Trettioförsta Föreläsningen. 27/11 65

Lästext

|202|

Trettioförsta Föreläsningen. 27/11 65.

1 RepetitionRepetition. lemma startKivikätspråk: finskakommentar – Upphof. Ålder – Yrke – Område – organisation – Luukkoinen, Långström – m. fl. Dolgoruki. Gränsfred. Kangas-Sotaspråk: finska. Nieroht mot Wibg N. †. Lybecker.

2 Infall i Polen. 9 Juli 1711.RneRyssarne instängda i lemma startvagnborgenkommentar – försök att slå sig igenom. 700 man. – brist – hunger – törst vid Pruth = Perevoloczna. – Bref till rådet: välja den värdigastsvårtytte – icke lyda hans egenhändiga befallningar – Instängde sig i sitt tält – Allt syntes tillintetgjordt. – Ingen visste råd – blott Katharina. – Hon föreslog att bjuda fred. – P. lät bjuda fred: återgifva Azov, Taganrog med deras områden – åt Sv. alla Peters eröfringar med undantag af Ingermanland – och till skadestånd Pleskov. – Med detta förslag afsändes Schafirov. Men han medförde verksamare medel. – Katharina: pgarpenningar, dyrbarheter – hennes egna juveler – 200,000 dukater. Och Mehemet lät beveka sig. Fred slöts på de oväntadt billiga vilkor, att Rd skulle återlemna Azov och nedrifva dess fästningsverk, kosackerne skulle förklaras sjelfständige, Polen utrymmas och k. C. skulle obehindrad få återvända till sitt rike. Mot dessa vilkor fick r.ryska hären fritt aftåg, då redan så försvagad af hunger, att den knappt kunde fortsätta marschen. – Stor var tsar Peters glada öfverraskning, men om möjligt större var kung Carls harm, när han två timmar före ryska härens aftåg anlände till stället, såg med sittn krigareblick dess hjelplösa läge och beräknade huru allt skulle kunde ha förändrats här med ett enda slag. – För sent ångrade han att i ett öfvermått af stolthet ha vägrat att åtfölja denna här, som icke stod under hans befäl, och att ha personligen förolämpat storvisiren. – Mehemet afsatt – Peter undandrog sig Azov och Polen. Nytt krig, Dec. 1711. – Azov återlemnades – Ny fred i April 1712 – Infall i Polen. Tredje krig och förlikning, hösten 1712. – Afstadnade genom folkets missnöje – Visirerne af- och tillsatte. – Karls planer i förbund med Tlands protest.protestantiska furstar. – lemma startKalabaliken i Benderkommentar 1 Febr. 1713. 42 Sv. Demotika. – Orsakerna till stillest.stilleståndet i Fd. –

|203|

3 Fd. Lybecker i Juli 1712. Fersen, Taube.Kon.Konungen ville gifva Lyb. tillfälle att förklara sig. Instruktion att undvika drabbning och gå försvarsvis – emedan folket var oöfvadt. – Motsatsen.1712 31 Aug. R.Ryska galerer mot Hfors. lemma startEstnäs sundetkommentar – skott – bestörtning – Sv. Örlogsfartyg Drog sig tillbaka. I Aug. 17123 stod Lyb. med 6,200 man vid Hirvikoski, för att bevaka strandvägen och öfvergången af Kymmene. – Mot honom framryckte gen. Bruce (?)svårtytt från Wbg med omkr. 20000 man till häst och fot, för att forcera vägen till Hfors. – Fienden gjorde stora lemma startanstalterkommentar för att öfvergå floden, och man väntade skarpa strider, men natten mot d. 3 Sept. drogo sig RneRyssarne oförmodadt tillbaka och vände åter till Wbg. – Orsaken ej känd – förmodl. väntadt anfall af Turkarne.

4 D.Den f.finska armén, som stod i en starkt befästad ställning vid Högfors, räknade nu mellan 9 och 10,000 man. I slutet af Maj fick man rapport om fiendens antågande, och då fienden genom en desertör fått underrättelse om hans styrka och ställning, ansåg sig L., till följd af instruktionensvårtytt, ej kunna försvara Högfors, utan retirerade vesterut tillbaka till Hirvikoski, der han åter befäste sig för att med en annan fördelning vid Abborfors försvara vestra mynningen af Kymmene. I Juni framkommo RneRyssarne till H:koski, der de på sin sida uppförde befästningar och besköto Ff:sFinnarnes ställning, hvarefter båda arméerna stodo overksama midtemot hvarandra ända till hösten. 1713. – Fallt Året börjades illa. D. 6 Maj måste Stenbock med sin armé kapitulera vid Tönningen. Men efter kalabalikenoriginal: kabaliken i B. trodde sig tsar P. ej mera behöfva frukta det fångna lejonet och Turkarnes anfall. Han beslöt derföre att nu med all makt eröfra Fd, för att sedan derifrån angripa Sv. och Stockholm. Stora rustningar gjordes i Pbg; ishti synnerhet flottan 200 segel. 20,000 man under Galitzin. I Fd gjorde man likaså allt för att rusta sig till motstånd. Regg.Regementena kompletterades, bönderne försågo sig med gevär och excercerades dagligen.

5 Emellertid Tsaren med 12,000 m.man mot Hfors på grundgående 200 galerer. – I April Armf. Hfors. – Förskansn. – 8 Maj avantgardet, 5 gal.galerer slagen. – 10 Maj åter. Förgäfves. 11 Maj Sandviken. På våren 1713 hade r.ryska flottan bönsöndagen d. 12 Maj kl. 6 m.morgon anländt utanför Hfors och framdrog sina fartyg genom Hertonäs sund. I staden stod gen.major Armfelt med 4500 man och såg sig för svag att lemma startmotakommentar den öfverlägsna fienden, men ville dock icke lemna åt honom de för arméns räkning samlade rika förråden.|204| Hästar funnos icke – derföre tillsades invånarne att i hast bortflytta deras lemma startredbarastekommentar egendom, och derpå antändes staden lemma start»med rinnande tårar»kommentar. På Lyb:s befallning? Vid anblicken af röken skyndade RneRyssarne att landstiga och fördelade sig i två divisioner, – en för att förfölja – den andra för att släcka. – Men de lyckades ej ur lågorna rädda mer än några vid stranden belägna hus och sjöbodar, som plundrades. Vid sin reträtt hade A. låtit for antända äfven de två broarne vid Tav.tullFlottor. – Efter ett kort försök till motstånd vid Gammelstaden, retireradeoriginal: retirererade Armfelt derpå till Borgå, och RneRyssarne blefvo för första g.gången herrar öfver Hfors. Två dagar derefter förjagades de härifrån af den anl. sv.anlända svenska galereskadern, men på hösten sommaren återvände de med större styrka och behöllo sedan Hfors ända till fredsslutet.

6 Kort derefter ankom äfven Lyb. med hufvudstyrkan till Borgå, öfvergifvande på detta sätt utan motstånd sina fasta positioner vid Kymmene. Inom armén uppstod knot och nedslagenhet; från sv.svenska rådet kommo allvarsama förebråelseroriginal: förebråelse med anledning af Hfors brand. Men när r.ryska galereskadern nalkades Borgå en vecka derefter d. 20 Maj, lemnade Lyb. äfven denna position och retirerade utan motstånd till Mäntsälä Koskis, sålunda lemnande strandvägen öppen. Undertiden gingo RneRyssarne till Tervik i Perno bugten, der de lägrade sig, för att afvakta förstärkn.

7 Sedan Lyb. å sin sida drog till sig alla f.finska trupper och hade nu åter en styrka af 9–10,000 man, förutom 2000 uppbådade bönder, med hkahvilka man hoppades att han skulle försvara strandvägen till Åbo. I st.stället skickade han öfv. Ramsay (?) med 1000 ryttare att f betäcka magasinerna i Lappträsk, hkahvilka RneRyssarne, märkvärd. nog, hade lemnat oantastade. Snart följde han efter till Lapptr. med hela armén. Vid samma tid marsche ankom från Wibg RnesRyssarnes väntade förstärkn. af 8000 man, och alla hoppades att Lyb. skulle kasta sig i deras väg, för att med slå och tillintetgöra dem, innan de hunno förena sig med r.ryska hufvudstyrkan.|205| Officerarne bådo, soldaterne knotade, alla ville slåss, men Lyb. lät RneRyssarne ostörda marschera förbi. Förråderna i Lappträsk utdelades på regg.regementena, och den f.finska hare fältherren lät sin stridslystna här ånyo retirera till Orimattila. Alla voro förbittrade. Folket var uttröttadt. lemma start»Hvarföre få vi ej stadna och slåss?»konsekvensändrat/normaliseratkommentar Man begynte hviska om förräderi, och en stor del af uppbådsmanskapet vände gick hem igen.original: igen I sv.svenska rådet blef åter stark fråga om Lyb:s afsättande mot kon:skonungens vilja. lemma start»Frågan är den, sade Tessin: skola vi förlora Fd eller skola vi förlora LybeckerkommentarBeslöts, men ej utfördt.

8 Officerarnes lemma startföreställningarkommentar blefvo slutl.slutligen så skarpa, att Lyb. i Juni åter företog en marsch nedåt Borgå, för att sätta sig i förbindelse med sv.svenska flottan. Men i början af Juli framryckte r.ryska armén, understödd af 14 linieskepp och freg.fregatter, mot Borgå. Efter ett svagt försök till motstånd, drog sig Lyb. nu åter tillbaka till Strömsberg N.V. om Borgå, hvarefter hela r.ryska armén gick förbi honom på kustvägen och förskansade sig i Hfors. – Nu begynte modet och tålamod att svigta i södra Fd. En allmän panique uppstod – hela landet kom i rörelse – allt hvad fly kunde flydde öfver till Sv., och presterne med biskop Gezelius i spetsen 4 Juni sågos bland de ifrigaste att komma undan med familjer och egendom. Dem följde största delen af tjenstemännen, alla förmögnare borgare uti städerna, alla de fleste lemma startegendomsherrarkommentar på landet och många bönder. Univers:t i Åbo råkade uti fullkomlig upplösning – alla lärare voro borta – bibliotheket och andra lemma startredbarheterkommentar skickades öfver till Sv. – på s.samma sätt skolornas boksamlingar, jemte kyrkornas klockornas, och messkrudar och silfverkärl. – S. Fd gaf allt förloradt och kastade sig handlöst i Sv:s armar, medan norra Fd i ängslig förbidan rustade sig att följa exemplet. Lyb. bränna Åbo.

9 D. 11 Juli blef en afdeln. af r.ryska flottan, efter 8 timmars häftig strid, slagen mellan Pellinge och Hogland och jagad till Kronstadt af 3 sv.svenska linieskepp under amir. Raab. Men ingenting kunde förmå Lyb. till strid. Sedan han flera veckor legat overksam vid Strömsberg,|206| retirerade han d. 18 Aug. för tredje gången inåt landet, dervid ännu begående det felet att splittra sin ringa styrka. Sjelf stadnade han med infant.infanteriet vid Koskis, medan Armfelt fick befallning att med kav.kavalleriet skydda Nurmijärvi och Loppis mot RnesRyssarnes härjningar. Soldaterne voro numera så uppretade och så uttröttade, att de hoptals begynte öfvergifva fanorna. – Emellertid utbredde sig RneRyssarne allt längre på strandvägen och d. 28 Aug. 1713 inryckte en r.rysk afdelning utan motstånd i Fds hufvudstad Åbo, som icke på nära 400 år, l.eller sedan 1318, hade sett dessa fruktade gäster. Staden var nästan öde – några hus plundrades, men – – I Sept början af Sept. visade sig en sv.svensk eskader i Åbo skärgård, och RneRyssarne öfvergåfvo staden, men blott för att snart återvända.

10 RepetitionRepetition. 14/2 70 Turkiet. Pruth. RneRyssarne Hfors 1712–13. Lyb. Kymmene, Borgå, Koskis, Lappträsk, Orimattila, Borgå, Strömsberg, KoskisRneRyssarne i Åbo 28/3 13. Lyb. afsatt. Missnöje. Hviskningar. För sent.

11 Förlusten af Åbo, försatte Sthms i utomordentlig bestörtning, som ökades af de f.finska flyktingarnes klagan. Detta allt rågade måttet af den ovilja, som länge varit allmän emot den f.finska fältherren, och i spetsen för hans anklagare ställde sig biskop Gezelius. Nu ändtl. blef Lyb. inkallad att stå till svars för sitt handlingssätt. – Han kom motvilligt, han afsattes, han protesterade, der blef en långv. rättegång – som varade i 4 år, och kon.konungens gunst var ännu e. g.en gång nära att rädda den hatade mannen – men när han slutl.slutligen öfverbevistes om att 1713 ha fällt de förflugna orden: lemma start»om fan ej tager kon.konungen, hafva vi ingen fred att vänta,»kommentar – då vägde dessa ord mera i vågskålen, än hela Fds förlust och ett helt folks lidanden, – och Lyb. dömdes från lif, ära och gods. Detta skedde först 1717. – Sedan benådad till lifvet, men dog kort derpå med det vitsord att ha varit oduglig för sin post – (icke förrädare) – och detta fel återfaller på kon.konungen sjelf. – För ssvårläst p.g.a. bläckplump eller motsvarande. lemma startLyb. den förste af de 3 somkommentar spelat Fd– I en stormig tid duga ej gamla former, småaktiga betänkligheter,original: betänkligheter behöfvas män vid rodret – man rådslår icke, man handlar.

|207|

12 – Öfverbefälet i Fd bjöds åt Fersen, åt Taube, – ingen vågade åtaga sig. – C. Armfelt. – Genom hans företrädare voro alla de fördelar förlorade, som S. och Ö. Fds kuperade nejder och floder hade erbjudit. – Samlade f.finska styrkan vid Pelkäne. 6 à 7000 man. – Kuokkala pass. Mellan Pelkänevesi och Mallasvesi. – Försvarade. – En dimmig höstmorgon d. 6 Okt. gingo RneRyssarne på båtar och flottor öfver sjön och landsatte på detta sätt 7000 man i Ff:sFinnarnes rygg. – Här uppstod en hårdnackad strid – – 12 kanoner, 8 fanor, 600 m.man (?) – TforsUtsvultne.

13 Vid underrättelsen härom Apraxin och Galitzin från Hfors till Pelk. d. 30 Sept. – 7000 m.man öfver MallasvesiA. gick då med 4000 man att möta, medan Delabarre med återstoden försvarade passet – A. lyckades tillbakaslå 2000 m.man, som först landstego – sedan anfallen i ryggen af 5000, som landstigit längre bort = A. nödgades retirera till Tfors. – Delabarre till Ruovesi

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    1 Kivikät Kivekkäät, ingermanländska gerillatrupper ursprungligen ledda av Antti Kivekäs.

    2 vagnborgen förskansningen av vagnar i ring.

    2 Kalabaliken i Bender Tumult som uppstod efter att den turkiska regeringen tröttnat på att ge fristad åt kungen, som efter slaget vid Poltava flytt till Turkiet och från 1711 hade sitt befästa läger i byn Varnitsa utanför Bender. Karl XII försvarade sig med ett 50-tal man mot ca 10 000 turkar och tatarer.

    3 Estnäs sundet pro Hästnässundet, det var därifrån ryska flottan bombarderade Helsingfors 1712.

    3 anstalter förberedelser.

    5 mota hejda.

    5 redbaraste värdefullaste.

    5 »med rinnande tårar» Topelius hade tidigare använt detta citat i tredje cykeln av Fältskärns berättelser (1858), åttonde berättelsen, kapitlet »Flyktingen».

    7 »Hvarföre få vi ej stadna och slåss?»

    7 »Frågan är den, [...] Lybecker?» Citat ur Anders Fryxell, Berättelser ur svenska historien 25 (1858), s. 129.

    8 föreställningar uppmaningar, anmärkningar.

    8 egendomsherrar godsägare.

    8 redbarheter annat värdefullt.

    11 »om fan ej tager kon., hafva vi ingen fred att vänta,» Citat ur Anders Fryxell, Berättelser ur svenska historien 25 (1858), s. 133. Finns också i Fältskärns berättelser (1858), åttonde berättelsen, kapitlet »Flyktingen».

    11 Lyb. den förste af de 3 som De två andra: Charles Emil Lewenhaupt under hattarnas krig 1741–1742 och Wilhelm Mauritz Klingspor 1808–1809. Efter som har Topelius strukit spelade Fd.

    Faksimil