Sofia Topelius–ZT och Emilie Topelius 3.1.1862

Sofia Topelius till Zacharias & Emilie Topelius 3.1.1862

3. Jan 1862.

Älskade kära Zache och Emelie!

1 Jag har blott en tanke och en fråga lefver vår älskade Toini? Jag tror att hon gått i från oss. så har det före kommit mig alt sen första brefvet om deras sjukdom, att Toini skulle dö. olyckligt att de ej kan sköta halsröta i Helsingfors. voj voj tocken jul ni haft, det ligger så tungt på mig. stackars föräldrar hvad ni ha lidit. i bland har det skymtat ett litet hopp för mig men nu efter brefvet i dag så är det för bi. Gud tröste er. med längtan och oro väntade jag postillon i dag, men när han kom bara med tidningar blef jag förskräcktsvårläst p.g.a. radslut att brefvet skickats till nån annan jag lät genast gå till Lybecks. brefvet ficks, men min farhåga blef blott vissare. det älskade barnet har Gud vist tagit i från oss till en bättre jul. jag borde ej sörja där öfver som snart går efter, utan blott tänka på att kunna komma där hon är. men för er skull sörjer jag vår älskling.|| skulle hon ännu lefva, det törs jag ej ens aflägset tänka. om mina tankar i bland genom bestyr eller andras prat, för en stund vändes på andra föremål, så kommer tanken på er som en blixt liksom jag glömt bort en vigtig sak, och jag håller med envishet fast den.

2 Julen i Larsmo var glad och treflig huru litet man kan förutse hvad närmaste dagar för med sig. vi kom hem om lördag, det stormade alla dagar så för skräckligt att jag var rädd att vara bort hem i från för elden. också hade de ej tordes elda så att här var så kallt och otrefligt då vi kom hem. då fick vi den glada notisen om Augustas nedkomst, och rask är hon som vanligt fick mit bud idag till svar. men Emelie rukkaspråk: finska hur är det med dig hur kan du bära alt detta? Gud ger och Gud tar åter sitt lån alt efter sitt goda behag, och till vår nytta om vi tror på hans ord och löften|| Men vi svaga stackare tycker oss ochså veta hvad oss nyttigt är, men hvad oss är kärt det veta vi åtminstone. Jag vet ej om jag har nån längtan efter nästa post då jag intet hopp har om annat än hvad jag ren tror. hur skall ni ackta Aina och Rosa. men jag ber er att om de det aldra minsta känner i halsen så låt gurgla med lapis och bränn, Fontell han låter nu ifrigt bränna sen han en så lång tid gått på med Chlorkali månne ej det är vådligt att låta flickorna bo i det rum där han dog. månne Eva och Toini kunnat så på samma gång för kyla sig att de ej hade nån smitta i faggorna intet tror jag mycket på Sophies försigtighet när hon ej är under upsigt. så mycket har jag i acktagit kanske nån badat i samma kar förut och det ej blifvit ursköljdt bra, eller månne de hand hafvit några saker eller kläder som den döda Oscar begagnat. Eva hon kan väl göra reda för det gick till med badet om de sen stannade|| i prat med någon att de hant bli kalla något fick de på en gång förkylning eller smitta. nu kan det vara det samma, men huru ackta de andra dett är ett stort bekymmer för er. ha nu bara lapis lösning till gurgling hem att de natt eller dag kan gurgla om nån känner det minsta. intet kan jag skrifva om något annat för denna gång. Jo en hjertlig tack till min kära pia Aina för Jul klappen, Gud bevare dig mit barn, för den svåra sjukdomen och alt annat ondt i verlden. Jag borde väl och önska er godt nytt år, men det gör jag alla dagar och alla tider, och nu i synnerhet då ni jemt är i min håg. nyårsdagen åt vi middag hos Dyhrns men jag var mer hos er, och kom ständigt i håg det nionde sjukdoms dygnet. Gud uppe hålle och styrke er mina älskade barn stora och små Emelie var rädd om din hälsa du skall lefva för alla dina kära som behöfver din om vårdnad. skulle mot alt menskligt förutseende vår lilla älskling ännu andas så säg henne att Farmor gamla ögon fäller tårar och tror att hon gått i från oss.

3 en så hjertelig hälsning till Eva och Rosa från Farmor.