ZT–Sofia Topelius 7.9.1863

Zacharias Topelius till Sofia Topelius 7.9.1863

Helsingfors måndag 7 Sept. 1863original: 1862.

Min Älskade Mamma!

1 Vi äro lyckligen framkomna, och vår tanke vänder med innerligaste tacksamhet tillbaka till all Mammas godhet och kärlek denna sommar, som Gud åter förunnat oss att tillbringa tillsammans. Gud löne Mamma för all moderlig huldhet bättre än vi förmå göra det! Jag märker på barnen, att också de hafva farmor så innerligt kär, och hur skulle de väl annat! Icke många äro heller så lyckliga som jag, att äga så mycken kärlek omkring mig – så mycken och trogen huldhet af moder, maka och barn!

2 Wi reste från Kuddnäs med den alltid så sorgsna tanken på Mammas ensamhet. Vädret var herrligt, vägarna gropiga, men bättre än jag föreställt mig. Det gick mera piano och väntades på hästar, hvilket, med få undantag, uppehöll oss på hela resan. HrrHerrar F. & V. Knape, som reste i vagn framför oss, hamnade lyckligen i Kauhava. Vi dinerade på Markula och lågo på Salmi. Hanna Berger hade pippi mage, af bara slisk, gissar jag, ty hon åt ej stort annat; – fick så malört och blef skaplig igen. Fredag åter en herrlig, varm och klar sommardag. Vi foro då till Wisuvesi, prisande Bergsten i backarna, ty vagnen var sig ej lik, utan|| gick så jemnt och stadigt, att det just var ett nöje. Det kom sig mest deraf, att att de slitna hjulaxlarna blifvit påfyllda. Lördag morgon skulle vi ju resa på ångbåt, men när vi i rättan tid kommo till Ruhala, fanns ingen ångbåt; den hade väntat en dag i Tfors, för att föra hem marknadsfolk. Jag har så ofta haft förtret af de marknaderna, att jag väl tjugu gånger besluta ställa resan derefter, men nu glömde jag att se efter i almanackan. Skojeri och fylleri möttes på vägar och gästg:gårdargästgifvaregårdar redan i Wirdois, dock ej utaf värsta slaget. Wi reste vid godt mod vidare, och Aina var mest road att köra för kurirkärran. Flickan är icke så handfallen, nog reder hon sig. Hon Lott och Lotta fingo en omöjlig häst, blefvo långt efter, men redde sig och tingade ny häst af en bonde. Ej en enda gång behöfde jag kuska för vagnen, bara hålla kontroll. Skrållan vår hittade fram, likasom utaf sig sjelf. Lördag förmiddag fingo vi regn, som fortfor hela dagen och stundom spillde ned uti strömmar. Två håll körde jag kärran, för att låta Aina torka sig i vagnen – allt utan mehn för någon af oss. Backarna gingo lyckligt, och lördag qväll togo vi i skymningen nattqvarter på Huutijärvi, för att undkomma marknadsfolket. Söndag kl. 2 kommo vi till Tavastehus, der vi drucko kaffe och afreste|| kl. 5 e. m., sedan jag fått lemna vagn och kurirkärra i pension hos Nordin. Så förde den präktiga jernvägen oss trefligt och lyckligt fram till Helsingfors, söndagsafton kl. ½ 10. Vid bangården var tant med sina flickor och Hanna Berger emot oss samt anammade Helena. Vår gamla Lovisa hade väntat oss redan i flera dagar, så att vi kommo till bäddade sängar och tackade Gud för en angenäm resa utan äfventyr.

3 Här i vårt lilla bo, återstår visst mycket att ställa i ordning, men här är så putsadt och fint och ljust och gladt, så att om Guds nåd hägnar vår husliga frid, ha vi visst aldrig förut bott så nätt och trefligt i Helsingfors. Herr Margelin har gjort ett mästerverk, en köksspis, som måste vara en värdinnas förtjusning och säkert äfven blir Emilis. Bakugn, stekugn, vedlår, en hel hop hyllor och nischer, allt detta med hvita kakel! Jag bäfvar bara för räkningarna, ehuru en del är ackorderadt på förhand. Så ha golf blifvit dels omlagda, dels målade, två rum och kök nytapetserade, hvaribland mitt ena med sådana sametsfina tapeter, stora bruna blad på gul botten, att jag knappt täcks visa mig der i min fiskarjacka. Sängkammarn m. fl. äro putsade, alla fönster och dörrar i hela huset hvitmålade, papperstaket till hälften nytt, ja sjelfva gårdsvaktens jordvåning omlagad till en mensklig boning.|| Jag önskar det måtte aflöpa för 150 à 175 rubel, men få se. I alla fall är en våning, som mottagits i hög grad på slarf, numera nästan som ny, och då det allt skett efter mina promemorior och föreskrifter i våras af dugligt folk under Margelins och Schultz egen tillsyn, tror jag mig kunna försvara det inför min kollegierådinna. Det bästa saknas ännu, nemligen värdinnan, men vi få väl ge oss till tåls. På mitt bord fann jag ett bref från Emili af d. 30 Aug., deri hon befarar sig måsta dröja en vecka längre för Ludvigs skull – hvarom hon troligen äfven skrifvit till Mamma. Få nu se, om vi gå förgäfves i onsdag qväll till vår ångbåtshamn. Muntliga helsningar har jag fått genom Borgen. Fatalt att de skulle skicka Ludvig till Söderköping, då Marstrand påtagligen varit hans rätta helsokälla! Han lär ha kommit nog skral dit d. 24 Augusti. – Nå Emili har dock sina skäl att önska se landtdagen, – ej för ståten, men för att se sitt land och folk uti en vigtig vändpunkt i dess lif. Det är nu bestämdt att kejsarn dröjer här i sex dagar, från d. 13 till d. 19 Sept. Man lär ha sagt honom att formaliteterna med fullmakter och val räcka i tre dagar, så att han kunde komma, om han ville, först d. 16:de, men han har|| svarat: det får bli vid bestämd dag. Nordenstam har ock yttrat, att Hans. Maj. kommer att förvåna Finland med att förekomma dess önskningar. Åtminstone tror man sig med säkerhet veta, att han sjelf opåmint kommer att bevilja periodiska landtdagar. Ej mindre än fem stora baler tillrustas: en af Rokassovski, en af fru Karamsin, en af Hfors stad, de andra vet jag ej säkert. Hfors balen blir d. 18 Sept: i jernvägshuset, der stora bangården golflägges och dekoreras. Kostnaden beräknas till 50,000 mark, för hvar deltagare 30 mark. Ständerna m. fl. bjudas. – Fru Karamsin tillställer en stor jagt på Träskända, der 1200 man ställas i ring att vakta det samlade villebrådet. Från Petersburg har hon låtit hämta lefvande fasaner och råbockar, här hemma uppköper hon så många lefvande harar hon kan åtkomma, och alla dessa släppas på den bestämda tiden lösa i Träskända park. Säg nu, att ej här också blir något i stor stil; – dessutom flaggor och illuminationer utan ända. Möjligen ger H. Maj.Hans Majestät sjelf en bal, och den blir ej fyfnask. – Allt detta må vara i sitt värde, men man har också gjort ett förslag att öfver hela Finland fira den 15 Sept., hvilket|| vore vackert och värdigt. Månne ej NyCarleby och Kuddnäs kunde illuminera den qvällen? – Från Thus hade vi celebert sällskap på jernvägen. General Todtleben med hela sin stab återkom derifrån, efter att ha uppgjort planen till storartade befästningar. Gen. Åkerblom och amiral Schantz voro med. – Kl. ½ 3 e. m. Jag hinner blott tillägga några ord, efter en promenad, först med Aina och Eva till Frunt. skolan, der Eva rukkaspråk: finska skall göra sitt inträde redan i eftermiddag – glad och nöjd är hon, – det är dock ombyte. Sedan lyftade jag mitt qvartal, gratulerade på Ella Weckmans födelsedag, fick kaffe och musik, fann Deckers feta och glada, Falanders äfvenså – och så ströfvade jag kring boklådorna. Fru Otto Donner har fått en liten pilt. Sofi Hernmarck är återkommen från Stockholm, betydligt raskare. Lina Borgström väntas i onsdag med Grefve Berg – det vore roligt för Emili att vara med. – Alla äro vänliga och hjertliga mot oss. Borgströms flytta in som bäst,|| hela familjen samlas åter engång, äfven yngste sonen Atte. – Max Rosen träffade jag, lång, mager och gladelig. Han bad så hjertligt helsa mamma och säger sig ämna bli landtdagsman i stället för Carl. – Carl och Alexander ha varit med i en ny affär och kommit helskinnade derifrån. Tant ser rask ut, flickorna glada, alla frågade så efter mamma.

4 Goda Mamma, om Dyhrn ännu ej rest, så säg att han reser in till oss, Fredsgatan, fru de la Garde; – det är nästan omöjligt att få rum på värdshus, alla äro redan på förhand borttingade, och hyrorna för enskilda rum stiga till dubbelt. Här blir ett hvimmel. Grundfelt dröjer bara ett par dar hos oss, så att nog kan bror Albert tryggt komma, och jag har två rum. – Må väl, hinner ej mera. – Kanske nästa post. Barnen kyssa sin älskade farmors båda händer, och så gör äfven Mammas egnaste

Z.

5 Helena ha vi ej träffat sedan resan. Nog behöfver flickan stackare komma bort hemifrån. Icke gjorde hon oss synnerlig omak; mera tyst var hon, utom när Eva fick henna att hjelpa sig prata.

6 Hiskeliga försnillningar får Mamma läsa i tidningarna. Jag har uppvaktat Arppe i dag och tager i lördag mitt inträde i konsistorium.

7 Goda Mamma, jag glömde gifva något vid tillfälle åt postiljon. Kan Mamma gå i förskott? – Linséns äro komna till staden.

8 I Frunt. skolan har antalet redan vuxit från 161 till 173. – Alla Wasa läns landtdagsprester samlas hos Alavo Stenbäck och resa tillsammans.