ZT–Sofia Topelius 3.10.1862

Zacharias Topelius till Sofia Topelius 3.10.1862

Helsingfors fredag 3 Okt. 62.

Min Älskade Mamma!

1 Jag skrifver nu några rader utan särdeles anledning, bara för att språka litet. Tack för Mammas kära bref, jag skall ögna igenom frågorna för andra gången.

2 Wi må Gudskelof bra. Litet trött är Mille emellanåt, men hon skonar sig inte, som Mamma vet, och när hon bråkat med dubbla fönster och flyttningar eller gått fram och tillbaka till Wasastjernas, är det ej under. Barnen springa som yra höns. William hade litet ondt i halsen, men det tycks vara öfver. Förra lördags flyttade vi om här, så att jag bor nu mot gården innanför matsalen, mitt förra rum närmast salen är sängkammare och förra sängkammarn är flickornas rum. Wi ha alla vunnit på bytet: Mille och hennes vänner behöfva ej gå genom mitt rum, jag slipper genomgången, Aina och Aline äro förtjusta i sitt nya rum, der de ha hvar sitt fönster, hvarsitt bord, hvarsin byrå och hvarsin säng. Dockskåpet står der än såsom en barndomsvän midt i rummet, och Aina är så lycklig att ha hvita gardiner. – Jag arbetar också betydligt bättre i mitt lilla studentrum.

||

3 Nå hungersnöden och insamlingarna äro nu här på tapeten i full fart. I går var ett allmänt möte i riddarhuset – väl tusen personer, men hälften måste gå bort af brist på utrymme, för det att direktionen vägrade stora salen. Der valdes en komité, hvarom mera i tidningarna. Senaten har beslutat ge 6 procent af sin lön under tre qvartaler – J. W. Snellman föreslog i går att alla andra ock skulle ge en viss procent, men det mötte svårigheter. Nog ges här mycket, ty Helsingfors har den goda sidan. Aina som primus förde i förrgår litet öfver 25 rubel till boklådan, insamlade af frunt. skolans elever, och William som primus i sin klass förde 5 rub.rubel 75 kop.kopek från 3:dje klassen i Lyceum. Alla ge, mer eller mindre. Jag har funderat det vore bättre att skicka det ringa jag kan gifva till Mamma; jag skulle gerna skicka en smula strax, men de ha slarfvat i Petersburg, så att jag ej fått ut lönen ännu. Femton kopek om dagen, menar jag att vi lägga af för det ändamålet – här går indirekt dessutom på en hop tillställningar för de nödlidande. Om nu Mamma emellertid kunde utväga sig att baka litet mera för vintertrafiken, så skall jag då och då söka hålla Mamma skadeslös. Ingalunda får Mamma|| umbära sin kaffekopp – det är annat med oss unga (tänkte jag säga). E. m. kaffet går utan saknad för mig, men saknas af Mille, fastän hon nog är beredvillig. Frukosten var värre med, för det att jag ofta dröjer ute till kl. 2 om middagen, och det blir långt att vänta. Vi ha derföre börjat taga en smörgås med vassbuk i skänken; mjölk och annat bortlägges. – Apropos deraf, så ha vi köpt en kudda, med namn och värdighet af Perla, för 24 rubel. Stackarn hade vandrat 9 mil, och en timma efter det hon hamnade i vårt fähus, nedkom hon lyckligen med en kalf, så att vi nu smort oss med kalfdans. Köksdepartementet begriper sig ej på hungersnöd, det anses för snålhet, om något knappas in på deras kaffe och stekningar. Mille menar, att mycket folk här skulle behöfva sig en hungersnöd på nacken – äfven de fattige och tjenarne äro nog förmätna och öfverflödiga – vi skulle i dag skura ett golf åt baron Walléens kusk, efter han hyrt vårt vagnslider med tillbehör, men det står till att få en skurerska, madamerna hålla sig för goda dertill.

4 Allt är åter dyrt öfver höfvan, utom veden. Potäterna kosta 13 kop.kopek kappen, smöret 20 kopek för vanligt matsmör, lingon 16 kopek kappen.|| Wi baka som bäst och tacka Gud att vi ha rent rågmjöl i tråget, fastän det kostar oss 11 rub.rubel mattan. Dubbla fönsterna äro insatta, här har varit kallt, men är nu åter regnigt med 14 graders värme. Reuter från Uleåborg har varit till Pburg och uppköpt 11,000 mattor mjöl, som skickas på kronoångfartyg för 1 rub.rubel 50 kop.kopek mattan i frakt. Det sägs att Kejsarn skall skänka 20,000 mattor. Thusby församling ger åt de nödlidande 3 rubel från mantalet. – I dag väntas Suomi från Pburg. Vi ville gerna skicka åtminstone litet vassbuk åt Mamma, men få se om de ta mot, det kunde ingenting svaras derom på kontoret. Så är det äfven med bror Dyhrs kommissioner. Wåra saker kommo i dag vecka sedan ordentligt på Suomi – ingenting skadadt, ehuru fårbringslådan var sönder. Tack för detta bestyr, Mamma har nog haft både besvär och kostnad med ett och annat. – Nu till frågorna. Jag skall gå till Gyldén om landtmätarne. Jag hade redan skrifvit en skarp artikel om de 80,000 rubel om året, som landtmätarne utpressa af den fattige bonden, men det får nu litet skjutas upp – Jag gissar det beslöts d. 22:dra hos er att låta tillsvidare bero med hvad som är gjordt. – Får Mamma bud till fru Forsén, så helsa|| henne att vederbörande här taga parti för hennes Emil. Guvernören baron Walleen sade: ”det är ju en barbarisk lag, och jag skall skaffa Forsén all lättnad som står i min makt.” – Häromdagen frågade mig statsr. Molander om nådeansökningen är inlemnad, ty generalguvernören har lofvat tala derom med viceordföranden i senaten baron Sackleen – Så att nog tror jag han får mildring och, hvad som är bättre, behålla tjensten. – Ansökningen inlemnades redan den 15 September. –

5 Runeberg yttrade sig ej alls illa om NyCarleby, utan bara: nog vet du, sad han, hvad de den tiden, och kanske ännu, gjorde sig för underliga föreställningar i den ena staden om den andra, och så hade jag i mitt hufvud att der fanns ingenting i NyCarleby, inte ens barn. – Pilten med korinthögonen var jag, det förstås.

6 – Mamma, hur gick det med undersökningen om böndernas klagan mot kronofogden? – Hypothekssedlarna ha på några orter fallit ända till 20 procent, så att ej är|| det underligt, om Lybeck drar af sex. Lybeck lofvade mig att lemna mamma pengar i stället, bara han får in, så jag kan ej tror att han glömt det. – Calle Engström är mycket ond på Lybeck och påstår att han förhållit något arf efter gubben Engström. Jag undrar hvad det är för prat – Det ser ut som om gumman Kempe varit Calles tillförlitliga sagesman i den saken. – Vidare om barnen: de få nu troligen ännu detta år läsa för mamma, nog hinna de ännu sitta på stjerten i skolan. Det som börjas senare tar också bättre, – vi se det på Eva, som på rak arm börjar skrifva skapliga bokstäfver nu. – Dålig stenlagd gård ha de här att leka på, nog sakna de Kuddnäs, farmor och Anni. Också jag har mer än vanligt längtat tillbaka – och just nu hade jag kunnat göra nytta med att fiska för vintertrafiken. Är det så att de taga Forsman till ordinarie professor i finsk historie, som hans gynnare|| och fennomanerne nu med all gevalt vilja drifva igenom (och Gust. Frosterus blir då professor i historien) så kan det hända att jag söker ett års tjenstledighet med lön, för att skrifva finsk historie för skolorna, och då flytta vi alla, om vi lefva, nästa höst till Kuddnäs för det året. Men det skola vi tillsvidare ej tala om. Det der bråket med profession för Forsman kan jag, med bästa mening för honom, ej undgå att taga som ett mankement emot mig. Men jag har nu engång mitt gifna mål, nemligen att sprida finska historien ut bland den stora allmänheten – en annan må sedan arbeta deri för de lärde. – Något godt har allting med sig. Hade den der nya ordinarie finska professionen gått igenom för ett år sedan, så hade jag varit tvungen att söka historiska professionen. Nu deremot kan ingen beskylla mig för att jag stadnar qvar der jag är.

||

7 Mamma frågar om vår hyresgäst Montgomery. Han är så omtyckt af alla, fredlig och hygglig, så icke vilja vi mista honom, fast det är litet besvär. Han får betala 9 rubel för rummen och 6 rubel för ved, uppassning, kaffe och qvällsvard i månaden. Det gör, jemte Walleens hyra, att vi ändå få närmare 200 rubel i år till bidrag åt Crohns.

8 Flickorna Rosenkampff voro här i förrgår – de må bra der. Jakob Kjerrman träffade jag på hans genomresa i förrgår; han bedyrade att perukmakarn i Björneborg skulle få raka honom ännu i höst. – Om Enegren berättade han att gäldstugan väntas hvar dag – lycka om ej Uno en vacker dag skjuter sig för pannan. Stackars Marie och fru Hammarin! fru Montin ville bli i Stockholm öfver vintern, men fick telegram från Montin och måste resa hem. – Måväl, älskade Mamma, nu skall jag höra efter Suomi! Mammas egnaste

Z. och E. och barnpyren alla.

9 Mille har ej köksa ännu. – Mina Julin är ej kommen än.

10 Midti fattigåret spela två theatrar i Helsingfors – Selinders nojs med hans stackars barn ger fulla hus – Stora theatern har toma.

11 Gustaf Turdin ha vi mera sällan träffat. Johannes har varit här, han är fet och rask. Jag skrupensade upp honom för hans tystlåtenhet. Icke hade han tyckt att hans bref skulle saknas.

12 Aina och Aline ha blifvit fotograferade på samma kort. Wi ha haft anbud att mottaga två nya flickor, men vägrat. Anni Lundström från Brahestad och fröken Achté från Björneborg.

13 Jag har dessa dagar skrifvit barnvisor åt Uno Cygnæus att sjunga och leka i småbarnsskolorna

14 I söndag är Ainas 16:de födelsedag. Nog lära vi måsta litet fira det kära barnet – Hon är bra söt och snäll, vet farmor. Alla hålla af henne.

15 Helsa Lybecks och Dyhrns och Moster Nena och Stina. Jag undrar om vi tordes besvära Mamma med litet sik och sikromm i år?

16 Hallonblad inreder i fattigåret sin nya gård (förra Lohrmanns) med hela fönsterglas, som kosta 60 rubel stycket.