ZT–Sofia Topelius 26.12.1853
Kommentaari
Kommentar
Punktkommentarer
stycke – textställe – kommentar
1 brödernas Emilie Topelius yngre bröder Ludvig och Julius Lindqvist bodde hos familjen Topelius 1853–1854.
3 helst när vi [...] julen i Helsingfors. Familjen Topelius stod i beråd att flytta till Jakobstad hösten 1854 efter att Zacharias Topelius tjänstledighet från lektorskapet vid Vasa gymnasium upphört.
3 tyska resan förlossningen; dottern Toini föddes 14/3 1854.
6 fattig stackaren.
Manuskriptbeskrivning
- Kirjeen arkistotunnus: 859
- Lähettäjä: Topelius, Zacharias
- Vastaanottaja: Topelius, Catharina Sofia, f. Calamnius
- Arkisto: Nationalbiblioteket
- Kokoelma, arkistotunnus: Topeliussamlingen 244.97
- Tyyppi: brev
- Tila: original
- Koko: 21,2 x 13,5 cm
- Arkkeja: 1
- Lehtiä: 1
- Kirjesivuja: 3
- Väri: vitt
- Laatu: konceptpapper
- Kunto: välbevarat, frånsidans text syns
- Materiaali: brunt bläck
- Muuta: siffror på sista sidan
Zacharias Topelius till Catharina Sofia Topelius 26.12.1853
Helsingfors annan dag Jul 1853.
Goda Kära Mamma!
1 Emili ämnade skrifva nu med Alexander Boehm och berätta om vår jul, men då hon i sin ställning är något trött och dessutom föreskrifven att mest ligga stilla på sin soffa, så skrifver jag dessa rader i hennes ställe. Och först önska vi Mamma och alla våra kära ett godt slut på gamla året och sedan ett gladt och godt nytt år, gladare än det nu tilländagående, hvars början bedröfvade Mamma och oss alla med en så stor förlust. Ja Gud gifve Mamma helsa och glädje af de sina alla, det är vår innerliga bön, Milles och min och Ainas och brödernas.
2 Ludvig kom till vår glädje i fredags om aftonen och dröjer här en vecka. Jag tror att han nu skrifver några rader till Lotta.
3 Wår julafton åto vi här hemma hos oss, och då Emili, som Mamma vet, är förbjuden att gå ut under den farligaste tiden nu till en eller par veckor på nyåret, så ville vi gerna vara tillsammans med Rosenkampffs och Leopolds som förr om julafton, helst när vi nu äro sista julen i Helsingfors. Men|| så när hade vi fått ångra denna vår önskan, ty i lördags vid middagstiden blef Emili illamående, och det fortfor sedan under hela afton till vår stora skrämsel, så att hon sjelf ej annat trodde, än att tyska resan i förtid förestod. Men Gudilof, sedan hon kom till sängs, gick det temligen om, och derefter har hon nu varit väl trött, men annars bra nog, och i natt har hon sofvit bra, så att blott hon nu är försigtigtg, hoppas vi att allt skall gå bra. Emellertid kan Mamma tänka, att vår julafton icke var så alldeles glad under dessa farhågor – men barnens glädje rundtomkring var oförändrad, och julträd hade vi och klappar regnade ned i massa. Hela juldagen voro vi hemma för oss sjelfva, Julius läste emellanåt högt för Emili, men Ludvig var på middag hos Leopolds.
4 Om julklapparna m. m. har jag skrifvit utförligare till Kuddnäs Mamma, som säkert ger Mamma i staden del deraf. Jag vill derföre nu blott nämna, att Aina, som fick 24 julklappar, pussar och omfamnar sin snälla moster Lotta för den söta väskan som kommer henne så väl till pass vid hennes skolgång. Ludvig fick 3 julklappar och Julius 7 eller 8; båda Lottas vestar kommo till bestämmelse.
||5 Det gläder mig att Mamma haft temligen god marknad med julsakerna; måtte nu sednaste remisser per posto ha kommit i tid och blifvit kringburna af lillStina. Det hade varit bra, om Mamma låtit mig veta hvilka saker varit mest begärliga, så hade jag skickat mera af dem; nu riskerar jag ej att skicka annat än ett parti penndosor, efter Mamma skref att de varit så kuranta. Partipriset är, som förut, 1:25 silfver för 20 lådor, som här säljas för 10 kop.kopek stycket i minut. Såsom prof medsänder jag en låda pennor skurna i båda ändarna; partiet (20 lådor) kostar 2 rubel s:rsilfver, men då de ej kunna säljas under 12 à 14 kop.kopek i minut, befarar jag att de äro för dyra i NyCarleby.
6 Julius mår bra och helsar. Äfven Borgströms må väl; i afton äro vi ditbjudna, men Mille fattig får bli hemma hon. Carolina Borgström gaf Emili en divanmatta till julklapp; Aina gaf åt Adèle en skolväska.
7 Jag slutar dessa korta rader med samma önskan som i början, att Gud måtte Mamma och Emili och alla de våra ännu den stora glädjen att friska återse hvarandra – och kanske unnar Gud oss också den stora fröjden att då medföra en liten ny medlem i vår krets. Tusen omfamningar till Mamma och Lybecks och Lotta och Moster Backman från
Emili och Z. och Aina.
8 Ludvig gaf åt Emili en trikottröja – Julius gaf hårnålar och en cirkel åt Emili.
9 Vi begagna tillfället att skicka litet prof på Hfors konfekt, som Mamma ville dela med Augustas små.