21. Bagaregossen.

Snålmåns snaskar på sin bulle;

Den skall vara färsk och rar.

Smöret bredes som en kulle,

Ej ens kanten lämnas qvar,

5Och när Lena, flink i stöket,

Bakar skorporna i köket,

Vill ju Måns få baka med

För att grundligt mjölas ned.

Hvad en stackars bagargosse

10Sliter, det vet Månsen ej.

Mästarn ropar: Lata tosse,

Degen jäser, upp med dej!

Ack, jag sof så godt i fällen,

Och så måste jag till spjällen,

15För att Måns, kantänka, nu

Vill ha färskt bröd klockan sju.

O, man kan ihjäl sig svetta,

Om man ej blir stekt i os;

Ugnen spricker snart af hetta,

20Luften är som äppelmos.

Sömniga gesäller vingla,

Knåda, kafla, trilla kringla,

Vika skjortans ärmar opp,

Gäspa – och få en sittopp.

25Skada, när nu bullen ångar

Färdig, fet och gul och rund,

Att min näsa doften fångar,

Så att jag blir mätt på stund.

Ack, om jag en snålmåns vore

30Och min knif i smöret fore,

Då så vore jag till mod,

Som en prins i bagarbod!

Det är jag, som matar staden.

Tänk blott: vore icke jag,

35Hvar skall hela långa raden

Få sig en bit bröd i dag?

Annat allt kan man förgäta,

Men si, äta, äta, äta,

Det vill stort folk, som de små.

40Sådan karl är jag ändå!

Jag är högsta potentaten

Här i världens hungersnöd.

Hvad är lifvet utan maten?

Hvad är maten utan bröd?

45Bakar jag ej bröd för dagen,

Får ju kungen knip i magen;

Gräddar jag ej kakan snällt,

Dör ju hjälten rakt af svält.

Bagarn han styr hela tåget,

50Bagarn han är klok och van.

Men ... hvad kryper där i tråget?

Ve, en mångbent torrakan!

Snålmåns, tag min tjenst! Här är den,

Du skall få regera världen,

55Bara jag får, mätt som du,

Sofva lugn till klockan sju.