ZT och Emilie Topelius–Sofia Topelius 20.10.1862

Zacharias & Emilie Topelius till Sofia Topelius 20.10.1862

Hfors 20 Okt. 1862.

Min käraste Mamma!

1 Tack för lilla lappen omkring Daniels bref. Det må vara huru kort så är det så innerligt välkommet, bara vi se att Mamma är frisk. Friska äro vi, Gud vare lof, ochså. Jag har litet magrat sen vi kommo från Marstrand, men det betyder ingenting då jag känner mig starkare än i fjol. Vassla dricker jag ett qvarter på förmiddagarna, nog är den stärkande fast man ej skulle tycka det, jag säger efter doktorn ty inte märker jag det ännu på mig sjelf. Gustaf och Julius kommo just hit nu en gång objudna på söndagsmiddag. De äro så nöjda med sitt qvarter, önska bara att få behålla det, men då Mamsell Tammelin kommer hem till Julen så bli de utan. Gustaf äter hos Tant middagarna.

2 Jag frågade just om Forsén, de sade att han blifvit förd på lazarettet först då han kom för att ej blifva insatt med brottslingar, och att de visst varit en falskmyntare i samma rum, men att han inte beklagat sig öfver det|| alls ty han hade så snart fått flytta för sig sjelf. Nu går han aldeles fritt omkring på fästningen men får ej utan lof fara till staden, han bor tillsammans med en luthersk klockare.

3 Jag kan tänka att Mamma är nyfiken att få höra hvad svar Lindström fick af Zachris. Han gick och funderade fasligt på det, men sedan så tyckte han att det icke skulle vara rätt att förakta ett sådant anbud då det blott berodde på en eller par månaders mera arbete. Och så skref han att han antar det. Men ännu sedan brefvet var försegladt så funderade han på att icke afsända det. Måtte han nu kunna skrifva så att det ej blir hvarken honom sjelf eller andra till skada! Inte öfvertalade jag honom hvarken till eller ifrån.

4 Z. har börjat få så mycket åhörare nu på sina kollegier, så att han är den som har mest af alla professorer. Han har ibland 20 – då de annars ha varit 5 som mest, och nu för tiden har Snellman inte 5 heller sade Boehm.

5 Mina Julin är nu anländ. Jag blef rigtigt glad, jag började få ledsamt efter henne.

6 Hon satt en hel dag här och berättade om tillgången af förlofningen på Fiskars och mycket annat desutom. Och det är visst, att så fullständiga ingredienser till en roman, som der fanns på Fiskars i somras, har kanske ej mången|| romanförfattare innomhus, utan får söka dem utom sig eller i fantasin. Jegerskjöldska familjen (eller blott ”familjen” som Mina kallar dem) voro alla i hög grad emot partiet med Mannerheim, och Emil på samma sätt, och de intrigerade emot det på allt vis, Friherrannan Cedercreutz Fröken Hausen och en till, som jag inte mins, de arbetade för saken, och ”familjen” som skall vara mera rå, passionerad och med inga finare känslor begåfvad gick mera groft tillväga; så att der har varit scener som man inte kan tänka sig. Fröken Hausen är ung och vän till bruden (Helene) så det är så besynnerligt att höra huru intrigant hon gick till väga, och precist faller det sig så som om hon enkom varit anstäld, att icke säga legd att verka för partiet. Nu talar fästmannen om att de skola bo på Willnäs och bruden att hon skall genast taga emot lagården, – men det vore så olikt dem båda två, att vi tro det blott är hans mening att slå litet dunst i ”familjens” ögon, i synnerhet som han sagt här åt kamrater att de skola resa utomlands strax efter brölloppet som blir i November. De unga tu visade sig på theatern häromdagen, och då har publiken observerat att han gäspat alldeles för mycket, om det var åt pjesen eller hvad, det vågade ingen afgöra.

7 Nu har Mamma fått en rigtig sqvallerhistoria. Men det säger jag att det var intressant att höra på Minas berättelser. Sådana menniskor som finns! –

||

8 Månd. morgon. En klar och vacker dag med 7 graders värme på morgonen. Z. håller på och klär sig i svart frack och hvit halsduk, för att gå ut på insamling igen. Hans tid går bra mycket med det der springandet, det vore ingenting om det lyckades bättre. Och så har de dumma meniskorna den tanken att herrarna drar af så stor procent för sitt besvär så att inte mycket kommer till de behöfvande. Och nu kom Runeberg hit så det blef ingen färd af för Z nu. Zache sade: ”hvad har du att bjuda nu”? – hvad skulle jag ha annat än kaffe, det kokar nu, här finns ej en droppe vin. Mamma säger om eft: middags kaffet. Nog måste jag säga att jag saknar det, ty då jag legat en stund och sofvit ibland känns jag så der ruskig och frysande då ja stiger opp, men nog kan jag vara det förutan. Z. som alltid drack det strax på maten och sofde ofvan på, han saknar det inte alls, säger han. Jag vill inte heller säga att jag tycker det skulle smaka bra, efter vi nu så beslutit och Z. önskar det. Vore det för min hälsa så nog skulle han då låta koka det fast huru mycket.

9 Kära Mamma, hvad värre är, så säger han att vi måste höra oss om efter andra rum, de bli för dyra. Men det blir svårt – inte för att de äro vackra och höga – men för att de äro så varma och goda rum. Här är minsan ej godt om sådana. Nu har jag druckit kaffe med Runeberg, och han har gått med Z. till en fotograf. Han föreslog att de|| skulle sitta tillsammans på en tafla, tänk en sådan ära för Zachen.

10 Utan köksa är jag ännu, det är i sednaste laget. Men här finns så grufligt mycket ledigt tjenstefolk att det rigtigt är ynkligt. Hvad ska de taga sig till. Z. föreslår att vi skulle behålla Sofie till Köksa, men inte skulle jag bry mig om det. Nog kunde hon läras alltid men jag tror det skulle bli så slarfvigt och vårdslöst med allting, och gräl med Fina till. Nog har jag tre, fyra stycken nu på förslag. Sofie stackare är utan tjenst, nog skulle hon få i Borgå på ett värdshus men hon tycks ej vilja dit och dåligt ställe är det.

11 Rosenkampffs har jag ej träffat på länge, men Gustaf sade igår att Carl sjuknat i Petersburg och måst sluta med läsningen just då han skulle börja tentera. Tant tänker på att resa dit ifall det ej snart blir bättre med honom. Max har skrifvit att der är svårt att vara i Warschau, de äro så hatade af folket. Han ber att ej behöfva komma derifrån förrän efter påsk, ty då skulle han hinna få en grad till innan han blir adjutant.

12 Rosina Appelgren har nu förlovadt sig med den hon i våras gaf korgen, en ung hygglig man, på Finlaysons kontor. De äro mycket glada åt det. Julia Alfström har nu beslutit att bli här till första slädföre i hopp att få Mammas släda och det har jag lofvat, hon måtte väl få någon i NyCarleby då hon kommer så långt att hon ej|| skulle ta Mammas ända fram.

13 Vi skickade med Österbotten en kagge hvassbuk åt Mamma, ingenting fanns att köpa nu som skulle ha varit godt, hvarken ärter, gryn eller äpplen, det är aldeles eländigt. Till Dyhr skickade Z. en brännvins kutting som han beställt och till Lybecks en hvassbukskagge. Tant har skickat till Bergers, så att om det kunde komma hem på samma gång. – Båda kaggarna äro adresserade till Mamma, och frakten är redan betald af mig. Österbotten afgick härifrån i thorsdags, så att det borde väl vara framme samtidigt med dessa rader. Wi ha i dag så utmärkt vackert väder, solsken och 12 graders värme; jag kommer just från ångbåten, dit jag följt Runeberg. – Åt Dagl. Allehanda har jag nu lofvat två noveller; det torde blifva en affär på omkring 500 rubel, som äro bra i dessa fattiga tider. Jag skall väl skicka några procent deraf till mammas bakning för vintern. – Här ha tecknats, som Mamma ser af tidningarna 35,000 rubel, utom alla särskilda bidrag och tillställningar, så att nog fås det minst 45,000 rubel från Hfors, hvilket gör ungefär 2 rub.rubel 25 kop.kopek af hvar person, fattiga och rika, män, qvinnor och barn. – Ännu har jag ej talt vid Gyldén, men har det i godt minne. Hvad blef beramadt på mötet d. 22 Sept? – Måväl, allrakäraste Mamma, och tusen helsningar från

Z., E. och barnen små.