Tjugufjerde Föreläsningen. 14/11 65

|158|

Tjugufjerde Föreläsningen. 14/11 65.

1 1705: Armfelt mot Kronstadt. – Anckarstjerna dito 2 grgånger. – Maydel mot Pbg. – Brakel mot Nyen. – 1706: Maydels vintertåg. – A:stjerna.

2 RepetitionRepetition. 29/11 69. Partikriget 1705–1706. Wiborgs belägr.belägring 1706 12–29 Okt. Drömmen. 1707 Lybecker efter M. Peters fredsanbud C. XII: 1707–1708. Polen Sept.–Dec. 1707. Mazovien Jan. 1708. Grodno 28 Jan. Namnsdag. Peter till Wilna. Härjningssystem Dorpat.

3 I Grodno gällde det hvart. Man trodde Moskva. Men här Mazeppa, Turkiet. – Från Grodno uppbröt kon.konungen d. 30 Jan. 1708 och gick i strängaste vintern 36 mil på 13 dygn österut, till dess han d. 212 Febr. stadnade för att rasta i Smorgonie, en liten stad mellan Wilna och Minsk. Sv.Svenska armén spridd – Wilna, Minsk. Skärmytslingar. – Hvart? – Man trodde åt Pleskov norrut. Men när kon.konungen bröt upp d. 17 Mars, vände han tvärt åt höger och gick åt Sydost. Orsak: Mazeppa, C. X. Turkiet. Plan. Radosovicz 11 veckor. När gräset begynte uppskjuta, tågade kon.konungen derifrån d. 6 Juni rakt österut öfver Minsk mot Mohileff och kom d. 15 Juni till fl.floden Berezina, en biflod t.till Dniepern, icke långt från – 1812. – Här nya fredsanbud. C. XII: »I Moskva.» – »Alex. – Darius.» – Det gick alltså vidare, och d. 28 Juni kom kon.konungen till en liten köping benämnd Holofzin vid en obetydlig å, kallad Wabis, som infaller i Dnieperns biflod Drusa. Sedan han här stadnat några dagar, för att invänta forstar en del af sina efterblifna trupper, stod d. 454 Juli 1708 g. st.gamla stilen slaget vid Holofzin (Golowtschin), ett af de mest blodiga och äfventyrliga i C. XII:s bragdrika lif. På östra sidan om ån Wabis stodo RneRyssarne, 35,000 m.man starka, väl förskansade i en fördelaktig position. De hade bakom sig en skog, framför sig strömmen och vid dess båda stränder, i shtsynnerhet den östra, ett sumpigt moras, allt detta befäst med bröstvärn och förhuggningar på en sträcka af ¾ sv.svenska mil. R. h.Ryska högra flygeln anfördes af gen. Rönne och Pflug, den v.vänstra af Goltz och Repnin, det hela af Menschikoff. bådaoriginal: Båda r.ryska flyglarna skildes af ett kärr, som ansågs otillgängligt, och derpå berodde sedan slagets utgång. Sv.Svenska armén, den del som hunnit fram, utgjorde 13 à 14,000 man, deribland Nylands rytteri, som troget följt kon.konungen på alla hans irrfärder. Qvällen förut lät kon.konungen, i skydd af dimma och mörker, uppföra vid stranden ett batteri, som beströk|159| stranden på andra sidan och r.ryska v.vänstra flygelns position.

4 original: Nu var Båda r.ryska flyglarna skildes af ett kärr, som ansågs otillgängligt, och derpå berodde sedan slagets utgång. Redan kl. 3 på morg. d. 4 Juli fick sprang kon.konungen, åtföljd af sitt infanteri garde, i vattnet, vadade öfver floden, som gick dem till axlarna, gevär,original: gevär kom öfver och arbet gick rakt in i kärret mellan de båda r.ryska flyglarna. Under hela denna vådliga marsch dundrade mot dem de r.ryska kanonerna från höjden nära halfann timmas tid med en häftighet, hvars like de äldste officerare icke kunde påminna sig, och insvept i röken, tycktes den sv.svenska truppen vara utan räddning förlorad. »Om hvar 100:de kula träffat» Men RneRyssarne skjöto för högt, deras kulor nedslogo trädtopparna på andra sidan om ån, och steg för steg arbetade sig kon.konungen fram med sitt folk, utan att lossa ett skott. Undertiden hade äfven detn öfriga sv.svenska hären gått på pontoner öfver ån, och nu kastade sig hela dess styrka med kon.konungen i spetsen mot RnesRyssarnes v.vänstra flygel. Men RneRyssarne voro ej mera desamme som för 8 år sedan vid Narva; de stridde, liksom Svv.Svenskarne, med största tapperhet och största förbittring. I små fördelningar af 12 man kastade sig sv.svenska rytteriet under Rehnsköld mot de täta fientl. sqvadronerna, blefvo slagne och anföllo ånyo. Ingen begärde, ingen fick pardon. Sex gånger anföllo Svv. inf.Svenska infanteriet med ett dödsförakt utan like, sex grgånger blefvo de åter nedstörtade från förskansningarna. När de anföllo för 7:de gången, bröts ändtl. RnesRyssarnes motstånd, de begynte hoptals nedspringa från vallarna, deras kavalleri kastade sig på flykten, och förfärligt rasade bland de flyende segrarnes svärd. Efter ett fåfängt försök att öfver moraset komma de sina till hjelp, tog äfven r.ryska högra flygeln till flykten. I fulla 3 timmar vahade striden varat, och slagfältet betäcktes af omkr. 5000 döde, hvaraf på sv.svenska sidan ungefär 1000. – Enda Så stor var förbittringen, att Ryssar och Svv.Svenskar ömsesidigt beskyllde hvarandra att ha skjutit med förgiftade kulor. Enda följden af slaget var att vägen till Mohilef nu stod öppen; men det säges att tsar Peter ansett nederlaget som en seger, emedan hans v.vänstra flygel, som knappats var dubbelt öfverlägsen Svv.Svenskarne, så länge hade uthärdat sv.svenska härens anfall under kon:skonungens eget anförande.

|160|

5 RepetitionRepetition 30/11 69. 1707. Stilla. Fredsanbud. – Carl. Polen Sept.–Dec. Mazovien Jan. 1708. Grodno Carls dagen. Försvarssystem. Dorpat. Smorgonie 12 Febr.–17 Mars. Radovicz 11 veckor. Berezina 15 Juni. Holofzin 4 Juli.

6 Sedan k. C. hvilat en dag på slagfältet, intågade han d. 8 Juli i det af RneRyssarne öfvergifna Mohilev och stadnade der en månad, tvekande ännu hvart. D. 8 Aug. tågade han ändtl. vidare oste i långsama dagmarscher österut och gick öfver Dniepern, medan tsar Peter, ständigt oåtkomlig bakom moras och skogar, öfverallt förhärjade landet i hans väg och, ständigt uppsnappande eller nedskjutande alla som vågade sig ett stycke från hären, lockade honom med afsigt allt längre inåt Rd och allt längre från hvarje förbindelse med hans rike. Sommaren var regnig, hvarken lifsmedel l.eller qvarter stodo att fås i de vida ödemarkerna, och sv.svenska hären begynte att dagligen minskas genom ansträngning och sjukdomar. Men lika orubblig, lika oåtkomlig för alla varningar, gick kon.konungen ständigt framåt emot sitt öde och kom så d. 29 Aug. till en liten ort, benämnd Malatize söderom Mistislaw i guv. Mohilev. Här väntade honom tsar Peter bakom ett bredt träsk och lyckades gen. ett nattligt anfall öfverraska och nedhugga en del af Sv:sSvenskarnes högra flygel under gen. Roos. Nöjd med denna framgång, drog sig tsar P. åter längre inåt landet, men fortfor att oroa sv.svenska hären med sitt talrika kavalleri, och det var under dessa ständiga småstrider k. C. ånyo, med det öfverdådigaste förakt för faran, otaliga gånger var som simpel ryttare med i hetaste handgemänget, än kringränd af fienden och åter slående sig igenom, än svärtad af damm och krutrök följande ridande midtibland RneRyssarne, som trodde att han tillhörde deras folk. Aldrig har någon dödlig varit utsatt för så många faror och underbarligen åter kommit helbregda undan derifrån. Aldrig har tron på entt högre beskydd, som vakar öfver mskanmenniskan tills hennes stund är kommen, varit mera berättigad, mera anlitad. dDen tappre G. Adolf blef vid sådana tillfällen ofta och svårt sårad, men på k. C. bet hvarken svärd l.eller kula; der hundrade och tusende stupade kring honom, gick han ensam oskadad, – aldrig gladare, än när han på detta sätt lekt med faran, och tyvärr alltmera likgiltig, när hans trognaste kämpar föllo omkring honom.

|161|

7 Alla de vida sträckor man hittills genomtågat, hade tillhörde vid denna tid ännu konungariket Polen. Först vid byn Tatarsk 5 mil norrom Malatize uppnådde kon.konungen d. 11 Sept. r.ryska gränsen och landskapet Severien. Här väntade honom åter tsar P. i en ställning som t. o. m. kung C. ansåg för oangriplig. Det gällde då om man skulle genast anträda marschen till Ukrän l.eller först invänta Levhpts korps. Oron för Mazeppa gaf kon.konungen ingen fred: han beslöt att fortsätta tåget söderut. Han återvände till Malatize och gick in i Severien, hvars förnämsta fästn.fästning Starodub Mazeppa lofvat åt honom öfverlemna. Detta misslyckades totalt, och snart såg man vidtillagt av utgivaren horizonten Severiens byar brinna vid Sv:sSvenskarnes ankomst likasom förut Polens. Och nu kom underrättelse omatt Lvphsvårläst p.g.a. överskrivningt blifvit slagen vid Liesna. och detta beslut blef Kon:sKonungens marsch åt söder afgjorde Lvhpts undergång.

8 Denna tappre och skicklige fältherre hade, på kon:skonungens befallning samlat alla disponibla trupper i Liffland och Kurland, inalles 11,000 man, hvaribl. ungefär 45000 Ff.Finnar, neml. 2 bat.bataljoner af BbgsBjörneborgs reg.regemente under gen.maj. Stackelberg, 1 bat.bataljon af Åbo läns reg.regemente under öfv.löjtn. Sinkler, 1 bat.bataljon af Nylands reg:teregemente under öfv.löjtn. Modée, Karelska dragonerne under öfv.löjtn. Zöge, Åbo läns kavallerioriginal: kavaller under major v. Holten, Wiborgs kav.kavalleri under öfv. Hertzfeld och dessutom värfvade f.finska kav.kavalleri sqvadroner, inalles omkr. 5000 m.man Finnar, l.eller inemot hälften af hären. Med denna här och rika förråder af alla slag på 1000 vagnar bröt L. upp från Riga i slutet af Juni, men hade så svår marsch på de regniga vägarne att han först i medlet af Sept. uppnådde Dniepern. Här väntade han finna kon.konungen, men hörde till sin bestörtning att han marscherat bortåt Ukrän. Fördröjd order. L. måste då långs öfvergå Dn. och tåga i samma riktning. Men nu blef han ansatt utaf tsar P:s hela makt. D. 26 Sept. begynte redan r.ryska förtrupperne oroa den sv.svenska hären, som fortsatte marschen under oupphörliga strider till en ort vid namn Liesna (Lesne) vid Dniepern floden Soza, i en trakt, der han såg sig omgifven af moras och förhuggningar. D. 29 Sept. anföll honom tsar P. med hela sin styrka: i början 16,000, i slutet af slaget ända till 31svårtytt,000 man, lifvade ända till raseri af tsarens uppmaningar och hans befallning att nedskjuta hvarochen som vågade fly.

|162|

9 Från 11 till 1 f. m. uthärdade L. den olika striden med endast 6,500 m.man emedan han bortsändt de öfrige att reparera en bro. Men så e. m. anföll tsaren ånyo med fördubblad styrka, och nu kom äfven hela sv.svenska hären i elden. Fyra häftiga anfall af RneRyssarne blefvo på detta sätt tappert tillbakaslagna; då afbröts den oafgjorda striden af mörkret och båda härarna behöllo slagfältet. Men Sv:sSvenskarnes ställning kunde icke mera försvaras. I skydd af nattens mörker aftågade L. till till närmaste stad, Propoisk, men måste dervid uppbränna en stor del af sin tross. Qvarlemna kanonerna, frånspänna trosshästarne. Följande dagen fortsatte han marschen, och nu var han tvungen att uppbränna återstoden af trossen. En Oordning. I mörkret uppstod en stor villervalla. En del af de i striden utmattade och hungrande trupperna kastade sig öfver de tillspillogifna förråderna, sönderslogo bränvinsfaten och berusade sig af deras innehåll. I detta tillstånd blefvo de efter de öfriga och anföllos på morgonen af RneRyssarne; men 1,800 många blefvo fångne, andra försvarade sig på en kyrkogård, vägrade att gifva sig och blefvo till största delen nedhuggna. En annan trupp af 1,500 man gick vilse i mörkret och blef på detta sätt efter, men slogo sig genom fienden och lyck marscherade norrut, tilldess att de slutligen efter otaliga faror och äfventyr återkommo till Riga. Kon.Konungen befallde sedan att de skulle anses som desertörer och officerarne afskedas. Af hela sv.svenska hären beräknas endast 1,000 hafva stupat i striden, 1,800 blefvo fångne, 1,500 undkommo till Liffland. 17 kan.kanoner 44 fanorsvårläst p.g.a. inbindning/konservering och med återstoden, omkr. 6000 man, lyckades L. slutl.slutligen d. 130 Okt. uppnå en afdelning af kon:skonungens här i Severien. Men han kom i st.stället att medföra de rika förråder, dem han beräknat som oumbärliga för fälttågets fortsättning, kom L. utblottad på allt med några tusen uttröttade, uthungrade och trasige krigare, och detta kunde k. C. icke förlåta den tappre mannen, som dock utan eget förvållande dukat under i den olika striden. Slaget vid Liesna skall alltid, oaktadt dess olyckliga utgång, anses som en af de märkvärdigaste vapenbragder, hvari f.finska soldaten haft del.|163| Tsar Peter, hvars förlust af fallne vid Liesna detta tillfälle, dock säkert icke understeg Levh:s, brukade kalla slaget vid Liesna en moder för slaget vid Pultava; och när tsaren var vid godt lynne, hörde man honom tillägga att Pultava dock var endast en barnlek mot Liesna.

10 RepetitionRepetition 2/12 69. 1708, Juli, Mohilev. Aug. öfver Dniepern. Malatize. Sept. Tatarsk i Severien. Liesna 29, 30 Sept.

11 Undertiden kon:skonungens dröjsmål hade Mazeppas uppror mot RneRyssarne blifvit förrådt, hans förnämsta fästningar, som skulle tjena till stödpunkter för Sv.Svenskarne, hade blifvit öfverlemnade åt fienden, hans folk hade öfvergifvit honom, och med endast 5000 man, af hkahvilka de fleste rymde få dagar derefter, kom han d. 29 Sept. som en utblottad flykting till sv.svenska lägret. Hela planen för fälttåget var härigenom förfelad, vintern stod för dörren och på något tåg till Moskva var icke mera att tänka. För kon.konungen återstod endast att söka vinterqvarter i Ukrän, och efter osägliga mödor kom den alltmera glesnande sv.svenska hären d. 18 Nov. till en liten stad i Ukrän vid namn Romny, i hvars närhet hären förlades i vinterqvarter. Här fick soldaten en månads hvila, men kon.konungen hade numera ingen ro för sina egna tankar; han uppbröt d. 17 Dec. ånyo till en annan del af Ukrän kring staden Hadjacs och skickade gick derifrån med en del af hären att intaga fästn.fästningen Wiprek. 1000 man.original: man Men just ivid denna tid, fr.från d. 18 Dec., inträffade en så förfärlig köld, att ingen kunde erinra sig dess like, och Hela Ösjön tillfrös. dDen illa försedda soldatens lidanden öfverstego all föreställning, der han mången gång måste tillbringa den kalla vinternatten ute på öppna fältet. När då morgonen inbröt fann man ofta postkarlarne ihjälfrusne på deras plas, dragonen satt stel och död på hästryggen; många förfröso händer och fötter, så att de måste afsågas. Den ena olyckan följde den andra. Ett tåg österut mot fästn.fästningen Krasnokautsch kostade åter tusende flera hundrade tappre lifvet – och vinsten var att ha intagit en stad, som man snart derpå måste åter öfvergifva. – K. Carl stod vid vändpunkten af sin lycka: den vändt honom ryggen – Hans sinnesstämning. 26 år – Sluten alltid. Tankspridd. Osäker X Säker. Orolig X lugn Villrådig. Sömnlös. Brytning.