Bonnier, Albert–ZT 21.1.1880

Lukuteksti

Albert Bonnier till Zacharias Topelius 21.1.1880

den 21 Januar 1880

Bäste Broder Topelius!

1 Jag hade idag nöjet mottaga lemma startdin första manuskriptsändning på Novellerna kommentar som ock ditt bref af 16:e Janr. – Under tiden har Du nu fått mitt senaste bref och ser Du deraf att äfven jag var beredd på att korrekturen böra gå till Dig.

2 På det hela finner jag manuskriptet vara fullt tillräckligt tydligt och icke svårläst, så att jag hoppas att korrekturen, när Du får dem sedan de engång äro lästa här – icke skulle vålla Dig mycket arbete. Men blott i ett afseende beder jag att få göra en hemställan till Dig:

3 Skulle Du icke vilja tillåta att vi vid detta arbete finge följa lemma startden nu allmännast antagne och brukliga stafningen, sådan den är i Svenska Akademiens ordlista – om än icke i alla detaljer, så dock i de hufvudsakligaste. – Denna ordlista är följes nu nästan öfverallt i Sverige i de flesta såväl böcker som tidningar. – icke derför att man äfven mot den kan göra anmärkningar – men den är dock på visst sätt en autoritet att stödja sig till och i alla fall en stödjepelare att hålla sig till då man vacklar mellan längesedan försvunna stafningssätt och vissa nystafvares alltför vidtsväfvande|| moderniseringar.kommentarlemma startJag vill ingalunda att Du i ett och allt skall kasta bort vissa egendomligheter som tillhöra din stafning s.som t ex att skrifva fågel (med å), m. många flera, som ännu nyttjas af många författare – men jag hemställer om vi t. ex icke – jag tager ett ord som förekommer just på första sidan i Konungens handske – kan få lof att nyttja det numera alltid brukliga stafningssättet porslin – i stället för porcellin.kommentar

4 Jag har tillåtit sättaren att nu att börja med i de första arken nyttja vår vanliga stafning – se på korrekturet hur Du tycker det ter sig – och vill Du absolut ha tillbaka din egen ortografi – så är det ju lätt att ändra före tryckningen. – Det öfverflödiga h i Teater, Teologi m fl ord kunde Du kanske äfven tillåta få vara borta – liksom att få skrifva Filosofi Kaos, Kemi, och dylika främmande ord, så som det nu allmänt brukas.

5 I fråga om huruvida någon cykelbeteckning bör utsättas på titelbladet vill jag tillåta mig att säga följande: Ehuru jag är fullt säker på, att om Gud blott ger Dig helsa och kraft att vidare gå igenom och ordna äfven de följande af hvad Du har och speciellt alla de som stodo upptagna på den lista Du skickade mig, så nog vill jag fortsätta trycka dem och nog skola vi få läsare och afnämare till dem. Men allt det oaktadt tycker jag ändock att man icke från början bör tvinga köparen till mer än ett begränsadt antal häften eller delar. – Jag tycker derför att det är klokast att i anmälan med 1:sta hft tillkännagifva att Subskriptionen skall om||fatta verkets första 2:ne delar, utgörande (dess 1:sta Cykel eller Serie) det inclauderade kunde också rent af uteslutas om man så vill – och man blott tala om 2:ne delar, som utgifves i 8 häften à 6 ark i hvardera. Att på titelbladen utsätta något om första Cykeln anser jag vara alldeles öfverflödigt; – det hindrar icke att om man vill kan man på 2:dra nästa Cykeln utsätta »andra cykeln» – men vi kunna ju begränsa oss derhän att blott på omslagen och i anmälan tala om indelningen i cyklar eller serier. – Deremot blir det absolut nödvändigt att på titlarna utsätta de brukliga del-indelningarne.original: -indelningarne

6 I fråga om häftenas indelning röstar jag fortfarande för att vi tillsvidare hålla oss till ett bestämdt och lika arkantal pr häfte. Dervid uppstår visserligen den olägenhet att läsaren blir afbruten midt uti – men blott vi kunna sörja för att häftena utkomma snabbt på hvarandra så är detta utgifningssätt numera något så vanligt att ingen stötar sig dervid. Konungens handske skulle således den komma att räcka öfver 2:dra och ett stycke in på 3 :dje häftet. – Blott det, böra vi söka till – nemligen att finna en afslutning ongefär vid ark 24 för 1:sta delen och kring arken 48 à 50 för 2:dra delen. Om sålunda Konungens handske blir 14 ark, så borde vi försöka få i följden dernäst en eller 2 flera berättelser, som tillsammans kunde gå på 10 ark. Det må väl ej vara omöjligt – ty jag antager att det förslag till följd för berättelserna som Du sändt mig i nödfall kan göres om, så att t. ex efter Konungens handske i nödfall kunde följa lemma startVernas rosor & Stjernan i molnetkommentar (10 ark)|| eller ock lemma startGröna Kammarn (6 ark) och Vincent Vågbrytarn (4).kommentar

7 Jag delar fullkomligt din mening att det kan vara nog att i en blifvande innehållsförteckning upplysa om årtalet när den ifrågav berättelse skrifvits – samt hvar den förut varit tryckt. Det kan bäst ske i en slags efterskrift (lemma startsådan som Lysander har i slutet af hvarje del af Almqvistkommentar) der man meddelar dylika upplysningar mera som noter till innehållsförteckningen.

 

den 22/1 på qvällen.

8 Sedan i går har jag vidare funderat på den del af ditt bref, som det återstår att besvara och äfven derom rådgjort med ett par literära vänner, som bruka ha fin smak och godt omdöme – nemligen angående Titeln och jag icke underlåta att delgifva Dig mina funderingar och tvifvelsmål derom – på det att vi gemensamt må kunna söka hitta på den bäst möjliga. – Litet hvar veta vi ju att titeln på en bok icke är så alldeles utan betydelse – i alla fall skadar det ju icke att bjuda till att finna den lämpligaste och vi ha ju tid på oss – ty i nödfall kan 1:sta arket förblifva lemma startstående uppsattkommentar (så att ändringar deri kan göras) ända till dess att 6:te arket är tryckfärdigt eller rättare ända tills att sjöfarten blir öppnadt.

9 Mina dubier gälla hufvudsakligast benämningen »Vinterqvällar» som jag tycker dels är skäligen matt och intetsägande – men dels hvad värre är kommer att taga sig underlig ut då den framträder på våren och under sommaren. Hade arbetet börjadt på hösten och hade det varit|| en mindre, mest för julen och vintern afsedd bok, så hade ju denna benämning varit lämpligare.

10 Jag ber Dig icke misstycka och hoppas Du förlåter mig att jag beder Dig ytterligare begrunda saken och under tiden taga i betraktande de olika förslag, som efter hvarann framställdt sig för mig och dem jag nu går att anföra.

11 Först och främst återkommer jag ånyo till det enklaste och vanligaste – men som jag anser från min ståndpunkt som förläggare – tillika vara det lämpligaste och fördelaktigaste, nemligen

12 1) Valda Noveller och Berättelser

13 eller 2) Valda Noveller och Skildringar

14 Ordet berättelser i No 1. är ingalunda alldeles tautologiskt eller synonymt med Noveller, då de estetiska lagarna, som Du vet, ganska bestämdt skilja mellan dessa tvenne begrepp. – Jag föredrager Nr 1 framför Nr 2 och synnerligen gör jag det om Du i Nr 2 vill inlägga äfven ordet »Sägner» – ty derigenom blir titeln bra lång. – Jag förstår nog att Du önskar att redan från arbetets början sålunda ha tillkännagifvit att deri äfven skall ingå de smärre stycken som hvarken kunde benämnas noveller eller berättelser. – Men tillåt mig att bemärka. Efter det förslag eller den förteckning Du sändt mig tycks det ju att Du har förråd af större saker till minst ett par cyklar eller till 4 – kanske 6 volymer innan att egentligen de smärre styckena behöfvs anlitas. Vore det då icke lämpligare att låta dem bli en 3:dje eller 4:de cykel för sig – anslutande sig till de föregående – och der titeln då kunde undergå|| någon ändring eller tillägg. – Så ville jag helst ha verket ordnadt, icke derför att jag ett ögonblick betviflar att icke äfven dessa smärre stycken äro fullt upp lika värderika och interessanta – men derför att jag tycker der blir bättre plan i arbetet.

15 Men äfven om Du vidhåller din önskan att få ha öppet att blanda större och smärre stycken – så hemställer jag om det icke går an, att vi blott hålla oss till underrubriken Du nu har och antaga titeln till

16 3) Valda Noveller
Sägner och Skildringar
af
Z. T.

17 Detta är visserligen ingenting nytt, ingenting som i literaturhistorien gör sig så lätt ihågkommen, men skola vi ha en rubrik till öfverskrift – så borde det vara en som vore något mera anslående än den nu föreslagna »Vinterqvällar». Under mina funderingar tänkte jag en stund på
4) »Från Suomis bygder»
men har öfvergifvit den – sedan jag lemma startefter en förnyad genomläsning af ditt förordkommentar blif uppmärksam på följande:
5) Från tomtens gömställe eller 6) Ur tomtens gömma
Noveller, Sägner och Skildringar
För detta förslag talar att begreppet »tomte» är populärt, omtyckt och rätt anslående, ganska originelt och icke utan en viss poetisk flägt. Emot denna titeln har jag sjelf blott att invända att den icke ger begreppet af ett mera omfattande samlingsverk – utan fast hellre|| antyder blott en smärre samling. För en volym – skulle den afgjordt passa bra – men kanske att dessa mina senast uttalade skrupler icke äro af betydenhet – och om vi skola ha en öfverskriftstitel, så anser jag någon dylik vara (med tomte uti) vara att föredraga framför Vinterqvällarna – hellst den också mycket närmare öfverensstämmer med ditt förord.

18 Tillsvidare öfverlemnar jag nu åt Dig att godhetsfullt taga i betrakatande hvad jag – så godt jag kunnat – här anfört.original: anfört

19 Beträffande titeln har jag dock ännu ett önskningsmål och det är att det finska mottot må få utgå på den svenska delen af upplagan och blott stå på den finska. – Som Du vet är finska språket totalt främmande hos oss – och då all den kännedom man i Sverige har deri inskränker sig till hvad som i vår barndom stod på lemma startvåra gamla tolfskillingssedlarkommentar, så befarar jag rentaf att man det icke skulle göra den önskliga verkan hos oss. – lemma startSkall ett motto anföres der, så gif samma finska ordspråk i en svensk öfversättning men då något annorlunda än den hvarmed Du nu afslutar förordet – ty den är något dunkel och svårfattlig – jag tillstår min oförmåga och äfven min väns som jag frågat derom. (Borde icke istället för 2:dra & 3:dje radens mitt min – der hellre stå »dess»
Dess luft vederqvickande
Dess jord fruktbärande.original: fruktbärande

kommentar||

20 Jag vågar tro att när Du får korrektur på förordet, så skall Du sjelf finna Dig föranlåten att deri göra åtskilliga förkortningar, såsom: att borttaga hela sista stycket (med mindre att Du beslutar Dig för titelförslaget lemma startsubkommentar No 4) Från Suomis bygder – hvilket då kunde anknytas till det som i detta stycket säges om händelsernas och skildringarnes innehåll). Men antager Du titeln en af titlarna 5 eller 6 – eller någon närbefryndadt och går Du in på mitt förslag att Mottot får vara på svenska, så blir sista stycket öfverflödigt borde utgå och antydningen att skildringarne röra sig kring Finland och finska förhållanden – hvilken nog är nyttig att ha qvar – kunde ju då troligtvis inväfvas på något ställe i det föregående.

21 För öfrigt finner jag förordet vara både verkligen humoristiskt och mycket trefligt. Här och der kunde det dock afkortas något och kanhända är det äfven något för öfverdrifvet blygsamt i fråga om innehållet hvad som bjudas »en ärad allmänhet.»

22 Du ursäkter att jag varit så vidlyftig – men det gäller ju ock här en så pass vigtig sak som titeln på ett stort samlingsverk. Jag har nog sett huru ofta ett företag gått mindre bra, blott derför att man begått något misstag i val af titel. – Jag hinner icke meddela mig med Edlund, men finner Du det vara skäl, så tror jag icke det vore illa – han har både smak och erfarenhet. – Jag längtar visserligen att få ditt svar men sjelfva slutliga afgörandet brådskar ju icke förr än 1:sta häftet skall ut.

Din tillgifne vän

Albert Bonnier

 

 

    Kommentaari

    Kommentar

    Läs inledningen till korrespondensen här.

    Punktkommentarer

    stycke – textställe – kommentar

    1 din första manuskriptsändning på Novellerna manuskriptet till »Konungens handske» som inleder Vinterqvällar.

    3 den nu allmännast [...] alltför vidtsväfvande moderninseringar. Under inverkan av skandinavismen fanns från 1860-talet en strävan att förenhetliga de nordiska språken och anknyta till fornnordiska ordformer istället för tysk- och engelskinfluerade. Mot de radikala reformivrarna agerade Svenska Akademien som en mer konservativ kraft. Första upplagan av SAOL som utkom 1874 utgick från Carl Gustaf af Leopolds stavningsnormer från 1801, Afhandling om svenska stafsättet. – Novellsamlingen Vinterqvällar var det första av Topelius verk som utgavs i Sverige sedan SAOL hade utkommit.

    3 Jag vill ingalunda [...] stället för porcellin. Se Topelius svar 31/1 1880 (i trycket har novellen stavningen porslin).

    6 Vernas rosor & Stjernan i molnet Den senare, en fortsättning på »Vernas rosor», ingår som en del av denna novell i Vinterqvällar (1881).

    6 Gröna Kammarn (6 ark) och Vincent Vågbrytarn (4).Novellerna följer på »Konungens handske» i första cykeln.

    7 sådan som Lysander [...] del af Almqvist Professor Theodor Lysander redigerade och utgav Almqvists Valda skrifter 1874–1878 på Albert Bonniers förlag.

    8 stående uppsatt d.v.s. oombrutet.

    17 efter en förnyad genomläsning af ditt förord Enligt Topelius anekdotiska förord är det en tomte som bär skulden till att de gamla manuskripten har sparats.

    19 våra gamla tolfskillingssedlar Från 1748 hade de lägre valörerna av svenska sedlar beloppet angivet också på finska; på tolvskillingssedeln stod Kaxitoista Kymmendä Shillingiä. Sedeln trycktes till 1805.

    19 Skall ett motto [...] jord fruktbärande. Mottot är borttaget från förordet; det finska ordspråket oidentifierat.

    20 sub (lat.) under.

    Manuskriptbeskrivning

    • Kirjeen arkistotunnus: 1231
    • Lähettäjä: Bonnier, Albert
    • Vastaanottaja: Topelius, Zacharias
    • Arkisto: Nationalbiblioteket
    • Kokoelma, arkistotunnus: Topeliussamlingen 244.9-10
    • Tyyppi: brev
    • Tila: original
    • Koko: 21 x 13,5 cm
    • Arkkeja: 2
    • Lehtiä: 2
    • Kirjesivuja: 8
    • Väri: blågrått
    • Laatu: skrivpapper
    • Kuosi: rutmönstrat, brevhuvud, Bonniers eget brevhuvud med dateringsdel
    • Kunto: välbevarat
    • Materiaali: svart bläck
    • Muuta: kartonglist, andra lägget rutmönstrade vattenlinjer

    Faksimile