Tolfte Läsningen 14/4 58

Tolfte Läsningen 14/4 58.

1 Kemidalen, forts. från sid 18.

2 Kemi socken (Dbg) 52 □ mil – Dess 3 kyrkor – Laxfiske lider af grummel – Sigtuna by. – Sandskiffern. – Tervola: M. Castrén. Kemijärvi med Kuolajärvi k. 102 □ mil, hvaraf Km. 44 och Klj. 58 □ mil. Forsar i Kemi elf: Pitkäkoski, Karetkoski, Narkauskoski,

3 Rovaniemi 78 □ m.

4 Sodankylä 2470 □ mil, 213 kronohemman och nybyggen största socken i lutherska kristenheten, blott ⅟₇ mindre än Kyrkostaten. Från dess bottenlösa|25||373| myror nedströmmar till elfvarna ett brunaktigt vatten, bäskt af kärrsyra och mineraliska ämnen, för hkahvilka fisken skyr. Laxen stiger hit upp i våta somrar. Bergen beskrifvas (af Högström?) ! De äro temligen talrika, mest enstaka samt spridda, ishetisynnerhet i vestra delen. Deras kammar behålla ända till midsommaren en fin glänsande snö, som åter kommer i September. Till figuren äro de långkullriga i dagen, bestående endast af lösa kantiga stenar utan någon jord och ganska torra, ej heller bevuxna med fjällvexter, men nedtill betäckta af renmossa. – Åtnjuter lappskatt, men lappar ej på mer än 100 år.

5 Åkern sås glest, mest 3 k.kappar på tunnlandet – i början af Aug. – Rådande jordmån sandmylla; lerjord sällsyntare. – Kittilä har rik ladugård ofta 20 kor. Boskapsskötselns vigt. Fyra byalag: Kittilä, Skylä, Sompio och Kemikylä. – Rofvor, potäter. Jordbäfningar (skalf) 31 Aug. 1819 kl ½4 e. m. i Torneå 1 minut – d. 21 Febr. 1825 kl. 9 på aftonen. – Wårfloder, starka, 1654, 1798, 1818, 1828, 1853. – Petrificerade rågkorn insprängda i stenarna af Torneå skärgård.

6 (Morgonbl. 1833, № 97)

7 Det nordfinska kustlandets sluttning mot Bottniska viken kan bedömas af följande ziffror: Enontekis kyrka är belägen 1407 fot öfver hafvet. Derifrån sluttar nejden nedåt, så att Muoniska kyrka är 800 fot och Pello bönehus knappa 300 fot öfver B. viken. Sänkningen fortgår; Turtola kyrka är 200 fot och ÖfverTorneå blott 100 f.fot öfver hafsytan. Ounasjoki löper genom i Kittilä i en ränna af 2500 fots höjd; Rovaniemi kyrka ligger 200 f.fot och Tervola blott 100 f.fot öfver B. V., nedersta loppet af Kemi elf under 100 fot. Sodankylä kyrka ligger 475 fot och Utsjoki 279 fot öfver hafvet. Den lägsta punkt som i dessa nejder blifvit uppmätt, är Klemola 4 verst från Uleåborg och endast 4 fot öfver hafsytan.

|26||374|

8 Legender: Rudbeck, Bång, Aspegren (1766) mfl.: 100 år före trojanska kriget således omkr. 1300 f. Chr. har Orpheus seglat förbi Kemi (Cimmerien) – Denna nejd har varit amazonernas hembygd, som regerat här från flera hundra år f. Chr. till år 1070 (Qvenland). – Grekerne ha härifrån hämtat sin vishet, sina gudar, sin kunskap om själens odödlighet. – »Här ha varit de lycksaligas öar, de elyseiska fälten, de heliga sjöar, alltings ände, gudarnes stilla säten och annat mer» – hkethvilket icke väl rimmar sig med med Jusleniioriginal: Julenii försäkran att Kainumaa skulle betecknyda »de blygsames land». – I bredd härmed synes Werelii påstående, att Öster- och Westerbotten fordom utgjort Dumburs konungarike – och Carl IX:s bekanta titel af »De Kajaners konung» måttligt tilltagna. – Landhöjningen.

9 För de nyaste geografiska undersökningar i dessa nejder ha vi att tacka bergskonduktoren Thoreld, som 1856 på kronans bekostnad undersökte malmtillgångarne i Kittilä, Pudasjärvi m. fl. trakter. Af hans berättelse framgår hufvuds. följande: Bergen bestå nästan utan undantag af metamorfoserad qvarzit; endast vid elfstränderna ser man skiffer. Dessa berg äro mest isolerade och ansenlig höjd, uppresa sig ofta från sumpiga marker och innehålla blott ringa malmtillgångar. Som exempel anföres Resultatet af Thorelds undersökn. var således otillfredsställande; sedan han sökt malmer i Kittilä och Pudasjärvi och funnit här och der spår vid ytan af bergen, men allt mindre på djupet, sökte han marmor i Nedertorneå i Kalkinmaa, utan att finna större massor, deremot fann han god lerskiffer vid Kemi. Från Tossava färjställe, ända till Taivalkoski fors består hela stranden af sådant.