ZT–Sofia Topelius 25.3.1867

Zacharias Topelius till Sofia Topelius 25.3.1867

Helsingfors Måndag 25 Mars 1867.

Min Älskade Mamma!

1 Jag begagnar en ledigare stund på Mariedagsmorgon, för att åter språka litet. Mammas sednaste kära bref gjorde oss dubbel glädje, både för att det något lugnade vår oro för Mammas helsa och sedan för den trefliga beskrifningen om det vigtiga ministerombytet i inrikes departementet. Hvad Mammas dyrbara helsa angår, så passar det väl icke för ägget att lära o. s. v., men nog är det min vördsama mening att Mamma alltför litet skonar sig sjelf, och Kuddnäs är mera dragfullt. Jag gissar också, att när Mamma redan var bättre kom bestyret med de resande och deras matlagning, och då förkylde Mamma sig ånyo. Goda Mamma, var litet mera aktsam, för vår skull, om icke för Mammas egen! – Nå, måtte nu mamma trifvas i sällskap med aftonsolen, sedan Mamma lemnat morgonsolen åt ungdomen!

||

2 Den der omflyttningen anser jag som något tillsvidare, och det går väl nu den ljusare årstiden. Innerligt glada äro vi att Mamma tycker om sin nya minister för jordbruket och är rådgör med honom på familier fot. Just så har jag tänkt mig att det bör vara. Det är vigtigt, ja oumbärligt för honom att af Mamma få kännedom om ägorna och deras förra skötsel och om Mammas långa erfarenhet, som nu kommer honom till godo. Då, tänker jag, skall han hvarken göra sig några öfverdrifna illusioner, som vid hans ålder äro naturliga, eller låta skrämma sig af de många svårigheter han kommer att möta i början, med allt nytt och ovant omkring sig. Det är mycket lyckligt, när ålderdomens erfarenhet och ungdomens drift på detta sätt komplettera hvarandra. Ty jag tänker, att äfven Mamma skall vara intresserad|| att inhämta något af de nya methoderna, som Ezer medför, och att se honom finna nya utvägar, der alla kloka gubbar stå rådlösa. Hvad det skall intressera mig också att höra hvad han nu företager sig, det ena efter det andra! Skrif derom, goda Mamma, så ofta Mamma har tid och lust. Jag undrar om han tänker genast upparbeta Nyåkern, eller om han börjar med annat först. Allt kan ej hinnas på engång. Så ville jag gerna veta om och huru han tänker använda skottska plogen, och om han göder ängarna, och om han tänker så något gräsfrö. Apropos deraf, så beder jag Mamma helsa Ezer mycket från mig och säga att jag beder honom vara välkommen, att jag längtar få göra hans bekantskap och att han skall strax anse mig som en farbror. Och om han behöfver gräsfrö härifrån, eller något annat som jag kan uträtta, så skall han utan krus låta mig veta, ty jag vill gerna vara både honom och Kuddnäs|| på något sätt nyttig. Han har stora utgifter nu i början; huru vill det förslå? Han skall väl öka ladugården också? – Det var helt rörande att läsa om Stina och Kuddnäs bomärke. Helsa henne från oss. – Har ej Lybeck någon plats för den beskedliga gubben på Frill? Söner och döttrar må sköta sig bäst de kunna. – Det var ju fasliga utskylder Mamma nu har att betala. Nej, det brandstodsbolaget säga vi opp; om der ej blir annan ordning. Felet är att det är för stort och kan ej sköta kontrollen; annars kunde ej sådana kuriösa knep utfunderas, som nyss i Alahärmä. Jag har flera gånger varit i tal med G. Wasastjerna derom. Han vill ej tro, att bolaget till slut går under, om ej rior och fabriker strykas ut derifrån och kontrollen blir sträng. Det enda som gjorts, är att göra en ny lag med straff för den som antänder egen gård. – Huru i verlden kunna också kronoutskylderna stiga så högt? Der ingå väl mantalspengar för landböndernes|| hela sällskap? Nog är det tid att jordbruket får andas; fastän adeln skriker om revolution, när det talas om att deras jord skall deltaga i hållskjutsen. Mamma talar om att ersätta mig för det lilla jag gaf till respengar åt Fanny. Hur skulle det komma i fråga? Det är ju jag, som skäms att jag ej har något att skicka som bidrag till fogdens långa räkning. Men, goda Mamma, haf i minnet att jag vidtalat vännen Albert derom, så att Mamma alltid har hos honom en reserv, när det gäller, utan att Mamma behöfver genera sig för det, ty det är ju min affär. – Med min hushållning är det visst så, att åtskilligt flutit ut, som väl kunnat sparas in, om jag varit förståndigare; likväl har ej mer gått vid sidan nu än förut. Skillnaden är, att jag midt i den svåraste kris haft så dyra extra utgifter, som utstyrsel och bröllopp. Och om jag hushållat mycket bättre, än jag gjort, så vill det dock hampa sig så, att när man|| på samma år får 2,000 mark mindre i inkomst och 3,000 mark mera i utgift, kan ingen hjelpa att ej differensen blir 5,000 mark. Jag hoppas nu emellertid, att den verkliga balansen ej skall öfverstiga 3,000 mark, när vi kommit till nästa September, från hvilken tid för ett år sedan jag måste beräkna förlusten på Thunberg och den egentliga kostnaden för vår älskade pia. Och skulle så vara, då ha vi i verkligheten gjort en besparing i andra utgifter. Det dyraste bland mina personliga utgifter är Konstnärsgillet. Jag har svårt att lemna det, emedan det troligen då skulle falla sönder, men vi skola från i vår ställa om det på en billigare fot. Läseboken ligger nu åter fram: den bränner mig i fingrarna. Så snart jag slutat novellen i Åbo Underrättelser, tar jag åter ihop med hufvudsaken, och jag har nu något mera tid, för det att det mesta af föreläsningarna är skåpmat, som|| nu serveras andra gången. – Till Gernandt i Halmstad skall jag åter skicka en post; han betalar 200 riksdaler per ark. Jag har haft mera bråk med andras affärer, än med mina egna. Thunberg tror sig kunna ge 30 procent; få se om det lyckas. – Jag har inte heller varit rätt frisk sedan julen, men inte heller sjuk, utan i full verksamhet, utom att jag ej kunnat arbeta längre på qvällarna. Det är nervskrämpor och kanhända intet annat än gammal frossa, fastän den tager så konstig gestalt emellanåt. Jag begagnar nu Morisons piller, men utan att ändra diet. Den 12 Februari slöt jag tvärt af att röka (jag hade bordt fira Mammas födelsedag med detta heroiska beslut). Det var mycket svårt de första dagarna, som ej är att undra, när man suttit med pipan i munnen från 15 års ålder.) Men det gick, och nu är det redan vana. Min mening var ej något absolut tobaksförbud, utan blott att ej vara slaf af ett behof, och dertill har jag fått det. Jag röker nu någon gång en papyros efter middagen och en cigarr på qvällen i sällskap, men aldrig allena.|| Icke har jag brytt mig om att fråga Hjelt, men nog kan det hända han skulle förordna en badkur i sommar. Hvad göra vi då? Pengar ha vi ej att resa hvarken till Nådendal eller Marstrand, ehuru jag tror att det skulle göra Mille godt ej mindre än mig, utan jag hoppas vi komma beskedligt hem igen till Kuddnäs och inrätta der en dusch åt oss i smedjan. Bara det skulle bli af. Vi ha smått tänkt på att taga vår Amalia med i år, om ej Mamma har något deremot; hon är en duglig och beskedlig och gladlynt flicka. – Strömrensnings direktionen föreslår nu kronan att rensa Ragnörn, och dertill lär hela den stora planen för närvarande krypa ihop. Grundfelt och jag ha emellertid uppsatt en petition om båtfart från Lappo kyrka (tala ej om att jag varit med) och den skulle kosta 122,000 mark, fördelade på fem år. Vi ha sett hos strömrensarne mer än 40 vackra kartor öfver hela elfven lopp; det vore roligt att ha dem. – Aina pian och Berndt och hela vårt sällskap må väl och helsa farmor af hjertat. I går voro de här, tillika med Borgströms och Paciuses, på 15:de Årsdagen af Kung Carls Jagt. Må väl, min älskade Mamma!

Mammas

Z.

3 Inneliggande är en liten kommission till Zache. – Helsa Ezer, att hans bror Gustaf var här i lördags och mår väl, jemte syster och bröder. Gustaf var glad att få höra något om Ezer –

4 Tants och Leopolds må väl, utom att Leopold vrickat sin arm, när han engång körde omkull. Alla tala här om Bäckens underkur med Lagerborgs ben, fastän det är bara halffärdigt ännu, och den stackars Lagerborg vågar sig ut bara för att slippa hundrafemti personer om dagen, som fråga ett och detsamma.

5 Bäcken väntas snart åter hit: Gubben Borgström var i går hos oss på sitt första besök utomhus sedan 5 månader. Och den saken hade Bäcken bestämdt klarerat på 2 dagar högst.

6 I thorsdag dog gamla gubben Walléen. Han var 86½ år, och 2 månader äldre än pappa. Jag kom deraf att tänka på, att jag i går var på dagen precis lika gammal, som min pappa, när han gick hädan.

7 Den nya tryckfrihetslagen, som är en hjerteutgjutelse af presidenten Schultén och baron Born, anses vara en chikan för ständerna och går icke igenom i ett enda stånd.

8 Gumman Heikel och Victor ha båda varit krassliga efter fadrens begrafning, så få se om de kunna resa i morgon. Mamma läste väl huru gubben följdes till grafven af tre stånd, utom adeln, som då hade plenum.

9 Zachris som ämnade skrifva till Zache och beställa en fisksump blef nu hindrad af Cygneus som kom. Vill Mamma be Zache gå till Dalsten och beställa en fisksump han vet väl sjelf hurdan den skall vara.