Trettiofemte Föreläsningen. 26/4 66

Trettiofemte Föreläsningen. 26/4 66.

1 Finska armén år 1788 hade blifvit uppdrifven till den betydliga numerären af 16,668 man, hvaraf 9,517 man varindelt fotfolk, med deras den s. k. vargeringen inberäknad och 2,400 m.man värfvadt = 11,917, Kava fördelade på 7 indelta reg.regementen, Kajana ind.indelta jägarebataljon, Savolaks värfvade jägare, Stackelbgs dito och enkedrottn:s lifreg:telifregemente. Kavalleriet bestod af 3,375 man: lifdragonerne, Nylands drag., Kymmenegårds sqvadron och Karelens dragoner. Artilleriet räknade 700 m.man och på sv.svenska flottan tjenade 674 indelte båtsmän och Östb.Österbottniske timmermän. – När man från denna numerär afräknader den i reserv stående vargeringen, omkr. 4000 man, sjöfolket, garnisonerna i Sveabg,original: Sveabg Svartholm och Thus och tillfällige sjuke, återstodo vid pass 8000 man disponibla för fälttåget till lands. De öfverförda sv.svenska trupperna utgjorde 11 à 12000 man, af hkahvilka ungefär 8000 disponibla för anfallet, så att den aktiva styrka med hkenhvilken G. III anföll Rd, ej torde kunna uppskattas högre än till 16 à 17,000 man.

|239|

2 Öfverbefälh. baron C. G. Armfelt – 64 år – Af de f.finska trupperna stodo 1,700 m.man vid St Michel, Puumala och Rantasalmi under öfv. Hastfehr, som d. 29 Juni gick öfver gränsen, kringrände Nyslotts fäste och besatte passen mellan denna stad och Kexholm.

3 Vid Kärnäkoski pass stod öfv. löjtn. Ehrnroth med 320 Savolaks., när han d. 21 Juli attackerades af en r.rysk observationskorps, som samlats i Savitaipale. Striden varade 3½ t.timmar med mycken tapperhet, tilldess att den f.finska truppen, tagen i flanken, nödgades retirera öfver Pardakoski åt Kyrö, hvarifrån den likväl snart återtog – – Hufvudstyrkan stod vid Kymmene och i Hfors. D. 12 Juli gick öfv.kammarjunkarn G. M. Armfelt öfver med 500–900 m.man öfver Kymmene elf på rekognosc. mot Fhamn, och blef vid Summa, en mil från Fhamn, anfallen af 960 m.man af F:hamns garnison, men slog dem tillbaka. – I Elimä samlade K. G. Armfelt 2,500 m.man med hkahvilka han d. 18 Juli gick öfver elfven vid Anjala och framryckte till Husula nära Qvarnby, der han slog läger på fientligt område. Siikala. – Krigsplanen. Oranienbaum. Men i denna plan berodde allt på att genom snabba rörelser öfverraska den oberedda fienden. Det var Nu först blef man varse, att de nödigaste förberedelser voro ant. glömda eller blott till hälften förberedde – proviant – strumpor, skor transport – fältlazarett – de sårade från Hogland. PgarPenningar Innan man hann anskaffa det nödvändigaste för ett fälttåg, förgick nästan hela Juli månad, och denna tidspillan gaf RneRyssarne rådrum att hämta sig från den första öfverraskningen och s:dragasammandraga trupper vid gränsen, med hkahvilka de, djupt föraktande svv.svenskarne sedan 1742, snart begynte att gå anfallsvis till väga, utan att ens alltid vara till antalet öfverlägsne.

4 Desto förderfligare blef väntan och sysslolösheten uti det sv.svenska lägret. Missnöjet och stämplingarna utbredde sig inom officerskorpsen. Prat och smädelser hördes öfverallt. Hfors liknade mera äen riksdag, än ett läger – 1742. – Gen. vid ksvårläst p.g.a. strykning Meningen var att alla offic. skulle ant. begära afsked, alla trupper skulle vägra att gå [-]oläslig handstil vägra att gå öfver gränsen. Sveabgs portar. – I sj. v.sjelfva verket begärde många afsked, och det beviljades – Dessa blefvo illa emottagne i Sthm – pöbelupplopp.

|240|

5 Manskapet. Än hotade man med ständernas efterräkning för kriget, än försökte man skrämma manskapet med de mest vidunderliga berättelser om kejsarinnans stora makt. 30,000 käringar – än skickades varningar till und.offic. och soldater att akta sig för kriget, emedan deltagarnes hufvuden annars kunde komma att springa. Lappar. – Verkligen hände, när ordres kommo att inskeppa trupperna till Fhamn, att en mängd officerare inlemnade sina afskedsansökningar. De beviljades. (Illa emottagne i Sthm). – Det var 6000 man, som med 32 kan.kanoner inskeppades d. 25 Juli på skärgårdsflottan under gen.löjtn. Siegroths befäl, för att landsättas vid Brakila (Braxby) S.O. om Fhamn, under det att den öfriga armén i två afdeln. skulle omringa fästn. iI norr 3,500 m.man under kon. vid Husula och i vester 2000 m.man vid Summa. Armfelt. Mentolaks. Alla tre divisionerna utgjorde 11 à 12,000 man. Hela r.ryska styrkan i Wiborgs län 5000 m.man under Mussin Puschkin och Michelson. – I Fhamn 3,500.

6 D. 24 Juli ankom kon. till lägret vid Husula och väntade med otålighet Siegroths fördelning, som afseglat från Sveabg d. 26:te. Men Siegroth framkom först d. 2 Aug. och kunde först d. 3 debarkera sina trupper. – Undertiden skärmytslingar, krigslist. – De landstigande skärmytslade med fienden, Armfelt ryckte fram från Summa, skärgårdsflottan begynte bombardera fästningen, och man väntade blott på en kombinerad rörelse af armén vid Husula, som ej hördes af, då helt oförmodadt Siegroth emottog den sällsama tillsägelse, att som den tillämnade atacken från Husula ej kunde verkställas, så ägde han frihet att inställa sitt anfall och återföra trupperna ombord, derest han ej tilltrodde sig att ensam kunna intaga fästningen. Krigsråd hölls, och ehuru öfv. för Jönköpgs reg.regemente Schverin åtog sig att inom 12 t.timmar eröfra Fhamn, voterade pluraliteten emot, och d. 4 Aug. kl. 11 f. m. var S:s fördelning åter ombord på fartygen.

|241|

7 Förklaringen på denna gåtlika händelse lät ej vänta på sig. Man erfor nu, att det länge förberedda myteriet plötsligen utbrustit i kon:s eget läger vid Husula.

8 Sprengtp:s anhängare. En sammansvärjning hade bildat sig, ännu utan bestämda former och skriftl. öfverenskomm., men i den fasta föresats att tvinga kon. gå tillbaka öfver – Den 31 Juli Hästesko Rob. Montgomery och v. Otter (Bborgs) – förmå kon.konungen återvända ej ansvara för soldaternes lydnad. Ett enda felsteg kunde kosta honom hans krona. – I kon:s eget tält – fattat kon.konungen i kappan. – Kon.Konungen vägrade. – Under hela följande natten – bearbetades soldaterne, men förgäfves.

9 Johan Henr. Hästesko. Bland så många missnöjde var han den missnöjdaste. Våldsam och orolig. Han klandrade allt, med och utan skäl. – Sökte Han hade redan före krigets utbrott yttrat att han ej ämnade gå öfver gränsen och sökte hos sina soldater inplanta samma tänkesätt. – Dylika bearbetningar förehades af öfv. Sebastian v. Otter inom Bborgs reg:teregementeBjörneborgs regemente; båda likväl med föga framgång, i det att endast några underofficerare –. Den 31 Juli Hästesko och Rob. Montgomery v. Otter (BborgsBjörneborgs) – förmå kon. återvända ej ansvara för soldaternes lydnad. Ett enda felsteg kunde kosta honom hans krona. – I kon:s eget tält – fattat kon.konungen i kappan. – Kon.Konungen vägrade. – Under hela följande natten – bearbetades soldaterne, men förgäfves.

10 Denna djerfhet föranledde kon.konungen att följ. dagen d. 1 Aug. låta uppställa trupperna och hålla till dem ett af sina mästerliga och välberäknade tal, hvari han tillfrågade dem, om de voro beredde att följa honom mot fienden och våga lif och blod för fädernesl. Förgäfves hade offic. natten förut gått från tält till tält och med hotelser och lockelser af alla slag sökt tubba mskapetmanskapet. I kon:s åsyn och hänförde af hans tal, ropade alla med en röst att de ville följa honom i lif och död – »till vederbör:s stora förargelse.» Icke sannt att Åbo läns reg:te nedlade gevär. – Hade Siegr. då varit anländ och kon.konungen kunnat begagna den första hänförelsen, skulle utgången sannolikt blifvit helt annan, men två dagars dröjsmål förändrade allt. – Under dessa dagar öfvertygades kon.konungen mer och mer att officer. skulle svika honom i det afgörande ögonblicket. Han fick veta att de s:svurnesammansvurne hade för afsigt att arrestera honom – Hästesko – Amfion. Behandlade honom med vårdslöshet – De ansågo honom redan för afsatt. – Och kon. G. ägde icke nog beslutsamhet att häkta de förnämste upprorsstiftarne – han trodde ej mer sina trogna soldater – beslöt öfvergifven.

|242|

11 Med hvilka känslor – Hans sinnesstämning gränsade till förtviflan. Han ansåg sig förrådd och öfvergifven af alla. – Han måste afbryta den lysande segerbana, som så länge utgjort föremålet för hans hemliga ärelystnad – det enda gynnande tillfället att krossa Rds farliga öfvermakt, ett tillfälle som kanske aldrig skulle återkomma.

12 Likväl var det han sjelf, som gaf ordres till reträtt. – Förgäfves besvor honom G. M. Armf. och inlemnade i harmen sin afskedsansökan. Den blef icke beviljad, och natten mot d. 4 Aug. förenade kon. sin opålitliga här med de trognare trupperna under Armf. vid Summa. Anfallet mot Fhamn öfvergafs, och trupperna fördelades långs gränsen.

13 I Husula hade de s:svurnesammansvurne varit betänkte på att utbreda sina tänkesätt. Deras utskickade infunno sig äfven hos Hastfehrs korps vid Nyslott – Öfv. Stedingk – Modlöshet. – D. 7 Aug. vågade Chef. för skärgårdsflottan Ankarsvärd föreslå fred – »Det vore att öfverhölja sig med skam.» – Afsked i massa – 100.svårläst p.g.a. bläckplump eller motsvarande Korpser utan befäl. Eg. härden för s.svärjningensammansvärjningen var likväl C. G. Armf. korps, som då stod vid Liikala österom Anjala på ryskt område. Här hade A. J. Jägerhorn, och maj. Klick,original: maj. Klick Sprengtp:s förtrognaste redskap, trådarne i sin hand och underhöll flitig förbindelse med v. Otter och H:sko. Svårast var att öfvertala den rättänkande öfverbefälh., men det lyckades slutligen intala honom att landets räddning kon. sjelf ej skulle ogerna se, att han genom arméns revolt blefve bragt ur en ställning, som han ansåg förtviflad – List: kompromettera. D. 8 Aug. fatta A. sitt olyckl. beslut. Sedan man till andra alarmerande rykten äfven tillagt det, att r.ryska flottan inspärrat Hfors och afbrutit all kommunikation med Sv., samlades natten mot d. 9 Aug., på Jägerhorns anstiftan, en mängd officerare korpschefer i gen. Armfelts tält, bland hkahvilka jemte öfverbef. sågos Jägerhorn, Hsko, Otter, öfv. löjtn. Klingspor, öfv.löjtn. Enehjelm, major Klick och maj. baron Gust. v. Kothen, alla finnar. Man beslöt Planen gick ut på att tvinga kon.konungen till fred och att s:kallasammankalla ständerna, dervid man då hade allt hopp att under det allm. missnöjet genomdrifva en regementsförändring. Men fred kunde icke vinnas utan Kejsarinnans medverkan, och derföre beslöt man affärda till henne en beskickning, för att erbjuda|243| henne fred.original: fred, mot vilkor att Sv. finge behålla sin nuvar. gräns Förslaget härtill framställdes af A., och många, som dittills tvekat, ingingo på förslaget, när de hörde det framställas af – Det bifölls. Jägerh. framdrog då genast en färdig not – den ansågs dock för sträng mot kon.konungen, och Klick uppsatte under natten en annan. på franska. Den godkändes, renskrefs och undertecknades af Armfelt, Hästesko, v. Otter, Klingspor, af Enehjelm, v. Kothen och Klick samt öfverlämnades åt Jägerh., som lofvade ombesörja – De underteckn. förklara sig deri ha samlats till försvar af rikets gränser för befaradt inbrott, äfvensom gått öfver gränsen utan rätt kännedom af hvad dermed åsyftats, men sedan de under Fhamns murar hunnit eftersinna huru detta steg blifvit taget emot nationens rättigheter, hkahvilka de voro förpligtade att lika ifrigt försvara, som deras militär. pligter, så hade de trott sig finna rätta medlet att ej bryta mot någon skyldighet, då de vände sig till Kejsarinnan med den förklar. att nationens, ishtisynnerhet den f.finska nationens önskan är en evig fred och grannsämja mellan de båda rikena, hkenhvilken fred nu blifvit störd af illasinnade och egennyttige personer. De hemställde derföre, huruvida ej H. M. ville återlemna den 1743 till Rd afträdda landsträckan, såsom ett prof af sin bevågenhet och sitt ädelmod emot den f.finska nationen och önskade veta huru hon ville öppna en fredsunderhandling med nationens församlade ständer; i annat fall småste de bära sina med vapen försvara sin heder.» – Obs. Nationens. – Det var således, säger Rein, 7 officerare vid en armékorps af 2000 man, hkahvilka sålunda uppträdde som tolkar af nationens tänkesätt inför en främmande regering.

14 RepetitionRepetition. F. armén 88 16,668 m. Krigsplanen. Anstalterna. Väntan. Missnöjet. Fhamn. d. 31 Juli. 1 Aug. Reträtt d. 3. Kon.Konungen fantasi. Husula Liikala. C. G. Armf. Natten mot 9 Aug. Planen.

|244|

15 Jägerh., som ofta varit i Pbg och »kände vägarne», hade begärt och fått uppdraget att framföra noten. Han var icke heller oväntad. R.Ryska befälet kände ganska väl dessa underhandl., och kände dem tidigare än mången finne och kon. – D. 9 Aug. kl. 3 på morg. redo Jägerh. och Klingspor en timme före solens uppgång ur lägret, för att, som dejourer för dagen, visitera vakterna. Sedan de passerat sista fältv.fältvakten åt Fhmn, redo de vidare och syntes ej till. En stund derefter två skarpa skott – Kapt. v. Knorring en kav.kavalleri patrull – men ingen fiende upptäcktes – Klingspor återvände – orolig – Jägerh. kuperad och tillfångatagen – bakhåll. – Men J. hade blifvit väl emottagen och var redan på väg till Pbg. Der begärde och fick han genast audiens hos Kejs Men i st.i stället att föra deras talan, af hkahvilka han var afsänd, underhandlade han för sjelfst.partiets räkning och förklarade att hela Fd vore färdigt att underkasta sig H. M:s beskydd. Sprengtp. efterskrefs, J. erhöll dyrbara skänker och afreste derpå med ett svar från K., hvari hon förklarade sina vänskapliga tänkesätt och sin benägenhet att underhandla med den f.finska nationen, såsnart den hade församlat sig till en »riksföreställande korps», hvarom hon genast ville gifva ordres åt sin befälh. i Fd. Delade ej kon.konungen deras fredliga tänkesätt, ville hon gerna öfverenskomma äfven med Sv:s ständer om fred, men önskade attoriginal: af H. Sv. Maj:sHans Svenska Majestets trupper derförinnan skulle utrymma det r.ryska området. –

16 Undertiden till Anjala – men här ledde sam.sv:ssammansvärjningens förtidiga upptäckande till ett nytt steg, den ryktbara förbundsakten.