Adertonde Föreläsningen 18/3 64

|124|

Adertonde Föreläsningen 18/3 64.

1 Lagus, Acta Soc. II. l. c.loco citato Hertig Johans förpligtelse af d. 7 (27?) Sept. 1557. Trohetsed mot konung Gustaf, Erik etc. – Hålla krigsfolk tillh.tillhanda »det meste vi utan vår skada och förderf kunna åstadkomma.» – »Och på det ingen den mening om oss hafva skall, att vi samme vårt furstendöme, faderliga gåfva och förläning uti någon måtto afsöndra från Sveriges rike, utan samme furstendöme skall blifva som det af ålder varit och högbem:te kgl. Maj., vår älskelige käre herr fader det nu förordnat hafver, inkorpereradt med hela Sveriges rike och alldeles hålla sig dervid, såsom den ena ledamoten håller och hänger sig vid hela kroppen och låter regera sig af sitt rätta hufvud; derföre bepligte vi oss och våra efterkommande lifsarfvingar alltid, med både råd och dåd, vele och skoleole afvärja och förekomma, efter störste och ytterste förmögenhet, Sveriges rikes skada och förderf och uti ingen måtto oss ifrån Sv:s rike afsöndra låta, vid det straff, som uti Sv:s lag förmäles.» – Ny kong skall bekräfta förläningen. – Ärftligt på manslinien – annars under Sv:s krona igen. – Försvara alla Fds gränser; i nödfall med svenskt bistånd. – – Gärder – Brudskatt. – Skatt. – KgenKungen i Fd, ant.antingen Eriksgata eller andra riksens nödtorfter. – Hert.Hertig Albrecht af Preussen skickar Hans Gerich till E. Flg 1541.

2 – Johans styrelse i Fd. 1558 Kyrksilfretoriginal: kyrksilfret togs i Åbo och Raseborgs län, först 1547, sedan 1558. – En hufvudsak: kronans inkomster. I Dec. 1556 sex kronouppbördsmän dömde att hänga. – Lagskipningen förvirrad – tjensterna blandade – Hert.Hertigen låter ej gamla fullmakter gälla. – Sedan G:s död fråntogs hertigarne rättighet att utnämna lagmän. (Arboga 1561.)

3 Finska språket. Bref till Carl IX i Frankr. Johan kunde ej förmås att skrifva det på annat språk, än finska. Agricola. Jemföroriginal: Jenför Follingius,. – Vid kgl. kansliet i Sthm fanns, sannolikt redan då en f.finsk skrifvare »till upptagande af klagomål från Fd af bönder och andre,» – särskildt aflönade af kyrkans inkomster (Virmo).

4 RepetitionRepetition 4/11 67. Vapnet – Storfurstendömet 1581. Inkonseqvenser. Johans första styrelse. Erämarkerna. Handeln. Fördrag med Nederländ. 1527. Lagöfversättng. Inskränkningar – Reval. Joh. af Hoya: »snöplighet.» N. Grabbe. – Utförselförbud – E. a. g.En annan gång mot afgift af 5 örtugar – Salt till Ersättning: Ekenäs. – Salt till Åbo och Wibg. – Andra inskränktes. – Wbg: hästar, ej under 8 år. – Vackafinnar Till Sthm. – Varupriserna: Luther. – Ätande varor ej exporteras »Hålla kor, får och getter.»

|125|

5 Kon.Konung Gustaf I var i sin inre styrelse främst en rikshushållare. Under hans tid fördelades befolkningen jemnare öfver landet. Norra Tavastlands, det inre Karelens, det öfre Satakundas och det inre Österbottens ödemarker blefvo vid denna tid befolkade, och Lapparne drogo sig alltmera undan till deras nuvar. boningsplatser. Ett nytt system, enligt dent föregifna Helgeandsholms beslut af 1282, gjorde sig gällande. Kronan tillegnade sig rätt att förfoga om de s. k. erämarkerna, dit folket drog ut om somrarna för svedjande, jagt och fiske. Nybyggen anlades i dessa öde trakter – våldsama strider uppkommo då mellan nybyggarne och närgränsande soknars invånare, som enligt gammal häfd ville fortsätta der sina ströftåg. Kronan tog Ex. Hollola bönder röfvade och ihjälslogo Österb.Österbottniska nybyggare 1551. – Kronan tog nybyggarne under sitt beskydd. Frihetsår. Skattläggning. Fiske. I sådana nybyggda ödemarker t. ex. Rautalampi s:n, hvarifrån sedan utbrötos Keuru, Ruovesi, Laukkas, Viitasaari och Saarijärvi s:nar. Oaktadt kyrkoherdarnes motstånd for klyfdes vid denna tid många andra af de vidsträcktaste socknarna. Ur Salo utbröts Kalajoki – ur Kyro Ilmola – från kusterna inåt. – Afvelsgårdar öfverallt i södra Fd. – Noggrann bokföring, skrifvare.

6 Kanaler. Denna konungens enskilda hushållning med Fd stod i samband med hans många försök att upphjelpa Fds handel. En sjelfständig nordisk Hhandeln var ett af Gustaf I:s främsta favoritsystem. Han harde varit vittne till Lybecks olidliga tyranni med dess handelsmonopoler i norden, och det blef etillika en politisk fråga af största vigt att frigöra handeln från detta förtryck. Olyckligtvis valde kon.konungen icke alltid de bästa medlen. Förbindelserna mellan folken voro då ännu i sin början; ingen af de friare, riktigare åsigter, som numera ligga till grund för dessa förbindelser, hade då ännu framträdt i verlden. Man trodde sig främst böra döda all konkurrens – man trodde sig kunna leda handelns fria vägar genom reglementen om kungl. påbud, likasom andra samhällsangelägenheter.|126| RneRyssarne Engsm. Arkangel. Handelsfördrag med Nederländerna 1527. Åbo – Vibg tullfri införsel af salt. Men handeln har sina egna tyngdlagar likasom flodsystemerna. Anbud – Efterfrågan. Der man bygger en onaturlig damm, för att hämma dess flöde eller leda det öfver otjenlig mark, der silar sig floden i hundrade rännilar förbi det konstgjorda bålverket. – Så ville kon. G. leda Fds handel förnäml. på Sthm, dels för att rikta sin hufvudstad med Holland, dels för att trygga den då för Sthm oumbärliga tillförseln af lifsmedel från Fd, dels kanske också i den tron, att detta vosvårtyttre för Fd fördelaktigast. Egenmäktighet 1531 i Juli – för väntadt behof af tillförsel till Sthm. Kgens bröllopp. Fördenskull måste först också den sedan urminnes tid från sydf.sydfinska kusten idkade handeln på Reval,original: Reval och Estland och Liffld tillintetgöras, oaktadt naturen sjelf anvisat detta utbyte och oaktadt södr. Fd derifrån hämtade det mesta af sitt dåvar.dåvarande ringa penningeförråd. – Revalskt mynt. bessman. Förbud utfärdades – Nils Gr. i Wbg fick befallning att utsända jakter mot f.finska fartyg, som seglade på Riga, Danzig och Reval. portför – En ersättning skulle S. Fd. erhålla först i Eknäs, sedan i Hfors Eknäs, Fg. – Vackafinnarnes trädkärl ej till Tyskld. – RepetitionRepetition. Hert. Johans förpligtelse. Hans styrelse i Fd. GFd under Gustaf I. Adeln – kyrkan. bönderne. Odlingen Handeln. Birkkarlarne. Lapparne. Handeln. I Östb. bestämdes handelsplatser: blott Torneå, Kemi, Ijå och Uleå skulle få besökas af Ulfsby och Raumo köpmän, men desse skulle få utföra sina varor endast af främm.främmande köpmän i Åbo – båda Henriksmessorna. – 1533 fick Raumo tillstånd att utföra en del varor till T:land, men blott till bestämdt belopp. – Kyro, Mustasaari, Pedersöre och Karleby förbjödos att handla i andra socknar. – 1539 endast till Sverige. 1544 all utrikessjöfart. – Detta olidliga tvång, som hotade att förqväfva all fri rörelse, sökte konungen godtgöra genom nya band på allmogen till städernas förmån. Allmogen skulle ej få sälja sina varor endast i närmaste stad. – Wbgs privilegier 7 Aug. 1542. – Åbo hade derförinnan fått nya privilegier 1531 dito. – Borgå klagar på Reval. Alla klaga på landthandeln. – Raumo privileg. 1546 – 1547 sträddesammanträdde i Åbo ett slags landtdag af adel, prester och borgare för handelns upphjelpande. Föreslås|127| att Nådendal och Raumo skulle flyttas till Åbo. Eknäs och Ulfsby skulle flyttas till Wbg. – Engång i farten med stadsflyttningar, hvaraf dock ingenting blef, begynte kon.konungen 1547 tänka ånyo tänka på favoritplanen att konku öfverbjuda och uttränga Reval. (Christian II.) Han märkte att det dittills följda systemet icke bar sig. Hfors – dunkel. Huru en tanke famlar. Handelsfloden. – Saxby. – Pojovik. – Ekenäs. Christian II. Banden lossades litet. 1550 ny seglationsordning. Fds (Åbos smör) Sv. handel utsträckas till Portugal, Frankrike, Engld, Holld, Brabant. Få år förut gen hade sv.svenska skepp begynt segla ut på Ulsterhafvet. Sandhamn skulle blifva Fds och nordens stora stapelort för handeln på Rd. Här skulle ett faktori anläggas och befästas. Raumo, Borgå och Ekenäs skulle hitflyttas, Revals köpmän och Holländare hitflockas. Hit skulle Svv.Svenskarne föra sitt jern, kop salt, koppar m. m. – RneRyssarne hudar, pelsverk, vax, lin hampa m. m. Här skulle all öfverflödig spanmål uppläggas. Lysande förhoppningar.

7 Men Sandhamn var en ö och förbindelsen med fasta landet hade sina svårigheter. Oländig. Derföre skulle det stå i närmaste förbindelse med Borgareinstinkten reste då – sannolikt på platsen för en köping en stad på fasta landet, och denna stad blef Helsingfors.

8 Detta namn förekommer första gången i ett bref till häradshöfd. i Hattula doms. af d. 8 April 1550. Staden fanns då redan, ehuru något spår af dess allraförsta anläggning ej står att upptäcka. Borgare. – 240 HelsgarHelsingar och Gestrikländare under Fale Bure. Kyrkojord. Dess uppkomst skulle grundas på 4 andra städers ruin. Samma år d. 12 Juni ålades neml. invånarne i Raumo, UIfsby, Eknäs och Borgå att flytta till Hfors, under hotelse att i annat fall straffas som olydige undersåter. I sju år försöktes med dessa våldsama påbud. 1551 skrefs särskildt om Raumoboerne, att de borde packa sig till Hfors. Blott de bäste. 1555 lät fogden i Hfors Hans Björnram fängsla några ditflyttade Raumoboer för deras gensträvighet, och kon.konungen svarar på rapporten, att ehuru de förtjent lifsstraff, skulle det dem efterskänkas mot det att de fingo betala »ett stycke penningar för sin hals», utom det att de måste lofva ofördröjligen flytta.|128| År 1557 läser man att några till Hfors flyttade Raumo borgare blifvit återigen »utdrifne». – Borgå, Ulfsby, Ekenäs orubbade. Hfors fick 3 Aug. 1559 af hert. Joh. privilegier på sjöfart och stapelrätt. 55 skola. Flyttades 1639. – Sandhamn misslyckades.original: misslyckades Viborg deremot drog under liffl.liffländska kriget åt sig Holländ. handel på Rd. – Konungens missnöje – fruktade att Wiborg skulle »uti köpmansvis» afhändas. Han klagar att Wbg vore af RneRyssarne »med mycken och svår köpenskap besökt.» – »Vore godt – skrifver han e. a. g.en annan gång till ståth.ståthållare i Viborg Klas Horn – att du ville betänka den handel rätt och icke så köpa den ryska tvål.» Hvad Sandhamn var ämnadt blifva, det syntes denna tid Vibg blifva i verkligheten. – Kort blomstring. – Reval under Erik XIV.

9 – Framtidshägringar: Sandhamn = Sveabg – Helsingfors G:s enda stad i Fd. – Saima kanal. Gust. Götha k. Thure Erik Er Thureson Bjelke 1556 – Kanal fr.från Lauritsala (Soskuanjoki) först ½ mil till »Tocko mölle», sedan öfver en mosse en mil till Soskuanjoki – för åtskilliga mellan sjön och T: mölle mötande berg och höjder icke väl stå till att göra –

10 Vacker syndaflod, om det blifvit af. –

11 RepetitionRepetition 5/11 67. Handelsreglementen. Höjd 1544. Friare efter 1547. Seglation 1550. Sandhamn. Hfors. G. I: senare sorger. Estland, Liffld. Cecilia