ZT–Sofia Topelius 27.10.1867
Kommentaari
Kommentar
Punktkommentarer
stycke – textställe – kommentar
1 skrypare (dial.) trevligare.
1 helst i synnerhet som.
1 Storgårds Anders och Rannanjärvi fått fria husrum Antti Isotalo och Antti Rannanjärvi hade förbrutit sig mot tingsfriden vid hösttinget 1867 och häktats (Vasabladet 19/10 1867). De två hade tillsammans med sina gäng (de s.k. häjyt) terroriserat Österbotten en längre tid, och länsmannen i Kauhava distrikt Adolf Hägglund, som hade föresatt sig att bekämpa brottsligheten i sitt distrikt såg sin chans. Senare dömdes Antti Isotalo för dråp och Antti Rannanjärvi för superi, stöld och inbrott.
2 ett quatremains (fra.) ett fyrhändigt pianostycke.
2 en krok efter Halmstad-lax Topelius hade skickat bidrag till Halmstadsbaserade Svensk Familj-Journal. Under 1867 ingick novellen »Hangös öga», den populärvetenskapliga serien »Finska Gudasagor» och betraktelsen »Ljus och mörker». Eftersom förläggaren Gernandt betalade ett högt arvode talade Topelius om att fiska »Halmstadslax», ett samtida begrepp.
4 Slöjdbolaget Istället för att dela ut direkt hjälp i kontanter eller mat via socknarnas fattigvård var planen här att inköpa hemslöjdsartiklar av de nödlidande som sedan skulle säljas vidare (Topelius, Finlands krönika 2004, s. 182 f.). Jfr ZT–ST 30/9 1867 och Emilie Topelius–ST 7/10 1867.
4 den nya jernvägen till Petersburg Lantdagen 1867 utfärdade fullmakt att upplåna pengar för att låta bygga ett banavsnitt mellan Riihmäki och S:t Petersburg som skulle förbinda Helsingfors med rikets huvudstad. Lantdagens beslut stadfästes av Alexander II i november 1867 (Finlands Allmänna Tidning 5/12 1867 och 11/1 1868). Järnvägen, som till stora delar byggdes som nödhjälpsarbete, stod klar 1870.
4 smalspåriga och bredspåriga banor Spårvidden var främst en kostnadsfråga och tvisten stod mellan generalguvernör Adlerberg och ordföranden för senatens eknomidepartement J. V. Snellman. Den ryska spårvidden var fem engelska fot medan den i Europa allmänt brukade spårvidden var något smalare. För tidningsdebatten, se t.ex. Helsingfors Dagblad 30/10 och 6/11 1867.
5 Aneroiden ett slags barometer.
5 Pluie Vent (fra.) regn [och] vind.
5 trumfig här: trumpen.
5 sträng recensent af »Prestvalet i Aulango» »Pastorsvalet i Aulango» publicerades i ÅU februari–juli 1867.
5 dagens föreläsning Höstterminen 1867 föreläste Topelius om Finlands historia från svenska tidens begynnelse fram till klubbekriget. Stoffet bestod till huvudsak av föreläsningar från vårterminen 1864. Läs föreläsningen 28/10 här.
6 takpertfabrik takpärtor är späntade furuspån som används för att betäcka tak.
7 station telegrafstation; Topelius hade önskat att Nykarleby skulle få en station. Jfr ZT–ST 16/5 1859 och 23/4 1860.
7 indelta militärn Under Krimkriget 1853–1856 uppställdes nio indelta bataljoner i Finland. Soldaterna i förbanden fick sin lön i natura som inbegrep ett torp. Efter kriget reducerades bataljonerna innan de slutligen upplöstes 1868.
Manuskriptbeskrivning
- Kirjeen arkistotunnus: 2048
- Lähettäjä: Topelius, Zacharias
- Vastaanottaja: Topelius, Catharina Sofia, f. Calamnius
- Arkisto: Nationalbiblioteket
- Kokoelma, arkistotunnus: Topeliussamlingen 244.97
- Tyyppi: brev
- Tila: original
- Koko: 21 x 13,5 cm
- Arkkeja: 1
- Lehtiä: 1
- Kirjesivuja: 4
- Väri: vitt
- Laatu: skrivpapper
- Kuosi: vattenlinjer
- Kunto: välbevarat
- Materiaali: svart bläck
Zacharias Topelius till Sofia Topelius 27.10.1867
Helsingfors Söndagsafton 27 Okt. 67.
Min Älskade Mamma!
1 Det är nu längesedan vi haft bref från eder, våra käraste; men kanske ha vi med nästa post, och så hoppas vi, att Mamma och Fanny äro vid helsan. Det är nog en mörk och slaskig tid på Kuddnäs nu, under det att bara bekymmer höras af. Måtte nu grannarna bidraga till trefnaden. Jag har ibland funderat, om någon af drängarna borde ligga i köket under den mörka årstiden. Om han också icke behöfs som gardesvakt, så vore det kanske tryggare och skrypare att veta sig ha förstärkning, när man hör omtalas allehanda ofog. Det var nu väl, att helst Storgårds Anders och Rannanjärvi fått fria husrum uppå Korsholm.
2 Wi ha här, Gudilof, helsa och dagligt bröd. Det är söndagsqväll klockan 10. Sedan vi varit i kyrkan på f. m. och hört Råberg, voro Berndt och Aina här både till middag och qväll samt Oskar Heikel en stund på e. m. Jag hade en kandidat-tentamen från kl. 5 till ½ 9. Undertiden rasade barnen med lilla Gösta från F:hamn. Sedan läste Emili högt, som hon mest alla qvällar gör för flickorna; så klinkade Toini och Eva ett quatremainsspråk: franska tillsammans, vi drucko thé, och vår dag var till ända. På f. m. före kyrkan hade jag dessutom utlagt en krok efter Halmstad-lax. Man måste exportera allt hvad man kan i dessa fattiga tider. Laxen bör dock väga 70 à 80 mark.
||3 Här fortfar den milda hösten, alla dagar 9 till 10 graders värme, regn, dimma och solsken om hvarandra. Sjukligt tycks här ej vara. I kyrkan tackades för 7 födda och 4 döda. Mjölpriserna ha fallit i Petersburg från 11 rub.rubel 50 till 10:50 mattan, och så skola de väl falla här också. Våra norra orter ha fått betala dyraste priset, men det är dock en stor lycka, att mjöl-lasterna tyckas hinna fram. Uleåborg och Brahestad böra nu ha fått sina behofver; de sydligare städernas reqvisitioner äro alla på väg. Suomi passerade nyss härigenom på ännu en tur till Petersburg. Österbotten har blifvit efter, som vanligt. Kronan ger bara för arbete och utsädeskorn till våren; de som sitta med händerna i kors få skylla sig sjelfva. Skrif, goda Mamma, huru broddarna se ut. Här i Nyland äro de ojemna, allt efter utsädet, och sniglarna lära gjort skada. Gustaf Johansson, som var här med bröderne i tisdags, berättade att brodden är klen i Karislojo. – Vi väntade Zache i dag till middagen, men han kom ej. Jag skall i morgon titta dit och se efter honom, om hans dåliga mage återigen krånglar.
4 Slöjdbolaget har nu inemot 400 aktier tecknade, och vi i veckan blir möte, hvarefter saken kommer i gång. Finns någon understödskomité i NyCarleby, eller till hvem skola vi vända oss för profver? Från Ilmola, Idensalmi och flera orter ha agenter redan sjelfmant erbjudit sig. Allt flera artiklar komma i dagen. Utom tyger vänta vi|| ypperliga väfskedar, vackra smiden och gjutgods, många slags svarfverigods, läderarbeten och annat mer. På nyåret hoppas jag, att hälften fruntimmer och tredjedelen af herrarne skola gå i inhemska tyger i Hfors. Men vi klappa icke med allvar på deras patriotiska samveten, innan vi kunna säga till dem: der är depoten, der få ni sjelfva se! Min husvärd och många andra tro ej, att något dugligt görs här i landet, och de tyska köpmännen och skräddarne äro af samma tanke. – De säga nu om renmossan, att man får sjuka ögon af den. Liksom inte ögonepidemier komma och gå af andra orsaker! Men det är en formlig sammangaddning mot mossbrödet. Berndt hade bref i dag från Kuopio, att folket tvärt sätter sig emot allt slags nödbröd och väntar att kronan ändock skall skicka dem råg, fastän hon nu låts neka. – Apropos deraf, så funderas nu styft på den nya jernvägen till Petersburg, och C. Engström bland andra fick telegramm efter sig. Det gäller att välja mellan smalspåriga och bredspåriga banor. De må ej vara galna och skämma bort allt med smalspåriga banor, när de bredspåriga med lätta skenor kosta bara 6 procent mera. Men Åboherrarne först och sedan Dagbladspartiet intrigerar allt hvad de kunna för smalspår. När A. Wasastjerna skickades i somras till Sverige, mottogs han strax vid ångbåten af en smalspårig herre, som sen ej släppte honom ur sigte på hela tiden. Det var tillställdt af Dagbladet.
||Måndagsmorgon. kl. 9
5 Wi ha mulet, blåsigt och öfver 9 grader varmt. Aneroiden har fallit till 3 under Pluie Ventspråk: franska. Parken framför oss är nu snart löflös; den har varit så utmärkt vacker i sin höstdrägt. – Amalia är till torget. Allt, utom bröd, är nu billigt och tillförseln mycket stor. Nu borde man ha pengar att uppköpa vinterförråd, men min reserv gick i Hedbergs lån, och fru Candelin har ej låtit höra af sig, hvarken bref eller pengar. Nog hade hon kunnat skrifva åtminstone till Emili. – Agnes är ömsom trumfig, ömsom tillgängligare. Jag misströstar ej om flickan; hon har dock börjat komma oss närmare och sitter håller emellanåt till godo med Toini, Eva och pappersdockorna. Anna är snäll, nöjd och mycket uppmärksam, när hon kan göra en tjenst. Toini och Eva ha nog lust att latas mellan deras språk- och musiktimmar. De gräfva upp alla gamla tidningsnoveller och ha theater i hufvudet, sedan de sågo Brita Skrifvars, men det går nog öfver igen. Hvarken Emili, Aina eller Berndt sågo min Brita. – Icke har jag just uppmuntran från det hållet, och icke heller från andra. Men nog lefver Brita Skrifvars, bara hon blir litet omputsad. Hon är för sann, för att kunna dö, sen hon engång lefvat. – Mina Julin var här i lördags, pratsam och vänlig. Hon förklarade sig vara en sträng recensent af ”Prestvalet i Aulango”. – Gumman Nyberg var här i tisdags. Hennes Mina (unga fru Ahnger) är långt hunnen i omständigheter, men vår unga fru är allt lika smal och nätt. Ainas snälla jungfru Sofi måste bort för svagt bröst; i stället ha de nu en finsk flicka från Kuopio. Berndt är ej nöjd med Zaches klass i normalskolan; disciplinen har ej varit bra. Der har genom pojkar från andra skolor inritat sig den osed, att ej svara på somliga lärares frågor. Zache skall få en sträng förmaning att ej låta narra sig till sådana dumheter. Berndt har tenterat till slut och väntar bara på examen. Jenny Pacii bröllopp är i morgon; vi äro ej bjudna. – Kl. 11. Just nu fick Anna bref, att hennes faster vandrat af. – Måväl, goda Mamma; jag måste nu tänka på dagens föreläsning – jag har 100 åhörare, hvaribland 30 fruntimmer. Må väl, Fannina! Helsa vännerna!
Mammas egen
Z.
6 Af Grundfeldt hade jag bref om Lappojoki. Få se hvad nu uträttas. Jag tycker att slussen är kostsam och mindre nödig. Helsa Albert, att han kunde anlägga en takpertfabrik för export. – Franz ha vi sett på gatan, men ej hos oss.
7 Mille och barnen be mycket helsa. – Otto Nyberg lofvar föreslå station i NyCarleby. Jag lemnar honom ingen fred derförinnan. – Nå, Mamma, indelta militärn är upplöst, justsom torpen fåtts färdiga! De hade hellre kunnat indraga en hop öfverflödiga tjenstemän.