ankommande bref
Myreborg och Gråmossa
Johanna d’Arc
Sikku
Berndt Michaels dröm
Det vissnade löfvet
Hvar få vi en julgran?
Måne klara
Ängens Söndagsmorgon
Till de hvita körsbärsblommorna
Sötare än sött
Till min roddargosse
Gossen från Sammatti
Jordgloben
Skogsbjörn
Gossen från Pernå
Jätten och skolgossen
Flickan vid Kauttua
Fabriksarbeterskan
Knut Spelevink
Smeden
Mod i faran
Auktionsmäklaren
Gamla herrn
Brandvakten
Gossen, som hörde det tysta tala
Mjölnaren
Wipplustig
Stockflötaren
En lärd gosse
Sockerbagaren
Tomtegubben i Åbo slott
Trädgårdsmästaren
Fiskarnes lif i hafvet
Vallflickan
Tom
Jägarens första byte
Moster Lotta
Linet
Årstiderna
Den heliga natten
1. Guldflugan
2. Den röda flaggan
3. Lejonet
4. I hafvets djup
5. Källan
6. Töckenöarna
Sländans höstvisa
Huru Gud skapade Finland
Vidrack
Huru Skandinavien och Finland blefvo en halfö
Mars 1888
Charles Gordon
Hjältevisa vid fem år
Den heliga nattens barn
Ny julvisa
Den fallna julgranen
15. Stenografen
16. Urmakaren
17. Blomstersäljerskan
18. Köksan
19. Bokhandlaren
20. Bokbindaren
21. Bagaregossen
22. Gatsoperskan
23. Lille prinsen
Skräddaren, som tråcklade hop Finland med Sverige
Spelemans visa
En hög herres jakthund
Peppeli
Två gånger två är fyra
Flickskolan i farmors tid
Skolan i morfars tid
Huru järnvägen fick sjumilsstöflar
7. Florio berättar om björken
8. Unda Marina berättar om slafhandlaren
9. Unda Marina berättar om perlan
Prins Florios kanal
Krypskyttarne
Jennys förmaningar
Förspel till »Prinsessan Törnrosa»
Lucias siffror
Station Sylvester
Askungen
Behåll din krona
Syne i Sommarby
Vallgossens visa
Tuttemuj
När solen dansar
24. Kusken
25. Fiskaren
26. Spågumman
Mellan smörgåsarna
Molnjätten
10. Unda Marina berättar om Imatra
11. Florio berättar om Lapplands troll
Rimtussen
Skära hafran
De röda skorna
Barnet mitt
Slug skall man vara
Vaggvisa för ett sjukt barn
Moppe
Jungfru Marias nyckelpiga
Folkskolebarnens vandringssång på vägen till skolan
Englarnas julklapp
1. I gröna skogen
2. Göken galar
3. Myggdansen
4. Urmakarvisan
5. Katten och råttan
6. Mjölnarevisan
Pukkis visa
Skogskonungen
Tidernas spegel
Perdita eller Den förlorade våren
Snurran
Musti.
Såg du vid stora skogens bryn
Ett litet hus ej långt från byn?
Två goda syskon bodde der
Med deras moder kär.
5Frans och Marie, så hette de,
De bästa barn man ville se.
De voro faderlösa små
Och fattiga också.
Den granna herrgåln såg man nog
10Derborta öfver sjö och skog.
Der hade barnen vuxit opp
I öfverflöd och hopp.
Men Gud, som pröfvar menskors lott,
Han fann det ej för barnen godt;
15Han lät dem vexa opp i strid
Mot nöd och motgångstid.
|296|Sin far de miste. Innan kort
Så måste gården säljas bort
Och modren med de små till slut
20Till torpet flytta ut.
|179|Den goda modren! Nöjd och from,
Hon sade i sin fattigdom:
Fast här vi mist vår vän och far,
Vi Gud ännu ha qvar.
25På herrgåln var det öfverflöd,
Men här så var det brist och nöd;
Den rike grannen var så hård
Mot dem, som ägt hans gård.
Och dock hur rik var ej dervid
30Den låga kojans samvetsfrid
Och lugna, fasta tro på Gud
Mot rikedomens skrud!
Och en kamrat så fanns här än,
Med hungrig mage, också den,
35Och hvita tänder i sin mund;
Det var en pudelhund.
Den gamle svarte Musti var
Ett arf från fordna bättre dar.
Han var en främling, sade mor;
40Han var en född Spanjor.
Det såg man på hans svarta lugg,
När Musti morrade i mjugg,
Men ingen visste tala om
Hur han till norden kom.
45Nog hade han sin tid också
Fått äta fläsk med smör uppå,
|297|Men nu så tog han saken kallt
Och morrade och svalt.
Sålänge han var ung och stark,
50Så kom han hem från skog och mark
Än med en hare, fångad upp,
Än med en tjädertupp;
|180|Och hviftade på svansen nöjd
Och slekte sig om mun med fröjd,
55Tills alla del af steken fått;
Då fick han ock sin lott.
Men nu var Musti gammal ren
Och hade ej så flinka ben;
Nu fick han sleka flat sin nos,
60När steken flög sin kos.
I stället kom en lurfvig varg
Och lurade på Musti arg;
Men Musti ej förstod den lek,
Att sjelf få bli en stek.
65Det gick hans ambition förnär;
Och gjorde vargen sig besvär,
Nog fick han sig en lurfvig lugg
Af gamla Mustis hugg.
Nu var det knappt med Mustis mat.
70Stor sak! Han var en god kamrat;
Han följde barnen öfverallt
Och morrade och svalt.
De ryckte i hans pels ibland;
Då slekte Musti deras hand.
75Gud nåde den, som, ond i sinn’,
I stugan ville in.
|298|Och hade Musti nånsin sport,
Att någon barnen illa gjort,
Då flög han strax sin man burdus
80I kragen utan krus.
Men mor, hon kunde ej fördra’
Att ej ett bröd åt Musti ha
Och se hans mage ständigt tom
Uppå hans ålderdom.
|181|85Och fast hon länge med sig stred,
Och fast det nog i hjertat sved,
Så tog hon Musti med och gick,
Och Musti följde qvick.
Till herrgåln kom hon om en stund.
90Säg, herre, vill ni ha min hund?
Han många konster kan, och jag,
Jag har ej bröd i dag.
Den rike herren drog på mund:
Må gå, nog föder jag en hund.
95Der har ni pengar; gå er väg!
Hvad vill ni mera, säg?
Och mor gick ensam hem och gret,
Och barnen i sin ensamhet,
De snyftade vid kojans dörr,
100Der Musti legat förr.
Gråt icke, kära barn, sad’ mor;
Nu Musti som en herre bor,
Nu får han äta mjölk och gröt
Och mången kaka söt.
105Och när hon sade, hördes ren
Ett krafsande på dörrn och sen
|299|Ett morrande, så välbekant,
Att ... var det riktigt sannt?
Ja, det var Musti, det var han,
110Det var han sjelf och ingen ann!
Han hade rymt från mjölk och bröd
Till gamla hemmets nöd.
Han hade rymt från fyllda fat
Och goda dar och kräslig mat
115Till hunger, fattigdom och brist;
Det kände Musti visst.
|182|Blott för sitt trogna hjertas skull
Så gaf han bort sitt goda hull
Och ville hellre svälta, än
120Att öfverge en vän.
Och barnen skreko högt af fröjd,
Och Musti morrade förnöjd;
Men mor från ögat strök en tår
Och sade: Musti går!
125Ja, Musti skall tillbaka gå
Till den, som honom köpt; seså! –
Det hjelpte ej; han leddes bort
Till herrgåln innan kort.
Men Musti kom tillbaka. Än
130Tre gånger fördes han igen;
Fick ömsom stek och stryk; – men nej,
Der blef vår Musti ej.
Och tredje gången, när, som förr,
Han krafsade på stugans dörr,
135Då bar den kloka, trogna hund
En kaka bröd i mund
|300|Och lade den för barnens fot,
Liksom att blidka modrens hot,
Liksom att säga: ingen nöd!
140Nog skall jag skaffa bröd.
Då fylldes goda modrens blick
Af tårar. Hon till herrgåln gick
Och sade: edra pengar tag;
Men Musti håller jag.
145Den rike, när han det förnam,
Så blef han rörd och allvarsam
Och sade: trohet uti nöd
Är mer än guld och bröd.
|183|Och sen så sade han än mer:
150Nu vill jag blifva god mot er,
Nu vill jag ge er mat och gull
För trogne Mustis skull.
När mor kom hem, så blef det fröjd,
Och Musti morrade förnöjd,
155Och nu har Musti morrat ut,
Och nu är sagan slut.