ZT–Sofia Topelius 31.10.1856

Zacharias Topelius till Catharina Sofia Topelius 31.10.1856

Helsingfors fredag 31 Okt. 1856.

Min Älskade Mamma!

1 Hjertelig tack för sednaste långa och så innerligt trefliga bref med samspråket om alla våra små affärer. Bäst är att ni äro vid helsan, och Gud gifve det vore så äfven med vår goda mamma Lindqvist och Thilda Dyhr. Jag hinner i dag blott några få ord, så mycket att vi må bra. Emili är hes och hostar litet, så att hon tar salmiak, men det går väl om. Barnen äro friska och trefliga. Jag tror att Toini väger tre pund, sådan badderska är hon. Hon turar om med att sjunga, ”tlippa”, klotta, klä af Rosina (men aldrig på), prata stugan full om Amuna, Anny, Tina, Asse Dyhr, Rosa, Osse Potin, Mutte Nena och hela sällskapet. Emellan står gumman till husbehof i skamvrån, och ett litet ris (som dock föga begagnats, gudsnås) har hon sjelf varit med om att uppsätta vid salsdörren. Eva rultar och går nu på egen hand öfverallt, men icke går hon så stadigt som Toini gjorde, hon kullrar alltemellanåt öfverända, när kontrapunkten tar öfverhalning. Eva är godheten sjelf, man kan ej se ett älskligare barn (nog vet man det).|| Aina hade en liten halsfluss och var tre dagar borta från skolan, men är nu åter bra. Tack söta farmor och Fanny för helsningarna! Ni väntas med otålighet af stora och små. Och för den saken ha vi, om Gud vill, planerat så, att Mamma åtföljer Calle Engström, som reser att jula till NyCarleby; det passar ju ypperligt, ifall ej Mamma ville göra oss den glädjen och komma redan till Jul! Det få vi väl knappt hoppas, men vi äro glada bara ni komma, om också senare!

2 Något särdeles nytt är ej att berätta. Men en sak intresserar oss, Mamma och mig, och det är att Lönnrot, som alltid visat en stor vänskap för pappa, nu skrifvit hans biografi för det häfte af Finlands minnesvärde män, som utkommer till julen. Också Mamma blir nämnd deri. Han har varit och frågat mig om några notiser.

3 Mamma frågar om Snellmans recension af Läseboken. Den var på det hela erkännande och fördelaktig, det första goda ord han sagt om mig. Han klandrar blott att jag tillika velat göra den till Lärobok, och deri har han ej så orätt.

||

4 Prof. Schaumans tal skall Mamma få, det kommer ut i nästa vecka. Tycker Mamma ej att tidningarna få säga märkvärdiga saker nuförtiden?

5 Kejsaren har på Kronstads redd blifvit öfverseglad af en rysk ångfregatt. Lyckligtvis hade han nyss hunnit gå ned i kajutan att äta frukost. Vid stöten fick han chokladkoppen öfver sig, men ej vidare. Deremot blefvo en hel hop personer på däck illa massakrerade, och en amiral miste benet. När kejsaren sedan lät kalla upp chefen på fregatten, som velat göra en grann skärning med fartyget och så dumt misslyckades, sade han blott: ”Vi se hvarandra ej på en tid.” Alexander har otur på sjön. Hans fartyg seglade i somras öfver en svensk skonert utanför Helsingfors. Svensken ligger ännu här, för att repareras på ryska kronans bekostnad, men ryssarne ha gjort hans nya master 2 alnar för korta, så hela skutan är oduglig.

6 Måväl! Helsa Blank, som nästa post får bref, och alla vännerna våra!

Mammas egna

Z. E., A., T. och Eva.

7 Carl Toppelius har varit illa sjuk i lunginflammation, men är nu bättre. Emil Borgström likaså i Bremen.

8 Ett skäl till för Mamma att komma! Då lofvar Mille oss risgrynskorf, men inte annars! Tänk på det!