Nittonde Föreläsningen. 26 Oktober 1871
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
4 katarakterna vattenfallen.
5 bollverkbålverk: förskansning, försvar.
5 Pburgerbanan Järnvägsförbindelsen från Riihimäki till S:t Petersburg blev klar 1870. Banan byggdes av militära skäl i inlandet.
7 Rbgs 5 Juli J. L. Runebergs dikt »Den 5 Juli» ingår i Fänrik Ståls sägner II (1860).
Nittonde Föreläsningen. 26 Oktober 1871.
1 Nylands naturliga gräns i öster är Kymmene elf, och deru på andra sidan om denna sträcker sig Södra kustdalen vidare öfver södra delen af Wiborgs län intill Äyräpäänselkä. Wiborgs fäste har annekterat till detta område vida sträckor af Ladogadalen, Saimadalen, och Pielisjärvi dalen och kallat sålunda gifvit upphof åt landskapet Karelen. Detta är åter en landkomplex af helt annan historisk betydelse, än landskapet Nyland.
2 10) LadogadalenInsjödalarna. Vi komma nu från kustdalarna till insjödalarna. Likasom hafvet är kustdalarnas botten, har hvarochen af insjödalarna sin centralsjö, som utgör dess relativa botten och gifver dalen sitt namn. Vi börja med den, som har den största och djupaste dalbottnen, nemligen
3 10) Ladogadalen. Österom Äyräpäänselkä, söderom Salpausselkä och vesterom Aunuksenselkä är ett dalbäcken, som i sin midt betäckes af|126||144| det stora Ladoga. Ladogadalen. Hela denna dal är gammal hafsbotten och således egentursprungligen en kustdal. Men Ladoga har, likasom dvåra öfriga insjöar, blifvit instängd genom landhöjningen och omgifves nu af enlåglända sluttningar. Det Endast de delarna af Ladogas vestra och norra sidosluttningar tillhöra finskt område. De östra tillhora och södra tillhöra Ingermanland eller de nuvar. guvernemternaguvernementerna Olonetz och St Petersburg. Ladogastränderna äro Finlands djupaste lågland, likasom Ladoga sjelf är dess djupaste dalbotten, och den omgifvande kusten är derföre ytterst vattendränkt, men äfven mångenstädes i hög grad bördig. Ladoga är Europas största insjö och liknar mera ett haf, än en sjö; hvarföre den också i folkspråket ofta benämnes haf. Dess längd är 17½, dess bredd 10½ sv. mil; dess yta är 292 □ mil och större än konungariket Sachsen. På denna stora, öppna och stormiga hafsfjärd, hvars form är nästan oval, med dess längsta sträckning gående, liksom alla Finlands sjö dal- och sjösystemer, i samma hufvudriktningen från N. till S., ser man endast vid norra och södra kusten några breda bugter, inskurna i stranden. På hela den oöfverskådliga vattenspegeln upptäcker den norrifrån kommande seglaren icke en enda ö, der hans öga kan hvila. Detta förklaras af Ladogas ofantliga djup i dess midtersta fjärdar, ett djup, som mig veterligen icke blifvit fullständigt utrönt med sänklodet, men som tyckes vara åtminstone uppnår 100 famnar och således betydligt öfvergår de största djupen i den närliggande Finska viken. I Ladogas norra fjärdar träffar man deremot öar vid den djupt inskurna kusten och äfven några få i midten af sjöns bassin, bland hvilka, 3 mil från kusten,|127||145| det berömda Walamo med dess gamla kloster. Ladogadalen. Öarna äro, liksom hafskusternas skärgårdar, utsprång från närmast liggande bergkedjor, som stra dyka ned under Ladogas yta. Ty Ladogas norra kust, så lågt den än ligger relativt till höglandet, är genomkorsad af talrika bergstoppar, och utsprång från den ofv norrom bugtande Salpausselkä. Det är måhända Finlands skönaste bergstrakt, näst Kuu det högnordiska Kuusamo. Man har trott sig märka, att Ladogas vatten under 7 år stiger och under nästföljande 7 år åter faller.
4 Icke mindre, än 70 rinnande vatten utströmma i Ladoga., Svir och Volchov. Bland dem utfaller på norra kusten Jänisjoki från Jänisjärvi sjö. Vestra kusten är genomfårad af Saima- och Pielisjärvi dalarnes mäktiga utloppsränna i Wuoksi. med Vid sitt utflöde ur Saima är floden 268 fot bred och 7 famnar djup. Än tränges han hop mellan i dalklyftorna, än vidgar han sig åter och får en bredd af ända till 520 fot. Hans tilltagande hastighet utför sluttningen utmärkes af långa, bugtande vågryggar. Hans färg förvandlas: från blå till grön, från grön till gul och slutligen, när han stupar utför den första stora forsen, Tainiokoski, äfven kallad Lilla Imatran, är flodens hela yta ett snöhvitt skum. Denna strida flod I flera afsatser genombryter han Salpausselkäs i Imatra fall, och sedan floden derefter uttömt sin stängselkedja, och på flera mils afstånd förnimmes det döfvande dånet af Imatra fall, strömfåran, som ofvanför Imatra är ända till 1,140 fot bred, smalnar hastigt till en bredd af endast 139 fot, och under långs en sluttning af något öfver 2000 fot, stupar Wuoksi här nedför en brant af 63 fots höjd. Jag förbigår skildringen af Imatra och vill endast tillägga, att den vattenmassa, som här störtar utför sluttningen, är beräknad att utgöra vid medel-vattenstånd 18,823½ kubikfot i sekunden = 67,764,600 kub.fot i timman. – Efter Imatra detta fall stupar Wuoksi ännu i flera forsar, som i skönhet föga stå efter Imatra, såsom Kyro de två katarakterna Kyrökoski och Valliokoski m. fl. Derefter känner den stora floden likasom ett behof af lugn, utsilar sig i en mängd sidosjöar och förgrenar sig slutligen i två stora utloppsarmar vid sitt utflöde i Ladoga.|128||146| – Suvanto. – Kiviniemi. – Ladogas vattenmassor utströmma sedermera genom Nevan i Finska viken.
5 Ladogadalen. Ladogadalen är för vår historia af en gammal och stor betydelse. Enligt någras förmodan, ha vi här att söka Kalevalas historiska underlag vid Ladogas stränder. Södra stranden Wäinölä, norra stranden Pohjola. – Säkrare är, att här varit stråtvägen för de finska folkens invandring till Finland, – för Karelarne norrom och för Tavasterne söderom Ladoga. Vid Ladoga låg äfven det gamla svenska fäste, Aldeigioborg = Aldoga, derifrån Rurik inkallades att i nejden af Ilmensjön grundlägga det ryska riket. Öfver Nevan och Ladoga gick äfven den urgamla handelsvägen uppför Volchov till Ilmensjön och Novgorod. Allt detta ingaf först Torkel Knutson, sedan Magnus Smek och i nyare tider Carl IX och G. II Adolf den politiskt och geografiskt förklarliga tanken att förena hela Ladogadalen med Sveriges rike, hkethvilket också för ett sekel skedde genom Stolbova fred. Men den damm, som härmed sattes mot för Slavernes framträngande emot norden, kunde desse icke fördragaoriginal: fördrag: en svensk, Rurik, hade förlagt deras väldes tyngdpunkt i norr och sålunda grundlagt den makt, som framdeles skulle dethronisera hans fädernesland från Östersjöväldet. Jakob dela Gardie ville omgöra Ruriks verk och kasta den ryska maktens tyngdpunkt tillbaka mot söder, men det lyckades endast till hälften. Ladogadalen blef således detn första stridsfrågan mellan Svenskar och Ryssar och derifrånföre af den största betydelse för Finlands framtida öden. Här kapplöpte äfven grekiske och katholske missionärer i deras omvändelseverk. Gränslandet blef förhärjadt, än den ena, än den andra makten tillryckte sig stycken deraf. Och när slutligen dessa sköna nejder stadnade i Rysslands besittning|129||147| 1721, och Wiborg blef ett fäste mot Finland, i stället att vara dess bollverk, följde ryska styrelsen den fordna svenska styrelsens eföredöme och fördelade nejden i donationer åt regenternas gunstlingar. Ladogadalen. Ingen I detta tillstånd återföll vestra delen af Ladogadalen till Finland 1811. Ingen del af vårt land har undergått mera vexlande öden; ingenstädes har den historiska traditionen oftare blifvit omkastad och påtryckt befolkningen en stämpeln af ett sönderslitet byte. Men ett nytt land vexer äfven här – Finlands österland, likasom Auradalen är dess vesterland, – och medan Saima kanal gjort Wi denna nejd till östra Finlands hamn, har Pburgerbanan deraf gjort den till Finlands kontinentalväg till Europa – en väg, som visserligen gör en betydelsefull svängning åt öster.
6 SaimaPielisjärvidalen. 11) Saimadalen instänges af Suomenselkä i N. Pielisjärvi dalen instänges af Suomenselkä i N., Maanselkä i Ö., Karjalanskä i V. och Salpausselkä i S. Dalen har sitt namn af centralsjön Pielisjärvi, som är 88. v.verst lång, 25 v.verst bred och belägen 305 f.fot öfver hafsytan. Hit samla sig vattnen från alla omgifvande höjdkedjor. Lieksa å hämtar vattnen från Maanselkä; Wedensuu från Wiegi; Koitajoki från Koiteri och en rad af sjöar vid original: vid Salpausselkä. Alla dessa vatten genombryta Karjalanselkä i Pielis elf och inströmma i Pyhäjärviselkä fjärd af Saima. Vesterom Pielis ström utfaller Höytiäinen genom en ny kanal, Kanava, likaledes i Saima. Ännu längre i V. genombryta Juejärvi och Nilsiä vattnen Karjalanselkäs kedja. Allt strömmar söderut med en lindrig krökning åt Ö.|130||148| Pielisjärvidalen. Denntta dalbäcken är således, genom sitt sammanhang, en öfre afdelning af Saimadalen, d. v. s. att sjöarna här ligga terassformigt ofvanom Saimavattnen. Fallhöj Sluttningen är likväl icke mer, än omkr. 120 fot. Vi se här de aflägsnaste, ödsligaste trakterna af landskapet Karelen; en fordom ofta af kriget härjad gränstrakt, hvars af naturen rika tillgångar på skog och malmer först i nyare tider börjat tillgodogöras. Det var här, som större delen af Karelarne fordom invandrade öfverstego Maanselkä, för att kolonisera stränderna af Saimasystemet.
7 Saimadalen. 12) Saimadalen bildar är det dalbäcken, som instänges af Suomenselkä i N., Karjalanselkä i Ö., Savonselkä i V. och Salpausselkä i Söder. Här är Finlands rikaste inre skärgård; hela denna sköna dal genomkorsas af vattenleder i alla riktningar och väntar blott ännu på en och annan kanal, för att göra vattenförbindelsen fullständig. De högst belägna vattnen börja i en smal ränna i vinkeln mellan Suomskä, Karjalanskä och Savonskä. Sedan går strömmen från sjö till sjö med hufvudriktning åt S. De NV. vattnenoriginal: vattenn börja i Kiusvårtyttruvesi 340 f.fot öfver hafsytan, förena sig med andra tillflöden i Porovesi, rinna derifrån genom Nerkko ström till Onkivesi och genom vidare till den 38 v.verst långa Kallavesi vid Kuopio. Kallavesi upptager Nilsiä vattnen från NO. och går genom två utlopp till Saima:|131||149| det vestra genom Konnus, Leppvirta och Warkaus fors; det östra genom Wehmassalmi till Syväsvesi och derifrån genom Palokki ström till Heinävesi. Saimadalen. Stora Saima utbreder sig 256 fot öfver hafsytan i fyra med hvarandra förbundna fjärdar öfver hela södra sidan af dalen. Norra fjärden, som numera upptager Höytiäinen från norr, jemte Pyhäjärvi från Söder, förenar sig genom Orivirta ström med vestra fjärden, Enovesi, och bådas vatten strömma förbi Nyslott till Pihlajavesi.original: Pihlajavesi Denna sjö och Puruvesi i Ö. utbreda Saimas medlersta fjärdar på båda sidorna om Pungaharju ås. Härifrån leder sedan Puumala sund till södra Saima (Lappvesi), och dess vatten kasta sig sedan, sammanträngda i Wuoksi, utför Imatras branter. Hela dalsluttningen är 144 fot till Wuoksis utlopp. Den besjungna Saima förtjenar skaldens vackra uttryck när hon i Rbgs 5 Juli kallas Finlands »blå öga»