Läsning för barn
Kansikuva
Nimiölehti
Esipuhe
Johdanto
Förord till Onkel Adam
Bärplockerskan
Den röda stugan
David och Goliath
Var god mot de fattiga
Den tappade kängan
Sanningens Perla
Rinaldo Rinaldini eller Röfvarbandet
Fågel Blå
Skyddsengeln
Förord till alla goda barn
Till en Gosse
Till en Flicka
Vintersagan om Skyhög och Molnskägg
Vårens saga
Naturens hemlighet
Nyårsnatten
Sampo Lappelill
Under Björkarna
Neckrosen
Höstvisa
En Saga om sju syskon
Sparfven om Julmorgonen
Nora, som ej ville vara barn
Verna Rosa
Adalminas perla
Hvad Wilhelm tänkte på första Maj
Fästningen Hjelteborg
Skolgossens Vintervisa
När det är midsommar
Skolgossens Sommarvisa
Hedra din fader och din moder
När man sofver på rosor
Hjertat af gummi elasticum
Höytiäinen
Om den sommar, som aldrig kom
Liten Verna
Unda Marinas fotspår
Hvad Emma tänker om hösten
Brusebäck och Susebäck
Solkonungens krona
Silfverpenningens Berättelser
Julvisan
Hallonmasken
Visan om lilla Maja
Huru skogens små barn lärde sig läsa
Toinis Julafton
Det vackraste i skogen
Lilla Skrållan eller Det skrynkliga förklädet
Hvitsippan
Musti
Den barmhertige är rik
Rosenperlorna
Elisa
Himmelens Barn
Sagan om de fyra, som prisade Gud
Vårt Land
Barnens bön för Fäderneslandet
Radigundis’ penna
Walters första äfventyr. Om Walters hem samt om Lunkentus och den randiga kjolen
Walters andra äfventyr, som hände sig en dag i Sockerlandet vid Himmelsbacken
Walters tredje äfventyr, som hände, när Walter slog trissa
Walters fjerde äfventyr. När man är lat, får man akta sin lugg
Walters femte äfventyr. Huru Walter ville göra som Robinson
Walters sjette äfventyr. Huru Walter gick på jagt och skjöt förunderligt miste
Walters sjunde äfventyr. Huru den tappre Walter jagade vargar
Walters åttonde äfventyr. Huru Walter sökte en skatt och ville bli rik
Första samtalet. Stinas examen i mathematiska geografin
Andra samtalet. Europas karta
Tredje samtalet. Stinas examen i vetenskaperne
Vänta litet!
Björkens stora planer i mössörontiden
»Bättre folk och sämre folk»
Trollens jul
Höbergningen
Skridskolöparen
Huru Frithiof red på första Maj
Eli Rhem
Raska gossar
Den stora frågan
Saul och David
Kyrkklockorna
Sagan om Lillis näsa
Gossen från Brahestad
På blank is
De små fåglarnas klagan
Björken och Stjernan
Barnens bön för alla
Hvad skall du älska?
Prinsessan Törnrosa
Olle, som gick på skidor
Stormen och Solskenet
Kyrktuppen
Nyåret 1868
Strö blommor!
Pikku Matti
Fattiga barns lofsång för Finlands skörd, hösten 1868
Hafskonungens gåfva
Sista April
Svalan från Egypti land
Eko
Unda Marinas silfverskål
En Jättesaga
Luftslotten
Julgranen
Gamla stugan
På skridskor
Mirza och Mirjam
Den första Lärkan
Fattiga barns lofsång i en vårdanstalt
Pekkas äfventyr
Solstrålen i November
Löflösa träd
Bullerbasius
Hökens vrede öfver Majföreningen
Bofinkens vaggvisa
Ninive
En Julsaga
Huru man hittar sagor
Solkonungens barn
Solkriget
Ängsblommornas visa
Den okända svarta fågeln
Den bättre vägen
Prestgårdsflickorna
Rida ranka
Julvisa
Skyddsengelns röst
Fjäderholmarna
Byggmästar Vinter
Prinsessan Lindagull
Alauda cantat
Refanut
Skolgossarnes segersång
Matts Lustigs barn
Tidningssättaren vid sin stilkast
Fattig-gubben
Aftonvandring
Georgs konungariken
Ångbåtseldaren
Lasse liten
Svarta hafvets matros
Tändstickan
En vårdag på Finska Viken
Pehr Matts’ sten
Jernvägskonduktören
Myran, som for till doktorn
Telegrafisten
Lilla Genius
Vaggvisa för en nordanstorm
Stjernöga
Vid postluckan för ankommande bref
Myreborg och Gråmossa
Johanna d’Arc
Sikku
Berndt Michaels dröm
Det vissnade löfvet
Hvar få vi en julgran?
Måne klara
Ängens Söndagsmorgon
Till de hvita körsbärsblommorna
Sötare än sött
Till min roddargosse
Gossen från Sammatti
Jordgloben
Skogsbjörn
Gossen från Pernå
Jätten och skolgossen
Flickan vid Kauttua
Fabriksarbeterskan
Knut Spelevink
Smeden
Mod i faran
Auktionsmäklaren
Gamla herrn
Brandvakten
Gossen, som hörde det tysta tala
Mjölnaren
Wipplustig
Stockflötaren
En lärd gosse
Sockerbagaren
Tomtegubben i Åbo slott
Trädgårdsmästaren
Fiskarnes lif i hafvet
Vallflickan
Tom
Jägarens första byte
Moster Lotta
Linet
Årstiderna
Den heliga natten
1. Guldflugan
2. Den röda flaggan
3. Lejonet
4. I hafvets djup
5. Källan
6. Töckenöarna
Sländans höstvisa
Huru Gud skapade Finland
Vidrack
Huru Skandinavien och Finland blefvo en halfö
Mars 1888
Charles Gordon
Hjältevisa vid fem år
Den heliga nattens barn
Ny julvisa
Den fallna julgranen
15. Stenografen
16. Urmakaren
17. Blomstersäljerskan
18. Köksan
19. Bokhandlaren
20. Bokbindaren
21. Bagaregossen
22. Gatsoperskan
23. Lille prinsen
Skräddaren, som tråcklade hop Finland med Sverige
Spelemans visa
En hög herres jakthund
Peppeli
Två gånger två är fyra
Flickskolan i farmors tid
Skolan i morfars tid
Huru järnvägen fick sjumilsstöflar
7. Florio berättar om björken
8. Unda Marina berättar om slafhandlaren
9. Unda Marina berättar om perlan
Prins Florios kanal
Krypskyttarne
Jennys förmaningar
Förspel till »Prinsessan Törnrosa»
Lucias siffror
Station Sylvester
Askungen
Behåll din krona
Syne i Sommarby
Vallgossens visa
Tuttemuj
När solen dansar
24. Kusken
25. Fiskaren
26. Spågumman
Mellan smörgåsarna
Molnjätten
10. Unda Marina berättar om Imatra
11. Florio berättar om Lapplands troll
Rimtussen
Skära hafran
De röda skorna
Barnet mitt
Slug skall man vara
Vaggvisa för ett sjukt barn
Moppe
Jungfru Marias nyckelpiga
Folkskolebarnens vandringssång på vägen till skolan
Englarnas julklapp
1. I gröna skogen
2. Göken galar
3. Myggdansen
4. Urmakarvisan
5. Katten och råttan
6. Mjölnarevisan
Pukkis visa
Skogskonungen
Tidernas spegel
Perdita eller Den förlorade våren
Snurran
»Bättre folk och sämre folk»
»Bättre folk och sämre folk.»
Jo, ni skulle sett Julie,
När hon förr for här förbi,
Stolt och styf i hatt och kappa,
Grann och fin och rak och nätt
5I en spritterny schalett,
Som hon fått till jul af pappa.
Der hon satt i vagn beqvämt,
Helsade hon högst förnämt.
När hon sen i skolan kom,
10Såg hon sig föraktligt om.
Många fattiga och blyga
Stackars barn i tarflig drägt
Sutto der. Men oförskräckt
Såg man strax Julie sig smyga
15Till den högsta bänkens rad,
Och då hände, vet ni hvad?
Jo då hände, att burdus
Utan kompliment och krus
|379|Kom den stränga lärarinnan,
20Tog Julie, fast mot hon stred,
Till en bänk der lägre ned.
»Klif, min vän, ej högre, innan
Du med dygd och flit förtjent
Sjelf den plats, som du har ment.»
|89|25Röd af blygsel och af harm
Kom Julie från skolan varm.
»Bästa mamma, kan du tänka,
Der i skolan sitter mest
Sämre folk och sitter bäst,
30Men åt mig så vill man skänka
Sådan simpel plats! Så der
Bättre folk behandlas här.»
Sorgsen hörde modren det:
»Nå välan, lägg bort schalett,
35Grannlåt, vagn och hatt och kappa,
Kläd dig i den grofva drägt
Liksom fattigdomens slägt,
Lär att sjelf dess trasor lappa.
Lär af lifvet hvad som här
40Bättre eller sämre är.»
Var det allvar? Först så tog
Flickan det som skämt och log,
Men hvem målar hennes häpnad,
När det verkligt måste bli!
45Fattig blef nu vår Julie,
I en torparflickas skepnad,
Måste hon till skolan gå
Och den lägsta platsen få.
Visst var det en bitter stund,
50Och Julie, hvad hon var ond!
Men då kom bland barnens skara
En af dessa stackars små,
|380|Som fått heta sämre då;
»Du skall inte ledsen vara»,
55Sad’ det goda barnet; »vi
Skola hjelpa dig, Julie.»
Först Julie sig vände bort,
Full af harm. Men innan kort
|90|Brast det hårda, onda hjertat,
60Och det stygga högmod allt
I en flod af tårar smalt.
Glömdt var allt som henne smärtat,
Gråtande hon sade nu:
»Lär mig att bli god som du!»
65Så gick mången dag förbi,
Allt i skolan gick Julie,
Som de fattiga få göra,
Åt, som de, sitt hårda bröd,
Lärde känna brist och nöd,
70Fick väl också stundom höra
Hur det stack liksom en dolk,
När man sade: sämre folk.
Och hvar gång ett högmod än
Kom i hennes själ igen,
75Bad hon Gud att ödmjuk skilja
Hvad som uti lifvet här
Bättre eller sämre är.
Och så stark var hennes vilja,
Att hon fick i skolan sist
80Samma högsta plats hon mist.
Nu blef der examen. Då
Kommo far och mor också,
Och med glädjetårar sågo
De sitt barn bland alla bäst.
85Och de redde till en fest,
Och ur gömman, der de lågo,
|381|Togos rika perlor och
Fästades i dottrens lock.
Men då svarade Julie:
90»Fattig vill jag än förbli!
Perlor, guld och granna kläder
Snärja oss i högmods garn,
|91|Gifven dem åt nödens barn!
Mera det mitt hjerta gläder
95Att mig Gud har lärt hvad här
Bättre eller sämre är.»
Sämre är att, sjelf ej god,
Utan vett, i öfvermod
Sina likars ringhet klandra.
100Bättre är att tro hvar stund,
Ödmjuk i sitt hjertas grund,
Sträng mot sig och mild mot andra,
Att ej drägt och stånd med mer,
Endast dygd oss värde ger.