Sjette Föreläsningen 22/2 72
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
4 egendomliga karakteristiska.
4 Rule, Britannia! De hafva beherrskat hafven: »Rule, Britannia!» är en brittisk patriotisk sång, starkt förknippad med brittiska flottan. Stroferna avslutas »Rule, Britannia! rule the waves: Britons never will be slaves.»
6 terra firma (lat.) fastlandet.
6 pennknif Verktyg använt för att snitta gåsfjäderpennor, vässa blyertspennor och snoppa cigarrer. Dög p.g.a. klen konstruktion och format inte till mycket annat.
6 □ mil kvadratmil.
7 ett födgeni en person med förmåga att slå sig fram.
7 »ein hiesiger» (ty.) ortsbo.
7 egendomlighet särdrag.
Sjette Föreläsningen 22/2 72.
1 Nationernas fördelning i Europa. De kosmopolitiska.
2 Sedan vi tagit en öfversigt af nationerna ur synpunkten af deras massa, böra vi undersöka huru löst eller fast dessa massor hänga tillsamman, d. v. s. deras fördelning på olika politiska och geografiska områden: stater och länder.
3 Wi finna då bland de 82 mill. Germaner två nationer med af kosmopolitisk natur, i så måtto, att de finnas utbredda öfver större delen af jordens yta, neml. engelsmän och tyskar.
4 Engelsmännen äro det egentliga verldsfolket, emedan de icke blott utbredt sig öfverallt, utan fastmer derigenom att de öfverallt, både med den egendomliga fasthet och energi, som utmärker denna nation, på engång lyckats bevarat sin nationalitet och skapa omkring sig ett nytt fädernesland öfverallt hvar de bosätta sig. Man må anträffa detta folk i den stora nordamerikanska republiken, som till största delen är deras verk, eller på Westindiens öar, eller i det omätliga indiska rike, som de lagt under sitt välde, eller i den nya australiska verld, som de skapat åt sig, eller vid Afrikas sydspets, eller slutligen öfverallt, der de genom sitt antal, sin rikedom och sin företagsamhet bildat en koloni – beständigt finna vioriginal: vi, dem, väl icke utan sjelfviskhet, men fulle af kraft, mod och klokhet dana dessa nya förhållanden efter deras lynne och deras intressen till ett lifskraftigt nytt verk. Det är ett herskande folk – Rule, Britannia!språk: engelska De hafva beherrskat hafven: – det fanns en tid, när på omtvistade punkter af verlden den engelska amiralen lät afgöra tvisten med en skopa vatten: detta vatten är salt, alltså är det vårt!
|40|5 Kosmopolitiska folk.
6 I våra dagar har England rivaler på hafven, liksom rivaler på terra firma; – dess kolonier bortfalla som mogna frukter från trädet, men det eng. folketsoriginal: folket utomordentliga förmåga att kolonisera, att organisera, att o finna och utveckla kulturens hjelpkällor öfverallt, lemnar beständigt varaktiga spår efter sig. Om nordamerikanaren, en yngre telning af den eng. energin, har man det ordspråket: ställ en amerikanare med en pennknif på en ödeklippa i hafvet, och han reder sig nog! – Om Engelsmannen kan man säga: gif honom en □ mil ödemark, och han skall der efterlemna den efter sig som en blomstrande oas! Det är detta, mer än all herrskaremakt, som gör Engelsm. till det första af verldsfolken.
7 Den andra nationen af kosmopolitisk natur är Tyskarne, men hur olika är icke deras kosmopolitism och hur olika de spår de efterlemna! Tysken finnes nästan likaså utbredd öfver jordens yta, men spridd och icke i sammanhängande, herrskande massor. Detta kommer sig af hans skaplynne, som är ett helt annat. Tysken är, liksom Engsm.Engelsmannen, hvad man kallar ett födgeni, han går ut på förvärf, han har mycken praktisk skicklighet, han är flitig, sparsam och förnöjsam, men han har hvarken förmåga att kolonisera, men ej att organisera eller göra någonting nytt. Han saknar den stora blicken för det hela – detta är också orsaken hvarför hans land och hans folk beständigt sönderfalla – han arbetar beständigt för sig och sina egna intressen, han är|41| sprider rika frön till kultur, och han är stolt deröfver, men han förmår icke göra dem praktiskt varaktiga. Antingen han koloniserar SydRysslands stepper eller den amerikanska vesterns majsfält, är hans fädernesland alltid inskränkt till honom sjelf och hans landsmän – han kallar sig, hvarhelst han bor i främmande land »ein hiesigerspråk: tyska» – och om man än icke kan gilla den finske ångbåtskaptenens uttryck, när han framvisade för Tysken i Kronstadt en silfverrubel och sade: detta är ditt fädernesland! – så finnes dock någon sanning deri. Annars kunde man icke förklara det sällsama, att hvarhelst fesvårläst p.g.a. strykning Tyskar bo i de aflägsnaste verldsdelar, kunna de personligen högaktas såsom redbare, duglige män, – dock älskade äro de icke, och kunna ej vara det, emedan de ej med full hängifvenhet sluta sig till det land, der de äro medborgare. Ingen nation har spridt ut så mycken andlig kultur, så mycken religion, vskapvetenskap, konst, som Tyskarne, och likväl finna vi icke ett enda land utom deras egna gränser, der de skulle ha efterlemnat frihet och sjelfständighet. Deras eröfringar med svärdet ha utmärkt sig genom ett förtryck och en germaniseringslusta, som icke aktat någon nations egendomlighet; – deras eröfringar med kulturen ha varit sådana, som egentl. först i andra hand, när andra öfvertagit deras verk, blifvit fritt fruktbärande.
8 Kosmopoliter.
|42|9 Kosmopoliter. Portugiser, Spanjorer.
10 Af Europas nu lefvande folk ha dernäst Portugiser, Spaniorer och Holländare haft en kosmopolitisk natur, hkenhvilken de numera förlorat. Portugals upptäcktsresor, kolonier och korta blomstring i 15:de och 16:de seklerna efterlemnade varak mera lysande än varaktiga spår i Ost och Vestindien, på Brasiliens och Afrikas kuster. Spaniens blodbestänkta herravälde på Amerikas båda kontinenter blef också i andra hand af omätlig betydelse. Men Af båda dessa beslägtade nationer var står den portugisiska närmasta den engelska i förmågan att kolonisera och organisera, men har beklagligen varit för svag, för att hålla sig upprätt: – med rot och stam förtorkade äfven grenarna. Spaniorerne åter förstodo intet annat, än herrska, förtrycka och plundra. Så ridderligt och tappert detta folk än var i sitt eget land, har knappast något folk i verldshistorien efterlemnat så afskyvärda blodspår, bland de främmande folk, hkahvilka de förtrampat, utan förmåga att ånyo uppresa dem. Bördan af denna skuld har, såsom alltid, återfallit på upphofsmännen, och det spanska herraväldet förlorades, icke af brist på makt, utan af fbrist på frihet, brist på aktning för mskorättmenniskorätt.oläsligt p.g.a. konservering/inbindning
11 Holländarne voro i 17:de seklet ett verldsfolk, aktningsbjudande icke genom sin makt, utan genom sin frihet, sin klokhet och sin praktiska förmåga. De förstodo kunde både kolonisera och organisera, deras födgeni var af väl ej utan afund,|43| men respekterade tillräckligt andra nationer, för att göra dem, om icke älskade, dock väl tålda, der de uppslogo sina bopålar i Sydafrika, i Amerika, eller i Ostindien. eller i Australien. De undanträngdes genom moderlandets svaghet i bredd med det vexande rivaliserande, öfvermäktiga England, men de efterlemnade så varaktiga spår, de veko med en så beundransvärd seghet, att de än i dag lyckats bibehålla några af sina kolonier, medan de i andra, som de förlorat, ännu utgöra en aktad minoritet.
12 Kosmopoliter. Holländare. Fransmän.
13 Fransmännen äro ett verldsfolk mera genom sin kultur och sitt språk, än genom deras personliga utbredning. Det är egentl. blott Canada, Louisiana och några af de Vestindiska öarna, som jemte några af Söderhafs öarna, som bära vittne om deras politiska herravälde och kolonisationsförmåga i aflägsna verldstrakter. Men deras språk, deras literatur och deras förfinade civilisation fortfara ännu att – om också med aftagande makt – beherrska vida sträckor af den kultiverade verlden. Orsaken är icke det anslående behag, som mutar, omdömet mer än det öfvertygar andra nationers omdöme. Orsaken är det franska språkets logiska klarhet och det franska nationallynnets praktiska fyndighet, som väl icke skapar någonting varaktigt, men för ögonblicket upplöser alla gordiska knutar.
|44|14 Kosmopoliter. Fransmän.
15 Jemförd med andra nationer är Fransmannen den minst sjelfviskheta. Hansoriginal: hans sjelfviskhet består i hans fåfänga, men han kan utan betänkande uppoffra sig för en idé eller för en känsla, och det är detta som gjort honom, oaktadt allt hans skryt, älskad, gjort honom till en kosmopolitisk nation med ett stort, ehuru icke alltid lyckligt inflytande.
16 Ännu finnas två nationer, som möjligen kunde göra anspråk påtillagt av utgivaren äran att tillhöra verlden, neml. Norrmännen genom sin historia från 9, 10, 11:te seklerna och såsom Amerikas förste upptäckare, samt Ryssarne med afseende på deras stora mission i Asien; men om dessa nationer blir tillfälle att nämna, när deras ordning följer.
17 Deremot förtjenar ett tredje folk nämnas, för att det icke är af kosmopolitisk natur. När vi nämnt Engelsmän, Tyskar, Portugiser, Spaniorer, Holländare, finnaer man lätt, att deras verldshistoriska mission sammanfaller med deras egenskap af kulturfolk. Det finns likväl ett kulturfolk, som icke under sin nuvar. tillvaro gått utom sina gränser, för att sprida kulturen till andra verldsdelar, och det är Italienarne. Man kunde föreställa sig, att orsaken dertill bör sökas i deras splittring och nationela politiska vanmakt intill våra dagar. Men orsaken ligger djupare. Oaktadt till ¾ uppblandade med främmande blod, äro Italienarne dock genom sitt land och sina traditioner Romarnes arftagare. Ur denna synpunkt ligger deras verldshistoriska mission i det förflutna.oläsligt p.g.a. konservering/inbindning Både det gamla Rom och medeltidens Rom har gjort nog för ett folks mått af krafter.|45| Derass expansiva kraft är uttömd, det är trött att vandra kring verlden. Man måste snarare förvåna sig, att Italienarne behållit en sådan lifskraft, som de i våra dagar visat sig original: i ega. Grekerne, som i flera afseenden kunna jemföras med dem, ha ännu vida mindre lyckats uppresa sig ur seklernas grus.
18 Betrakta vi nu nationernas fördelning ur geografiska synpunkter, och utan a så finna vi Engelsmän och Tyskar spridda öfverallt, de förra utom Britannien i massor – förnämligast i Britannien Nordamerika, Ostindien och Australien, – de sednare i Tys utom Tyskland spridde i individer och mindre folkgrupper öfver alla verldsdelar. Holländarne: Sunda Öarne, Cap kolonin. De Skandinaviska folken äro instängda inom deras eget land och Island. – Bland de Grekiskt.-Romaniska folken finna vi Grekerne med en liten politisk kärna i södern af sin halfö för öfrigt spridde kring hela Turkiet, Svartahafskusterne och Levanten, så att massan af deras nation ligger för närv. utom deras politiska kärna. Italienarne äro mest sammanträngde på sin halfö med dess öar, men bo dock i mindre grupper vid Svartahafskusterna. Spaniorerne äro utom sitt land föga spridda (Cuba), men deras afkomlingar, blandade med Mulatter och Kreoler, befolka Mexiko, flera af de Westindiska öarna och SAmerikas republiker. Portugiserne likaså Brasilien.
19 Bland Slaverne: Ryssar öfver hela det ofantliga rikets område, men annars blott en ringa emigration. – Polacker i alla de stater, som delat Polen:svårtytt talrik emigration. – Tschecher i Böhmen – Slovaker och Kroater i Ungern – Slovener, Mähsvårtyttrer m. fl. i Österrike – Serber, Bulgarer, Bosniaker i Turkiet – Celter – Judar, Zigenare Turkar – Tatarer, Kirgiser, Baschkirer, Kalmucker – Magyarer, Finnar