Tredje samtalet. Stinas examen i vetenskaperne

Tredje samtalet.original: samtale .

Stinas examen i vetenskaperne.

Några veckor efter föregående samtal sitter Axel, efter slutad filbunke, ännu lärdare än förr, men lika rådlös, i samma kökskammare, medan Stina kardar ull, som hon sedan nedlägger uti en stor pertkorg.

2 AXEL. Kommer du ihåg, Stina, när jag examinerade dig i mathematiska geografin?

4 STINA. Nej, det kommer jag intet ihåg.

6 AXEL. Du har ett dåligt minne. Kommer du ihåg, när jag examinerade dig i Europas karta?

8 STINA. Jag vill minnas att han en gång europade för mig. Det är fasligt hvad Axel är lärd, och allt lärdare blir han, bara han äter duktigt.

10 AXEL. Intet blir man lärd för det att man äter, utan för det att man läser.

12 STINA. Voj, voj, hvad nu allt det läsandet också skall tjena till! Jag undrar, om menniskorna blifva så mycket klokare, för det att de bli så förskräckeligt lärda.

14 AXEL. Det förstås, kära du. Den som är lärd, han är också klok.

16 STINA. Men si, det tror jag intet, vet Axel. Jag mins Calle Åkerberg, som sen blef magister. Han gick en gång ut, när det hällregnade och bar paraplyn under armen. Då blef han våt, det förstås, och trätte på syster sin, för det hon gömt bort paraplyn. Det var för det att han gick och funderade hvad regnet hette på latin.

18 AXEL. Det heter pluviaspråk: latin, genitivusspråk: latin pluviæspråk: latin, feminini generisspråk: latin, och går efter första deklination.original: deklination Men är det ett riktigt hårdt regn, så heter det imberspråk: latin, genitivusspråk: latin imbrisspråk: latin, masculini generisspråk: latin, och går efter tredje deklination. Och Jupiter kallades Pluviusspråk: latin, för det att han regnade.

20 STINA. Men om Pitter regnar, blir Axel våt, det är säkert det, ifall han intet har paraply, eller en bra kapprock. Hvad har han då för godt af plura och plura och hela latinet?

22 AXEL. Jag kan läsa Cornelius och Cicero och Virgilius, och så blir jag student, och när jag är student, kan jag bli hvad som helst. Men jag skall säga dig, Stina, att det heter intet plura, utan pluviaspråk: latin. För det der kunde du |365|få dig en stor krux i themaboken. Jag har lust att lära dig deklinera.

24 STINA. Nej, tack vackert, jag tycker mer om att karda ull. Säg mig, kan Axel bli prest?

26 AXEL. Visst kan jag det.

28 STINA. Nå, kan han bli prest, så må han gerna för mig klinera natt och dag. Han har väl lärt sig en hel hop saker? Hvad är det för slag, som han lärt sig?

30 AXEL. Jag har lärt mig vetenskaperna.

32 STINA. Nå, det var präktigt. Hvad vill det säga, vetenskaperna? Är det också latin?

34 AXEL. Att du kan fråga så dumt, Stina! Vetenskaperna, det är allt hvad man vet.

36 STINA. Då har jag också lärt mig vetenskaperna, efter det är allt hvad jag vet.

38 AXEL. Nej, pass. För det första vet du så fasligt litet, och sen så har du intet lärt det ur böcker. Det är stor skillnad, ser du.

40 STINA. Jag vet hur man skall bruka jorden och sköta korna och tjärna smör och baka, brygga, tvätta, spinna, häkla och karda, och sy kläder, och väfva lärft, och sticka strumpor, och så kan jag katkesen tillochmed femte hufvudstycket utantill. Så fasligt mycket är det just intet, men nog är det så mycket jag behöfver af vetenskaperna.

42 AXEL. Att du kan vara så rysligt enfaldig, Stina. Intet är ju det några vetenskaper. Mins du, hur du kom i pumpen för mathematiska geografin?

44 STINA. Ja, nu mins jag, att Axel visste huru långt det|64| var till mån, men han visste intet hvad hans egen smörgås var gjord utaf.

46 AXEL. Vänta, nu skall jag riktigt visa dig, Stina, huru enfaldig du är, när du tror, att du kan vetenskaperna. Hvad vet du till exempel om filosofin?konsekvensändrat/normaliserat

48 STINA. Fil har han framför sig, och Sofi heter hans mamma. Jag tänker, att när han äter sin mammas fil, så är det filosofi.

50 AXEL. Jo, nu tyckte du att du hittade på. Men filosofin, ser du, är den vetenskap, som lär oss att tänka. Till exempel: när det regnar, så blir det vått; Cajus går ut i regnet; alltså blir Cajus våt.

52 STINA. Men om nu Cajus har paraply?

54 AXEL. Ja, då är det paraplyn, som blir våt.

56 STINA. Voj, kära Axel, hvad han onödigt bråkar sitt hufvud. Nu skall det vara filosofi, att Cajus blir våt, och så blir intet Cajus våt heller. Tänka kan ju hvar menniska, som har sitt sunda förstånd.

58 AXEL. Det är skillnad på huru man tänker. Men jag skall taga ett annat exempel. Hvad vet du om filologin?konsekvensändrat/normaliserat

60 STINA. Det var ett fasligt ord. Det har jag aldrig i min lefnad hört talas om. Man ser nog hvad som smakar honom, när der är så mycket fil i hans vetenskaper.

62 AXEL. Var du tyst med ditt fil. Filologi är det, när man känner ett eller flera språk riktigt i grund.

64 STINA. Jag kan finska och svenska, både präntadt och tryckt, och förr skall jag sälja bort Axel, än han säljer bort mig. Intet har jag behöft någon filogi till det. Si, nu fick jag ändå ordet fram.

66 AXEL. Vackert kan du! Försök deklinera menniska. Hur heter det i vocativusspråk: latin?

68 STINA. Pratar han! Intet heter någon menniska Vocativusspråk: latin.

70 AXEL. Det heter: o menniska!

72 STINA. Jag kunde väl tro, att det var något omenskligt.

74 AXEL. Är menniska substantivum eller adjectivum?

76 STINA. Det må trollet veta. Jag vet bara, att menniskan är ett skröpligt ting här i verlden.

78 AXEL. Efter menniska är ett ting, så borde du veta, att det är substantivumspråk: latin. Huru heter det i pluralisspråk: latin?

80 STINA. Plura och plura! En menniska vet jag, som heter Axel. Tycker han det vore så vackert att heta Axel Pluralis?

82 AXEL. Du stakar dig, Stina. Menniska heter i pluralis menniskor. Konjugera äta!konsekvensändrat/normaliserat

84 STINA. Hvad för slag? Äta?

86 AXEL. Ja, verbumspråk: latin äta. Huru heter det i perfectumspråk: latin?

88 STINA. Synden tage mig, om jag det vet. Men att Axel kan äta perfekt, det ser jag på bunken.

90 AXEL. Det heter: jag har ätit.

92 STINA. Ja så. Då skall jag duka af bordet.

94 AXEL. Kan du intet förstå, att det är perfectumspråk: latin? Vore det imperfectumspråk: latin, skulle det heta: jag åt.

96 STINA. Det syns på filbunken.

98 AXEL. Jag åt, du åt, han åt, vi åto, I åten, de åto. I plusquamperfectumspråk: latin heter det: jag hade ätit och i futurumspråk: latin: jag skall äta. Huru heter det till exempel i plusquamperfectum conjunctivispråk: latin?

100 STINA. Jag tycker han kunde vara mätt nu. Det var ett fasligt ätande.

102 AXEL. Det heter: jag skulle hafva ätit. Jag slår vad, att du intet engång vet hvad äta heter i imperativusspråk: latin.

104 STINA. Nå, låt höra.

106 AXEL. Jo, då säger man: ät du!konsekvensändrat/normaliserat

108 STINA. Tack skall han ha.

110 AXEL. Säg mig thema på verbumspråk: latin äta.

112 STINA. Jag orkar intet mera. Det är så många rätter, det är ett helt kalas.

114 AXEL. Themat är: äter, åt, ätit. Det är ett starkt verbumspråk: latin. Men när du slår dig så illa ut med verba regulariaspråk: latin, hur skall du intet komma i pumpen med irregulariaspråk: latin!

116 STINA. Voj, voj!

118 AXEL. Hvilken pars orationisspråk: latin är voj?

120 STINA. Är voj också latin?

122 AXEL. Nej, det är finska, men jag vill veta hvad slags ord det är. Till hvilken klass hör det?

124 STINA. Nej, hvad skall nu det tjena till?

126 AXEL. Voj är en interjection. Vet du hvad interjection vill säga?

128 STINA. Raggen, om jag det vet. Man kan ju bli yr i hufvudet.

130 AXEL. Nu ser du huru litet du vet, Stina. Du är så rysligt okunnig, att minsta gosse i första klassen vet mera än du. Och ändå tror du dig känna vetenskaperna!

132 STINA. Intet kan någon veta allting. Axel är sjelf så okunnig i mina sysslor, att han intet kan sopa ett golf ordentligt. Vår Herre har ställt så bra till, att somliga veta det ena, somliga det andra. Och vet någon mera i en sak, så får han intet bli högfärdig för det. Det är ändå mycket, som han intet vet här i verlden.

134 AXEL. Tro intet, att du slipper för så godt köp. Jag skall bevisa, att du intet känner dina sysslor engång.

136 STINA. Åhå! Försök på, om han kan.

138 AXEL. Det skall jag bevisa med mathematik. Du vet kanske intet hvad mathematik är, din stackare?

140 STINA. Nej, det vet jag platt intet, och lika god kristen är jag för det. I hela katkesen finns intet ett ord om mattematt – hur var det nu igen?

142 AXEL. Mathematik. Det är den vetenskap, som lär oss att räkna ut allting.

144 STINA. Nå, räkna nu ut hvad väder det blir i morgon.

146 AXEL. Det hör intet hit. Den vetenskapen kallas meteorologi, eller läran om väderleken.

148 STINA. Det går nog med den, som med hans filosofi. Cajus blef intet våt, fast han skulle bli våt. Kan Axel göra vackert väder, så borde kronan skicka honom kring landet i höbergningstiden.

150 AXEL. Med mathematik kan jag räkna ut när det blir solförmörkelse. |368|Hvad säger du om det?

152 STINA. Det är ingen konst, när det står tryckt i almanackan ett helt år förut.

154 AXEL. Du är rolig. Det har han räknat ut, som skrifver almanackan, annars kunde det intet stå der.

156 STINA. Jo, det skall han inbilla mig! Räkna nu ut hvad han får till middag i morgon. Blir det kött eller fisk?

158 AXEL. Det bryr jag mig intet om att räkna. Men jag skall säga dig huru högt kyrktornet är.

160 STINA. Ja, om han klifver till tuppen och har ett snöre, som räcker ända till marken.

162 AXEL. Nej, pass. Jag ställer en käpp i marken och lägger en annan käpp snedt emot den, så att jag får en triangel. Vet du hvad triangel vill säga?

164 STINA. Nej, intet om han sloge ihjäl mig.

166 AXEL. Du vet då rakt ingenting, Stina. En triangel är en trehörning med tre sidor och tre vinklar.

168 STINA. Jaså.

170 AXEL. Det är intet värdt, Stina, att du ger dig ihop med geometrin, efter du intet vet hvad en triangel vill säga. Har du nånsin hört talas om en cirkel?

172 STINA. Cirkel eller passare har hvar duktig timmerman, och en sådan kostar en mark i boden.

174 AXEL. Se så der, nu börjar det gå omkring i ditt hufvud. Liksom en mathematisk figur kunde köpas i boden! En linie är en längd utan bredd, och en cirkel har hvarken början eller slut.

176 STINA. Just så går det med Axel. Håller han ut med att bli så omenskligt lärd, så blir han till slut en längd utan bredd, och det finns hvarken början eller slut på hans funderingar.

178 AXEL. Du stakar dig, bestämdt så stakar du dig på geometrin. Nu skall jag pressa dig i arithmetiken.

180 STINA. Nå, hvad är det nu igen?

182 AXEL. Det är räknekonsten. Kan du tabulan? Åtta gånger åtta, hvad gör det?

184 STINA (flinkt). Sextifyra.

186 AXEL. Riktigt. Subtrahera sju derifrån.

188 STINA. Sju derifrån gör femtisju.

190 AXEL. Nå, addera original: femton till femton till femtiosju.

192 STINA. Sjuttitvå.

194 AXEL. Nej, se på, du har anlag för arithmetiken. Hvar har du lärt dig addera och subtrahera?

196 STINA. Trahera kan jag intet, men nog har jag sålt några kannor mjölk i mina dar, och så måste jag väl kunna räkna till husbehof.

198 AXEL. Dividera ett exempel. Dividenden är 60, divisorn är 5; hvad blir qvoten?

200 STINA. Qvoten?

202 AXEL. Ja, 5 i 60, hvad blir qvoten?

204 STINA. Kommer han nu med sin latinska igen? Hvad är qvoten för slag? Får man betaldt för det?

206 AXEL. Det kan hända ibland. Qvoten blir 12. Låt oss försöka med reguladetri. Om ett pund smör kostar tolf mark, hvad kosta då 15 skålpund?

208 STINA (qvickt). Nio mark.

210 AXEL (räknar på taflan). 20 skålpund förhålla sig till 15 som 1 200konsekvensändrat/normaliserat penni till X ...

212 STINA. Lägg han bort griffeln, intet säljer han bort mig för tolf mark pundet.

214 AXEL (sedan han räknat). Det är rätt.

216 STINA. Låt mig nu lägga ett tal för Axel. En half kalf i half och en fjerdedel derifrån; huru mycket är qvar?

218 AXEL (funderar). En fjerdedel.

220 STINA. Nej, då är ingenting qvar, intet så mycket som jag kunde mata en katt med. Hvar var nu Axels ritamerika?

222 AXEL (förlägen). Det var bara en fint af dig, Stina. Men hvad vet du om botaniken?konsekvensändrat/normaliserat

224 STINA. Intet Guds skapade grand, så mycket jag mins. Är det också något, som har hvarken början eller slut?

226 AXEL. Botaniken är läran om alla vexter. Kan du säga hvad björken heter?

228 STINA. Hvad skulle han heta annat än björk?

230 AXEL. Han heter Betula albaspråk: latin. Rönnen heter Sorbus aucupariaspråk: latin, kråkriset heter Empetrum nigrumspråk: latin, styfmorsblomman heter Viola tricolorspråk: latin ...

232 STINA. Hvad heter då torkadt gräs?

234 AXEL. Intet är det en särskild vext.

236 STINA. Jaså, menar han det? Jag skall säga honom, att torkadt gräs kallar man hö.

238 AXEL. Kära Stina, gräset består af många slags vexter. Likaså gerna kunde du fråga hvad skogen är för en vext.

240 STINA. Intet blir jag klokare, om jag vet hvad en hop saker heta på latin. Säg mig hellre hvad de duga till. Hvad duger björken till?

242 AXEL. Han duger till ved och till qvastar ...

244 STINA. Och till vidjor och ris och handplaggor åt skolpojkar. Hvad duger mossan till?

246 AXEL. Det finns många slags mossor.

248 STINA. Nå, hvad duga de till?

250 AXEL (förlägen). De kläda bergen ...

252 STINA. Hå, intet frysa bergen, nog tåla de utan kapprock. Hvad duga mossorna till?

254 AXEL (förtretad). De duga till ingenting, liksom dina frågor.

256 STINA. Jo, om inte väggen vore drifven med väggmossa, skulle Axel frysa om vintern. Der skogen är slut, bränner man torf ifrån torfmossen. Islandsmossan är bra för lungsot, och af den kan man baka bröd. Utan renmossan skulle renar och Lappar svälta ihjäl. Med stenmossan färgar man brunt.

258 AXEL. Säg mig du: äro mossorna fanerogamer eller kryptogamer?

260 STINA. Säg mig han hur man gör med linet, innan det blir till skjorta åt Axel.

262 AXEL. Till hvilken klass hör linet? Huru många ståndare har det?

264 STINA. Voj, voj, han låts förstå sig på lin och har kanske aldrig i sina dar sett en häckla!

266 AXEL. Hvarifrån får man bomull?

268 STINA. Af fåren, kan jag tro, liksom annan ull.

270 AXEL (triumferande). Af fåren! Nej, Stina, hvad hjelper det att du häcklar och kardar, när du intet engång vet, att bomullen vexer på träd i Amerika!

272 STINA. Det skall han intet inbilla mig. Kanske fåren också vexa på träd, liksom tallkottar?

274 AXEL. Jag borde riktigt sätta dig i pumpen med Zoologin. Vet du hvad det är, Zoologi?

276 STINA. Bryr jag mig om Axels fasliga lärdom?

278 AXEL. Det är läran om djuren, och dit höra dina får och grisar och kalfvar.

280 STINA. Nog sköter jag dem utan hans sologris.

282 AXEL. Du känner hvarken ordningar eller slägten. Du vet intet engång hvilka djur, som idisla.

284 STINA. Kan Axel se hästen i mun och veta huru gammal han är?

286 AXEL. Nej. Men kan du säga mig hvilka djur, som ha ryggrad?

288 STINA. Rygg ha de alla, må jag väl tro.

290 AXEL. Åh nej. Flugan till exempel har ingen ryggrad. Kan du säga mig hvad menniskan är? Är hon däggdjur, fågel, fisk, kräldjur, leddjur eller blötdjur?

292 STINA. Gud bevare mig, vill Axel göra menniskorna till fänad? Visst äro vi skröpliga ting, men jag tänker ändå, att vi ha något qvar af Guds beläte.

294 AXEL. Se så der är det, när man är så rysligt okunnig, som du, Stina. Menniskan är ett däggdjur, det kan du aldrig bestrida.

296 STINA. Fy skäm ut Axel, att han kan prata så der. Han vet rättnu intet, om han är fisk eller fågel. Kanske är han en bröms, efter han surrar så fasligt.

298 AXEL. Det är du, som är en blindbröms, du vet ingenting, du flyger rakt emot väggen. Kanske jag förhör dig uti historien?konsekvensändrat/normaliserat Jag undrar huru du der står på dig.

300 STINA. Jag kan berätta många historier, om det kommer an på. Klockaren kunde berätta historier en hel vinterqväll, och ibland ljög han, så det förslog.

302 AXEL. Det är annat med verldshistorien. Der måste hvart ord vara rena sanningen.

304 STINA. Nå, berätta nu verldshistorien, om han har lust. Nog orkar jag höra.

306 AXEL. Liksom det vore gjordt på en aftonqvist! Säg mig, när dog Cyrus?

308 STINA. Aldrig har jag hört talas om en sådan en.original: sådan’en. Var han också ett däggdjur?

310 AXEL. Cyrus dog år 525 före Christi födelse och efterträddes af sin son Kambyses. För resten blef Cyrus halshuggen, och drottning Tomyris lade hans hufvud uti en säck med blod.

312 STINA. Har intet verldshistorien bättre att tala om, så ger jag intet två penni för henne. Fy, det är ju värre än när man slagtar en oxe.

314 AXEL. Åh, det finns mycket annat i verldshistorien. Kan du till exempel räkna upp verldens sju underverk?

316 STINA. Allt hvad Gud skapat är ett underverk, ty det är skapadt af intet.

318 AXEL. Kolossen på Rhodus, Semiramis hängande trädgårdar, Dianas tempel i Ephesus, Memnons stod, Egyptens pyramider, fyrbåken vid Alexandria och – och –

320 STINA. Det sjunde underverket är Axel, som är ett däggdjur och ändå låts veta mer än vår Herre.

322 AXEL. Nej, nu minns jag det: konung Mausoli graf.

324 STINA. Det var visst något? En kung i sin graf är intet en smul bättre än Axel och jag. Men efter han är|77| så slängd i verldshistorien, så kan han väl säga mig hvad Abrahams fader hette.

326 AXEL (förlägen). Abrahams fader? Han var af Noachs slägt.

328 STINA. Ja, hvarför intet af Adams också? Men hvad hette Abrahams fader?

330 AXEL. Det vet du intet sjelf.

332 STINA. Jo, han hette Thara. Det står i bibeln, och der står min verldshistorie.

334 AXEL. När grundlades Rom?

336 STINA. Hvad hette konung Davids far, farfar och farfars mor?

338 AXEL. När börjades första korståget?

340 STINA. Hvad hette den ön, der Paulus blef stungen af en huggorm?

342 AXEL. Du svarar intet på mina frågor.

344 STINA. Axel svarar ju intet på mina.

346 AXEL. Rom grundlades år 753 före Christus.

348 STINA. Davids far hette Isai, hans farfar hette Obed, hans farfarsfar hette Boas, och Boas var gift med Ruth, som var Davids fars farmor.

350 AXEL. Du vet intet, din stackare, att första korståget begynte år 1096.

352 STINA. Axel stackare vet intet, att ön, der Paulus blef ormstungen, hette Melite.

354 AXEL. Bryr jag mig om dina öar!

356 STINA. Bryr jag mig om hans korståg!

358 AXEL. Det är för det att du kom i pumpen med verldshistorien.

360 STINA. Jag tycker att Axel sjelf kom vackert i pumpen, fastän han är så lärd.

362 AXEL. Jag är din magister, och du sitter på lägsta klassen. Är du uppstudsig mot din lärare, så skall du få plaggor.

364 STINA. Försök att ta fast mig, kära magister!

366 AXEL. Vänta, skall du få se!

367 Nu ryckte Axel några qvistar af qvasten, band dem hop till ett ris och sprang efter Stina, för att ge henne plaggor. Men fastän Stina var gammal, höll hon sig så skickligt i skydd bakom ullkorgen, att Axel förgäfves sökte få fatt henne. När detta ej lyckades honom, blef han desperat och tog ett hopp för att springa tvärs öfver korgen, men det begaf sig ej bättre, än att han snafvade och föll in i korgen, midtibland ullflagorna. Der låg han med alla vetenskaperna!

368 Stina skrattade så, att hon nära nog miste andan, och just i detsamma trädde föräldrarna in. Axel steg upp, något flat, och ullen hängde rundtomkring honom som en pudels lejonmahn.

369 – Hvad nu? konsekvensändrat/normaliserat sade hans far. – Du ser ju ut som en oklippt stallgumse!

370 – Han säger sjelf, att han är ett däggdjur, konsekvensändrat/normaliserat skrattade Stina.

371 – Nå, nå, sade fadren och drog hjertligt på munnen, – nog är det bra att lära sig alla nyttiga kunskaper, men den, som skryter med sin lärdom och föraktar andra, som lärt sig mindre ur böcker, han kan vara säker derpå, att han förr eller senare kullrar i ullkorgen.

372 Och dermed slutades Axels magisterskap och Stinas examen i vetenskaperna.