Fyrtioförsta Föreläsningen. 8/5 66

Lästext

||

Wår-termin 1866.

IV.

||

1 RepetitionRepetition 20/3 71. Joh. Haartman 1725–87. – Förste prov.läkare.provincialläkare Läkarebok – Vaccin 19 Nov. 1754. – Porthan.

|275|

Fyrtioförsta Föreläsningen. 8/5 66.

2 Den gustavianska perioden i vår historia har äfven, och med rätta, blifvit kallad den porthanska. – Jag förbigår Henrik Gabr. Porthans lefnadsomständigheter; de äro eller böra numera vara kända af hvarje barn i Fd. Han utgick från Wiitasaaris glest bebodda halft vilda skogsbygd, från således i alla afseenden ur Fds innersta. Sigfrid P.Christina Juslenius Natur och folk hade påtryckt honom sin stora stämpel af och resi kraft allvar. Och dock blef denne ödemarkernas son enden främste bland odlaren, utbredaren af en högre kultur i Fd. Det var det med hans egen ande beslägtade romarlynnet, som först drog honom till sig. Han umgicks i förtrolig vänskap med forntidens stora andar. 23 år glgammal, blef han 1762 docent i vältaligheten, d. v. s. latinska språket, i vid Åbo akademi; vid 33 år univ.bibliothekarie; vid 38 år professor i vältaligheten = humaniteten intill sin död d. 16 Mars 1804. minnesfest – bröstbild – monument – Det var naturvskapernanaturvetenskaperna, som först underminerade theologins allrådande herrskarethron vid det f.finska universitetet; det var de klassiska studierna, som åter vaknade med Porthan, för att he som motvigt mot naturforskningens ensidighet, när denna hotade att göra vskapenvetenskapen till en huspiga i tjenst hos nyttan, hos ekonomin. Det var uroriginal: Ur Dde tvenne motsatserna af naturforskningens realism och de klassiska for studiernas idealism, som ett nytt grundlärdt och dock praktiskt tidehvarf framgick att sprida ljus öfver Fd. Resultatet blef i hög grad gynnsamt för vskapenvetenskapen i allmhet, som hkenhvilken härmed likasom trädde ur den stängda studerkammaren ut i lifvet;. Filosofi. Archeologi – bibliothek – mynt. – Univ. – Anseende – lemma startÅbo Tidn.kommentar mMen det hade ännu en annan, långt vigtigare påföljd. När vskapenoriginal: Vskapen begynte att med en större, vaknare, klarare blick omfatta verlden, upptäckte den något dittills här obekant, fneml. nationaliteten. Man fann till sin förvåning ett finskt folk, der man förut endast sett undersåter af Sv:s rike. Porthan hade stod icke ensam med denna stora upptäckt: han hade haft föregångare: Agricola, Juslén m. fl.|276| Dessa hade, så att säga, upptäckt språket och begynt införa det inom bildningens synkrets. Andra, såsom Juusten, Bilmark, Scarin, Mennander, hade upptäckt fragmenter af en finsk historia. Porthan, på engång häfdaforskare och språkforskare, ledde sig på båda vägarna fram till öfvertygelsen om en finsk nationalitet, – denna nya idé, som engång vaknad till klart medvetande, skulle blifva den f.finska historiens vändpunkt och folkets lifsprincipfråga. Men äfven hos Porthan var denna fruktbara idé egentl. endast en theori, som om hvars hvars praktiska tillämpning han låg för honom höljd i en dunkel framtids slöja. Han igenkände ett f.finskt folk, ett f.finska fädernesland, men blott som i yttre måtto blott som en del af Sv:s rike. Han kallade, liksom alla andra, Sverige fädernesland och finnarne, såsom Sv:s undersåter, svenskar. Hans ryktbara, storartade strängt, nästan för strängt kritiska kommentarie öfver Juustens f. biskopskrönika, hvilket arbete innebar berättigat honom Porthan till den ärofulla benämningen af f.finska historiens fader, detta arbete behandlar Fd och Ff.Finnarne ur synpunkten af en svensk provins med en befolkning af olika språk och seder, följaktl. som en underafd. af sv.svenska historien, – samma synpunkt, som äfven Arvidsson sedan följde i sin förtjenstfulla bearbetning af Rühs »Fd och dess invånare». Man skulle derföre misstaga sig, om man ansåge det f.finska nationalmedvetandet ha kommit till full klarhet redan hos Porthan. Det fanns der, men blott som en empirisk iakttagelse, som ett faktum, hvars utan vidare. Men så snart faktum var erkändt, utvecklade sig efterhand konseqvenserna af sig sjelfva, – de fortfara att utveckla sig ännu i dag – och så blefvo ändock Porthan och hans tidehvarf epokgörande för nationens lifsfråga.

3 RepetitionRepetition 21/3 71. Porthan. – Gustav. tiden. – Konungamord. – Ankarström.

4 Arbeten. Bibl.hist. – Sylloge – Dialekter. Poesis Fenn. Lärjungar: Tengström, Franzén, Pipping, Choræus, Edelcrantz

|277|

5 Jag öfvergår till det brott, som förkortade G. III:s dagar. Händelsen är mycket bekant, men jag lånar ur baron Adlerbeths memoirer några detaljer, som kanske icke äro så allmänt kända. – Efter kon:s återkomst från Gefle, var han helt och hållen upptagen af planen till fr.franska fälttåget och stod derom i den lifligaste underhandling med Rd. Han behöfde en stor tanke, för att lifva sitt sjunkande mod. Medvetandet att ej mer vara älskad, ja att vara omgifven af så många dödliga fiender, gaf honom ingen ro. Man såg honom ofta blek och nedslagen, orolig och misstrogen. Skuggan af en dunkel aning tycktes förmörka hans själ. För att döfva sin oro, kastade han sig i dessa förströelser. Nästan hvar afton besökte han theat spektaklet och hvar fredagsafton en maskrad i operan., som hade blifvit fulländad 1786. Så, äfven fredagen den 16 Mars 1792. Kon.Konungen hade tillbragt hela dagen på Haga, kom kl. 8 på aftonen till staden, bevistade franska komedin och gick derefter med några af sina kavaljerer att supera i de rum han enkom låtit för sig inreda i operahuset. Under måltiden lemnades åt kon.konungen ett bref, som han bröt och genomläste. Det var på fransyska, och utan underskrift, Doch innehöll en varning att kon:s lif vore i fara, att man redan fredagen d. 9 Mars hade ställt försåt emot hans person och att brottet nu skulle utföras, hvarföre kon.konungen borde afhålla sig från maskraden. Det tillades, att brefskrifvaren ingalunda gillade kon:s politik, men hyste afsky för ett mord. – Detta bref visade kon.konungen åt hofstallmästaren baron Essen och frågade hans mening. – Essen afstyrkte. – Men kon.konungen som var mycket road af maskrader, berättade svarade att han ofta fått anonyma varningar utan betydelse och att hans lif i alla fall –|278| Kl. efter 11 begaf sig kon.konungen då med baron Essen till sin lilla loge i theatern, hvarifrån han omaskerad betraktade de ännu blott till ringa antal församlade maskerna. – Ingenting hände. – Kon.Konungen styrktes deraf i sin förmodan – Derpå gick kon.konungen åter till sina rum, tog på sig mask och svart domino och gick med baron Essen under armen ned i salongen och derifrån till foyern. Undertiden hade ett större antal personer ialla i svarta dominos och hvita masker samlat sig i en grupp, och när kon.konungen återvände från foyern, fann han sig omringad af dessa svartklädde personer, då strax vid midnattstid en hand lade sig på hans skuldrasvårläst p.g.a. inbindning/konservering och någon sade i hans öra: lemma startbon jour, beau masquespråk: franskakommentar. Strax derpå afbrann ett skott med så svag knall, att få hörde det, och kon.konungen hviskade kastade sig tillbaka, i det han sade med låg röst åt Essen: lemma start»jag är sårad, för mig härifrån! arrestera honom!»kommentarMen iI samma ögonblick ropades i salen: elden är lös! – och en mängd personer skyndade till dörrarna, men dessa hade nästan genast blifvit stängda på baron Essens befallning. – Alla närv. måste genast demaskera sig och anteckna sina namn. Man fann på golfvet i salen den afskjutna pistolen jemte en annan, som ännu var isvårtyttladdad, och en stor knif med lemma starthullingkommentar slipad vid udden. Vakterna fördubblades, alla tullar spärrades, ingen slapp ut ur staden, och alla afgående bref qvarhöllos på posten. lemma startKungörelser i gathörnen. 25,000–10,000 rdrriksdaler.kommentar Med dessa skrämmande nyheter vaknade Sthm om morgonen den 17 Mars.

6 Kon. hade emellertid sjelf förmått gå till sina smårum i theatern, dit hert. Carl och läkare efterskickades, och sedan fördes han tillbaka till slottet. Skottet hade gått in från ryggen genom v.venstra sidan i lemma startveka lifvetkommentar och kunde ej uttagas. 2 kulor – nubbar –|279| Det ansågs till en början ej lifsfarligt. Kon.Konungen visade ett förvånande sinneslugn och sade skämtande: »man gör med mig som med påfven, man bär mig i procession.» – En regering tillsattes med hert. C. – Dessa åtgärder förekommo den revolution de sammansvurne velat tillställa i första bestörtningen.

7 Redan följande dagen kl. 9 på morg. greps mördaren på angifvelse af den smed hos hkenhvilken han köpt knifven dagen före mordet, och befanns vara afskedade kaptenen Jakob Johan Ankarström – en våldsam, dyster, fanatisk man, som utom sitt politiska hat trodde sig hafva enskilda oförrätter att hämna. Många försök. Han bekände kallblodigt sitt brott på aftonen s.d.samma dag inför Svea hofrätt. Strax derefter grepos öfv. löjtn. Liljehorn, angifven af en sockerbagaregesäll för brefvet och majoren grefve Clas Horn, emedan man sett honom tills.tillsammans med Ankarström. De följande dagarna häktades allt flera: grefve Ribbing, baron Kurk, grefve Thure Bjelke, som förekom rättvisan genom att intaga gift, kanslirådet v. Engeström – slutligen äfven den gamle ränksmidaren gen. Pechlin nu fl. – Konsiderationer – Det upptäcktes, att A. frivilligt erbjudit sig och att Horn, Ribbing, Bjelke och Pechlin – Om hert C. varit l.eller icke varit medvetande om konungamordet, derom äro meningarne delade uti denna stund. Visst är att kon. G. de sista dagarna af sitt lif vägrade att emottaga sin bror och ansågo honom tillhöra sina banemän – Sthm var i en förfärlig gäsning – de ofrälse ståndens hat emot adelnupplopp.

8 Ända till d. 295 Mars hade kon:s tillstånd ingifvit förhoppningar – Då begynte hans krafter hastigt aftaga, och sedan han ännu på morg. d. 29 Mars undertecknat flera reg. handl.regeringshandlingar hvari bland lemma starten lemma startkodicillkommentar till sitt testamente, åt Armfelt sin sonkommentar,original: son slocknade G. III:s lif för mördarens kulor s.samma 29 Mars 1792 kl. II f. m. vid 46 års ålder. I hans inre funnos sedan 2 kulor, 2 hagel, en spiknubb – och flera hagel voro sannolikt ännu fördolda uti de inre delarna – lemma startDahlberg: en à la glacespråk: franskakommentar – –

9 D. 16 April afkunnade Svea hofrätt sin dom öfver kungamördarne. Den 19, 20, 21 April schavotterade Ankstr.t.timmar hvar dag på 3 olika torg, hvarje gång med 5 par spö. – Ståndaktig – en vildes energi – en naturkraft utan ånger, utan förbarmande.|280| Han sof alla nätter 7 timmar lugnt. D. 27 April fördes han baklänges på lemma startfångknektenskommentar kärra till afrättsplatsen på Skansbacken. Intet Han helsade på bekanta – Ingen blekhet – högra handen han mottog dödshugget utan ånger och utan fruktan. Lövenström. – D. 10 Maj dömdes gr. Horn och Ribbing, Liljehorn och bar. Ehrensvärd till döden – – benådades sedan med landsflykt för alltid. v. Engeström m. fl. lifstidsfängelse. Pechlin på bekännelse i Warberg. Hert. Carl

10 D. 14 Maj begrofs kon.konungen G. III i Riddarh. kyrkan.

11 RepetitionRepetition. Finske män. Jakob Haartman. 1775–88 Jak. Gadolin. 1788–1802. Joh. Hartman † 1787. Porthan och hans tidehvarf. Finska nationalmedvetandet. Sammansvärjningen mot G. III. Varning. G. III:s död. Arresteringarna. Domen. Ankarström Lövenström Hägerström. Fersen 1810. Hertig Carl.

12 RepetitionRepetition 24/3 71. Källor. – Partiskrifter. – Sken att uttala folkets opinion. – Men adelns. – Friheten: adelns begrepp om frihet under fr. revolut. – HkaHvilka voro G. III:s fiender? – Patrioterne – Hvad ville de? – Frihetstiden. – Medlen? – Ryska hofvet. – Förräderi under krig. – Man hade ursäkter för Robespierre, men ej för G. III. – Många Köpta försvarare? – Hvarför ej som L. XIV. – Ingen besoldad press. – Köpta skalder. – Franska smaken. – Han var en af de mest svenska konungar. – Vältalighet. – Kärlek för vskapernavetenskaperna. – Konsterna. – Regent: oberoende. Som Menniska var han en af de blidaste företeelser på en thron; mild, godsint, försonlig. – Felen: – Jag var icke skapad för det tidehvarf, hvari jag finner mig: Nyttans: – ärans.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    2 Åbo Tidn.Tidningar Utgifne Af et Sällskap i Åbo, Finlands första tidning redigerades av Porthan och utkom 1771–1785. Den efterträddes av Åbo Nya Tidningar 1789, Åbo Tidningar 1791–1799, Åbo Tidning 1800–1809.

    5 bon jour, beau masque (fra.) god dag, vackra mask.

    5 »jag är sårad, för mig härifrån! arrestera honom!» Detta yttrade Gustav III egentligen på franska: »Ah! Je suis blessé, tirez-moi d‘ici et arrêtez-le!»

    5 hulling bakåtvänd spetsig tagg.

    5 Kungörelser i gathörnen. 25,000–10,000 rdr. »En summa af 25,000 R:dr utfästes till belöning for den, som kunde uppgifva banemannen, och en af 10,000 för uppgifvaren af säkra anledningar till hans upptäckande» (Adlerbeth, Historiska anteckningar II 1857, s. 108).

    6 veka lifvet midjan.

    8 en kodicill till sitt testamente, åt Armfelt sin son Adlerbeth uppger: »undertecknade H. M. fullmakt för baron Armfelt att vara öfverståthållare» och »en codicill till konungens testamente, som under den tillträdande konungens minderårighet uppdrog regeringen åt samma herrar, som fört den under H. M:ts sjukdom, lärer vid samma tillfälle blifvit underskrifven» (Historiska anteckningar II 1857, s. 120).

    8 kodicill tillägg.

    8 Dahlberg: en à la glace Kungens tidigare livläkare Dalberg hade för Adlerbeth uttalat sig kritiskt om vården av kungen; efter att denne hade fått äta en glass (eller sorbet) ska varflytningen från det infekterade såret ha upphört (Historiska anteckningar II 1857, s. 139).

    9 fångknektens fångvaktarens.

    Faksimil