ZT–Sofia Topelius 15.10.1866
Kommentaari
Kommentar
Punktkommentarer
stycke – textställe – kommentar
1 Det lär [...] blifva om måndagarna, Post till Nykarleby avgick måndagar, onsdagar och fredagar. Breven skulle inlämnas 9–12 på postkontoret eller senast kl. 15 i de uthängda postlådorna (Adresskalender för Helsingfors stad 1867).
2 allmänna penningeknipan Myntreformen i november 1865 hade gjort silvermyntet (i praktiken finska marken) till enda lagliga betalningsmedel i strofurstendömet Finland. En följd var att marken revalverades med ca 20 % till silverparitet. I maj 1866 drabbade en internationell finanskris Europa när banken Overend, Gurney & co. kollapsade och tillgången på kredit försämrades ytterligare. Se t.ex. Helsingfors Tidningar 4/1 1866 och Helsingfors Dagblad 29/10 1866. Jfr ZT–ST 16/1, 17/12 1865 och 28/1 1866.
2 11 famnar En vedfamn barrträdsved motsvarade ca 3,77 m³, medan en vedfamn lövträdsved motsvarade ca 3,14 m³.
2 theaterinvigningen En ny teaterbyggnad hade invigts den 2 oktober 1866. Den ursprungliga Nya Theatern hade brunnit natten i maj 1863. Se föreg. brev.
2 tidningen går med stor förlust Helsingfors Tidningar hade kämpat med ett sviktande läsarintresse alltsedan Topelius hade sagt upp sitt redaktörskap 1860. Upplagan hade sjunkit från 2356 ex. år 1860 till 1224 ex. år 1865. Nergången berodde ytterst på att konkurrensen hårdnat och det politiska klimatet ändrats, vilket gynnade de liberalare tidningarna (Tommila, Suomen lehdistön historia 5 1988, s. 128). Jfr även ST–ZT 5/1 1866.
2 landtdagen En lantdagskallelse hade utgått den 25 september. Lantdagen hölls, som utlovats, tre år efter den första, d.v.s. i januari 1867 (Finlands Allmänna Tidning 10/10 1866). Jfr ZT–ST 15/4 1864.
2 har frågat mig före hos Bonnier Se ZT–AB 5/10 1866 samt AB–ZT 17/10 1866.
3 kaggar mindre tunnor.
3 wassbuk (dial.) skarpsill.
3 buller vid theaterns invigning, [...] sjunga ryska folksången. En del av publiken sjöng »Wårt land» efter att ridån gått ner trots att teaterns direktion hade förbjudit sången av rädsla för generalguvernör Adlerbergs ogillande. Av hänsyn till Adlerberg borde den ryska folksången »Bozje, Tsarja Chrani» (Gud bevare kejsaren) ha sjungits tillika. Om följderna, se Finlands krönika 2004, s. 163 f.
Manuskriptbeskrivning
- Kirjeen arkistotunnus: 2027
- Lähettäjä: Topelius, Zacharias
- Vastaanottaja: Topelius, Catharina Sofia, f. Calamnius
- Arkisto: Nationalbiblioteket
- Kokoelma, arkistotunnus: Topeliussamlingen 244.97
- Tyyppi: brev
- Tila: original
- Koko: 21,5 x 13,5 cm
- Arkkeja: 1
- Lehtiä: 1
- Kirjesivuja: 4
- Väri: vitt
- Laatu: tunt brevpapper
- Kuosi: vattrat, vattenlinjer
- Kunto: välbevarat
- Materiaali: svart bläck
Zacharias Topelius till Sofia Topelius 15.10.1866
Helsingfors måndag 15 Oktob. 1866.
Min Älskade Mamma!
1 Vi ämnade skrifva i fredags, men narrade oss på den nya post-timman, så att det blef för sent. Det lär väl nu vanligen blifva om måndagarna, som vi härifrån språka med mamma. Denna gång medfölja bref från alla tre barnen till deras älskade farmor. Det hade bordt ske förr, men förlåt de små slarfvorna! Emili skrifver ej denna gång, utan helsar hjertligt. Hon håller nu på med Ainas lakan. – Det har sin trefnad att sitta lugn och oberoende af det kulna höstvädret, som tyckes båda en tidig vinter. Ack, om vi hade Mamma och Fanny med oss nu, hvad det vore trefligt! Dubbelfönsterna äro nyss insatta, utom i sängkammaren, der vi tapetserat på eget bevåg och der de insättas i eftermiddag. Det är grön – och hvita tapeter, bara till 1 mark 20 för våden, och 16 våder, nätta nog, tycker jag, fastän Mille påstår att de blifvit uppochnedvända af en pojke, som bjöd ut sig och som uppsatte för 40 penni våden i stället för det vanliga 60 penni. Affären gör 28 mark, som vi tänka afskrifva på hyran, om så ske kan, ty det var lofvadt redan för tre år sedan. Mille har undertiden sofvit i mitt rum. – Salen är tillsvidare arbetsrum, der klippas lakanen, och der pickar symaskinen så innerligt trefligt, att Mamma skulle blifva förtjust i den. På ett par dar sydde Aina|| nya grön- och svartrutiga yllekjolar och tröjor åt båda barnen, och i dag syr hon åt sig en brun halfylleklädning. Det går så nätt och behändigt som taskspeleri; jag tror Mamma och Fanny måste enkom resa hit för att se på det underverket. Med helsan har det varit behjelpligt. Mille har frosskänningar emellanåt och är stundom trött med orolig mage, men nog tycks det vara på öfvergående. Hon tar kinin i kapslar, men har efter vanligheten just ej skonat sig, utan varit ute i alla sorts väder. En afton voro vi hos Rosenkampffs, en annan qväll hos Leopolds och i lördags hos Borgströms, bjudne på Stein. För resten hemma. Mimmi har haft ondt i halsen, men nu äro alla tre i skolan igen. Vi ha funderat att försöka den s. k. lifsväckaren för Toinis öron. Det är ju en ny tysk universalkur, som praktiseras här af leksaksfabrikanten Elfström. Är hälften sannt af hvad som berättas, så vore det redan mycket. De säga sig ha kurerat tillochmed blinda. Augusta Bäck hos Leopolds nyttjar som bäst för en långvarig halssjukdom och säger sig bli bra. Medlet består i ett slags koppning med nålsuddar, och deri ingnides en olja, som utgör hemligheten. Hjelt skrattar åt saken.
2 Jag håller på med läseboken och har min glädje af att se den för hvar dag gå litet framåt. Som ingen himmel alltid är molnfri, så ha vi visst också våra bekymmer, nemligen den stora, allmänna penningeknipan, som gör att vi få|| knappa in, som alla andra, men den gode Guden drar väl försorg också för det. Vi ha nu köpt vårt vedförråd, 11 famnar, för billigare än förr, och ströming och torsk för vintern, och så få vi väl hjelpa oss med sparmiddagar emellanåt. Utom theaterinvigningen, som jag måste vara med om, ha vi blifvit riktigt snåla på onödiga depenser. En enda gång har jag sedan varit på theatern, och då på snålskjuts i direktionens loge. En frestelse har jag råkat ut för; Åhman var här och begärde en pjes af mig. Det vore att förtjena 1,000 à 1200 mark, och jag har flera planer i bläckhornet. I alla fall går dock läseboken nu framför alla andra arbeten. Thunberg stackare är illa fast, få se huru jag der får ut mitt saldo. Han har fått betala ut sin svågers slarfvige son, boktryckaren Widerholm, och tidningen går med stor förlust. Dess fortsättande som härtills blir omöjligt för nästa år. Det är nu fråga, antingen att sälja den åt Dagbladet, eller att för nästa år låta den utkomma bara två dagar i veckan. Jag vore böjd för det sednare, för att ej Dagbl. skall bli allrådande under landtdagen. Jag tänker, att när Hfors Tidn. skulle nästa år kosta bara 10 mark i landsorten och ändå har alla nyheter, så skulle många hellre ta dem, än Dagbl., som kostar 25 och Hufvudstadsbladet, som kostar 15, fastän de finge bara två numror i veckan. Från Sverige har jag fått anbud att skrifva i ”Familjejournalen” för 200 riksdaler arket och har frågat mig före hos Bonnier, om det tål tänka på.
||3 Med Österbotten skickade vi tre kaggar Baggby ströming, en åt Lybecks, en åt Dyhrn och en åt Forsius, men åt Mamma bara litet thé, emedan tant skulle skicka wassbuk. Det kan nu vara osäkert huru Baggbyfisken anses i NyCarleby; här gäller den för en stor raritet. Det är så ondt om wassbuk, att vi ej fått inlägga en stjert. Matvaror är mera billiga nu, alla priser falla, utom värdshuspriserna. Den som nu hade pengar, skulle få goda gårdar för godt pris. Tyst och sparsamt är här öfverallt och ovanligt tomt i butikerna. Theatern skall dock haft goda hus; den är så vacker och så beqväm, att alla som ha råd gå dit. – Med Borgströms obestånd hängde så ihop, att Lindrosens med ens fordrade in 40,000 rubel, som de hade att få af Borgströms, emedan unga Lindros skall bli bankir (på värdshusen, befaras det). För denna fordran råkade verkligen hela firman i fara, men hjelptes af Snellman i nödens stund. Detta oss emellan! Det är underbart, huru ingen god gerning blir obelönt. Icke trodde Borgström, det, när han tog den redlöse rektor Snellman på sitt kontor. – Den nye gen.guvernören anses vara välment, men har tasslare omkring sig, och deraf blef buller vid theaterns invigning, emedan de ej ville tillåta att sjunga Wårt Land utan att tillika sjunga ryska folksången. – Må väl, älskade Mamma och Fanny i eder ensamhet! Gud vare med eder och oss alla, önskar Mammas
tillgifne, lydige son
Z.
4 Vill Mamma vara god och fråga Dyhr, om han riktigt bekommit den i förra måndags i orekommenderadt bref afsända vexeln på 91 rub.rubel 56 kopek. – Helsa Lybecks, Dyhrns, Moster Calamnius, Stina och Fredrik. – Fredrik kunde på de långa qvällarna tälja pollare och lillflöten åt mig.
5 Nå, nu är det ”han tiin”; det vore godt att vara med om sikar och sikromm. Jag undrar om mina nät blifvit upphängda torra. – Här är också mycket grönt ännu, och georginerna blomma. Aina fick mycket blommor på sin födelsedag, och våra bästa sångare sjöngo här hela qvällen. Det hade Fanny och Lotta bordt höra.
6 Oskar var här i går. När han i förrgår skulle ha sin första föreläsning och klef upp i kathedern, uppstod en af åhörarne och sade: det måste vara ett misstag, vi ha kommit hit för att höra professor Lagus. Nej, sade Oskar, nog har jag auditorium, har ingen af herrarne kommit hit att höra på mig? Nej, sade de, och gingo sin väg. Oskar hade rätt, men det blef ingen föreläsning af.
7 Oskar har varit i Sverige och studerat theatern under Gustaf III:s tid. Rosenkampffs och Leopolds må bra. De äro ledsna på Uleå Fanny, som ej kommer. Här har Oskar hyrt rum för henne, och Gustafs Jenny ville ha henne dit, emedan hon väntar en liten i November.