ZT–Sofia Topelius 4.2.1864

Zacharias Topelius till Sofia Topelius 4.2.1864

Helsingfors 4 Februari 1864, onsThorsdagsqväll.

Min Älskade Mamma!

1 Jag ämnade skrifva i måndags, men blef hindrad; det börjar nu åter bli flera jern i elden, sedan jag i dag begynt mina föreläsningar. Mammas sednaste kära bref skall jag genomtitta i morgon, för att se om der är någon fråga att besvara; det är nu inne hos Emili, som redan gått till kojs, sedan Deckers och Lina Borgström suttit hos henne i qväll. Med bedröfvelse hörde jag att min raska Calle Forsbacka gått ur verlden; just mina tre duktigaste roddare, Daniel, Petter och nu den här, ha så tidigt slutat sin bana. En annan, äldre vän fingo vi höra om i afton: Emil Lundmark har vandrat hädan i Fredrikshamn, 41 eller 42 år. Han dukade under för ett långvarigt hjertlidande, som lemnat föga hopp, men hastigt hade det gått. Efter honom bli hustru och ett barn i små omständigheter; de ha förlorat två barn förut i vatten på hjernan, och äfven detta tredje anses gå samma väg. Mycket lyckligt skola de annars ha lefvat tillsammans, hon skall vara en älskvärd fru, född Carlstedt eller något ditåt, moster Nena vet det – hon hör visst med deltagande den nyheten. Emilis ungdomsvän och första flamma var han, men vi ha träffats så sällan på senare tider.

||

2 Af bror Albert hade jag nyss bref. Mamma är god och helsar att inneliggande 200 marcsvårläst p.g.a. radslut framkommit. Han har bekymmer om sin svåger Emil, som tyvärr tycks vara obotlig. I förrgår voro vi bjudna till Falanders, och då berättade F. att Jessberg och den förr så hyggliga studenten Forsell (ej af Mammas bekanta) skola vara bland de osnyggaste. Jessberg rifver sönder sina kläder. – Emili var också bjuden och tänkte fara, vi beställde enkom kur för hennes räkning, men så blef det ett hiskeligt väder med storm och snöslask, så hon måste bli hemma. Jag for med stora flickorna: der var sång och musik, enkom tillställdt för att låta oss höra Ernst Fabritii nya melodier till fyra af mina visor. Nog behöfva Falanders – vägg i vägg med vansinnet och med två kyrkogårdar till närmaste grannar – nog behöfva de stundom något som lifvar och gläder dem.

3 Jag tycker att Emili märkbart repat sig, fast hon ej tycker det sjelf. Hon har nu legat emellanåt i går och i dag, men det är för sådant som måste vara. Då är hon alltid skral på benen igen några dar. Tack, älskade Mamma, för löftet att, om Gud så vill, pyssla om henne i sommar. Det hon väl mest torde behöfva är frisk luft, som hon får gratis, och bad alla dagar, och det hjelps ju med att jag lejer någon enkom till biträde för sådant.|| Till Marstrand vill hon ej – mest af det skäl att hon vill till Kuddnäs, och kunde man få henne att bråka så litet som möjligt, så tror jag gamla hemmets luft skulle göra henne godt. Nå, detta hinna vi längre fram tänka uppå. Sofi Leopold är föreskrifven att resa ut nästa sommar; om det blir till M:strand eller Tyskland, är oafgjordt. Hennes bortfrusna Olga skulle nog också behöfva. Den stackars halfblinda Uleå Fanny hitväntas nu snart med Carl; kanske de passera NyCarleby. Gubben lär vara skral, så att Jenny får stadna der med sina barn. Deremot skrifver bror Ludvig från Uleå, att han är rask och fet. Hans Olga bor nu här med sina två ett stycke från oss; de ha varit friska, ehuru kikhostan är allmänt gängse. – Våra pior äro raska, Toini rukkaspråk: finska som förr med sina öron. Ännu vi ej kommit oss att försöka luftklockan. Aline är gladlynt och sätter lif i huset: de taga nu både finska och franska timmar.

4 – Nå landtdags nyheter: den vigtigaste är att den s. k. garantifrågan gått igenom, hvarmed man hoppas reglera vårt myntväsende. Snellman skall ha ämnat begära afsked, om ständerna afslagit propositionen. – Sedan den nya presslagen! Den anser jag för ett missfoster, värre än|| censuren, som bibehålls under ett annat namn, medan en författare ändock ständigt är utsatt för böter ända till 10,000 mark och fängelse ända till två. Förslaget skall ha blifvit mycket omklottadt i Petersburg. Nej, då hålla vi hellre det gamla otyget. Man har riktigt velat basta och binda pressen som det argaste vilddjur. – Tredje nyheten är att alla stånden gått in på nytt mått, mål och vigt i likhet med det franska. Det kommer att sätta mången myror i hufvudet. Den nya alnen t. ex. (franska metern) blir ungefär 7 qvarter lång och delas i hundradelar. Jag undrar hvad våra bodbetjenter skola säga derom, och Stina blir fast, om hon skall väga med ett mått, som motsvarar ⅔ lod vidpass (gramm). Men då väger hvarenda af mina gäddor hundra gramm allraminst, det kommer att låta något. Två år skall man få att vänja sig vid det nya måttet.

5 – Aina har varit bjuden två gånger å rad till baron Muncks på bal; det var vänligt af dem, men hon skyllde på att mamma ej kunde komma med, och så slapp hon. Nu skall der bli stor bal hos Borgströms, och den tänker hon också slippa. det är ju en sådan lyx nuförtiden, att balkostymen skulle kosta sina 20 rubel silfver, och det ha vi ej råd till.

||

 

fredag middag 5 Febr. 64

6 I Mammas bref finner jag inga egentliga frågor, men vill ändå svara på somt. Emilis krafter bero mest på sömn, och sedan hon i natt sofvit godt, är hon bra på fötter i dag igen. Min snufva hör till finska historien, d. v. s. en förfluten tid. Jag fick af Aline en varm munduk och mår godt i mammas sköna händers arbete på mina bakfötter. Fältskärn får jag nu skrifva lös på mina tre lediga dagar i veckan, fast de tyvärr nog ofta tagas i anspråk af Consistorium och fakultetsmöten. Hfos Tidn. komma troligen att åter repa sig, när de nya redaktörerne bli vana, ty de ha både vilja och förmåga. I år ligger tidningen under; den har nu 400 prenumeranter mindre än i fjol och 1200, eller nära hälften mindre, än när jag lemnade den. Det nya ”Österbotten” skall jag också taga. – Åhå, min Majniemi brygga! Skulle Mamma ha något emot att LippHinrik fick hugga i vinter så mycket sämre virke i egen skog, som åtgår till en ny, litet mindre brygga? Till locket fick jag sedan bestå en tolft plankor. – Månne de allt ännu öda bort fiskynglet med sin trånga pera? Är det då rakt ogörligt att få dem till förnuft?

7 – Innan jag åtar mig något för Soklot mossan, måste jag jo veta huru det arbetet skall bedrifvas. Jag har ej hört annat än|| hvad Mamma skrifver derom. Icke kunna vi tvingas utan skadeersättning.

8 – Bränvinsfrågan är snart i antågande, men så bortkollrad af pretentioner på alla håll, att det ej ser ut som om deraf skulle bli något på denna landtdag. Och så kommer ännu bevillningen, som är det benigaste af allt. Alla vilja ha, men ingen vill ge. – Jag vet ej om Mille berättat, att fru Hernmarck säges vara förlofvad med Sixtus Calamnius, således blir slägt med oss. Det var en gammal ungdomsflamma förut. Hon är nu åter glad till mods. Äldsta gossen är begärd af farbrodren till Riga. – Theatern skall åter uppbyggas; men nu i Mars lemnar hela nuvarande direktionen plats åt en byggnadsdirektion, så att då blir jag också fri.

9 – I qväll kommer Ainas sångsällskap hit att sjunga. Det är så trefligt och anspråkslöst, bara med thé och färdigbredda smörgåsar. – Måväl! Helsa Fanny och alla de våra, äfven Schalins! Mammas egnaste

Z. och Emili

10 När skola vi få någon forlägenhet till Österbotten?

11 Jag tänker Majnibryggan skulle göras på bockar och om möjligt kunna intagas till hösten. Mamma skall ej bråka dermed.

12 Toini och Eva fingo häromdagen se på Figaros bröllopp i Arkadia. Hr Roos bjöd oss alla. Mille var hemma. De små voro högst roade.

13 Lillja i Åbo skall vara stämd för till hofrätten för högmålsbrott, neml. uppmaning att anfalla Ryssland, i Åbo Underrättelser N:o 1.

14 Dyhr skrifver att Moster Nena tänker på hitresa. Vi äro så villrådiga, vi borde be henne hit, men nog är det svårt, när Emili är så skral och vi ej ha annat passligt rum än sängkammarn. Kanske det går på något sätt.

15 Toini spelar nu för sin mamma. Hon är nog musikalisk. Maja gråter och vill spela med.