Dikten utgår från bibelversen »behåll det du har, att ingen må taga din krona» (Upp. 3:11). Kronan, ett rent och obefläckat sinne, visar att barnet tillhör Guds rike. Med anledning av förordet skriver Topelius till förläggaren Albert Bonnier att allt hans »skriftställeri för barnen går ut på att barndomens krona ej må i förtid ryckas från dem af reflexionen» (4/10 1896; jfr »Förord till Onkel Adam» och inledningen, s. XXI ff. och dikten »Skyddsengelns röst», v. 25). Dikten aktualiserar den nytestamentliga föreställningen om att människan måste bli som ett barn för att komma in i himmelriket (Matt. 18:1–5). Motivet är grundläggande i Topelius barnlitteratur och återkommer i exempelvis »Nora, som ej ville vara barn» (s. 209), »Elisa» (s. 305), »Skyddsengelns röst» (s. 627) och »Englarnas julkapp» (s. 1120).
Den första strofen förekommer i minnesalbum fram till 1970-talet medan den fjärde, som också återgetts i finsk översättning, bara finns i album fram till 1940-talet (Ekrem 2002, s. 85). Tonsättningen av Hilma Rosaura (Lilli) Thuneberg bidrog till diktens popularitet.
Bibliografi
»Behåll din krona», katalog.visarkiv.se; Ekrem, Lev lycklig, glöm ej mig! 2002, s. 85; Laurent, Topelius saturunoilijana 1947, s. 307; Lehtonen, »Puoli vuosisataa lastenkirjailijana – Zacharias Topelius», 2003, s. 22; ZT–Albert Bonnier 4/10 1896, Brev. Zacharias Topelius korrespondens med förlag och översättare, ZTS XX:1 2015; Vasenius VI 1931, s. 354
Behåll din krona.konsekvensändrat/normaliserat
Du lilla kära med ögon klara,
Bed Herrens engel dig väl bevara!
Guds rikes älskade barn du är
Och vet ej, att du dess krona bär.
5Behåll din krona! Behåll din krona!
De skola komma, de onda tankar
Af mycken synd, som i världen vankar.
De vilja stjäla din dyra skatt
Och byta morgonens ljus till natt.
10Behåll din krona! Behåll din krona!
Och när de säga: mins årens heder,
Du är ej mera ett barn, som beder,
|4|Ett barn, som älskar, ett barn, som tror,
Ett barn, som lyder, du är nu stor:
15Behåll din krona! Behåll din krona!
Behåll Guds rike, som blef dig gifvet,
Din tro på Jesus, din tro på lifvet;
Ditt lätta löje, din korta tår,
Din omedvetna, daggfriska vår!
20Behåll din krona! Behåll din krona!
Så många ville din krona vinna,
Som söka, söka och aldrig finna,
Som ständigt fråga, men få ej svar.
Behåll Guds rike i hjertat qvar!
25Behåll din krona! Behåll din krona!