Trettiofemte Föreläsningen. 5/12 65

Lästext

Trettiofemte Föreläsningen. 5/12 65.

1 I slutet af Dec. 1714 skickades ett r.ryskt parti att rekognoscera f.finska arméns ställning och lemma startdelogeradespråk: franskakommentar f.finska förposterna under ryttm. Armfelt vid Kemi. I början af Jan. 1715 gjorde de ett försök att rekognoscera i Torneå stad, under sken att framföra bref, men blefvo tillbakavisade. Här, såsom nästan öfverallt i Östbotten, reste sig allmogen. Öfvergifne af militären, rotade sig Kemibönderne tillsamman på skidor och gjorde förhuggningar vid vägen, der RneRyssarne skulle tåga fram, hvarefter dessa skidlöpare så hårdt ansatte r.ryska kavalleriet i den djupa snön, att det med förlust måste retirera öfver hafsisen, der skidlöparne ej kunde följa efter. Om några veckor kommo de manstarkare tillbaka, men kunde intet uträtta i den djupa snön mot böndernes förhuggningar,|227| utan nödgades åter med förlust retirera. I stället gjorde de ströftåg långs Kemi och Torneå elfstränder, ända till ÖfverTorneå, der de lyckades fånga den namnkunnige Ilmola prosten Berthold Vhael och den raske partigångaren, studenten Gabr. Peldan, hkahvilka blefvo bortförde som fångar till Åbo slott, der Vhael sedan begagnades af furst Galitzin som tolk och slutl.slutligen af honom utnämndes till kyrkoherde i Wasa. Men Peldan, som under fångenskapen lärde sig ryska, blef af fursten antagen till handsekreterare för f.finska ärender. – Emellertid hade Torneå stadsboer hos gen. Armfelt begärt och fått till deras beskydd ett militärkommando af Åbo ryttare under Stigman och 30 W:bottningarWesterbottningar under fänrik Haak. Desse blefvo vid Kyläjoki angripne af 1000 man kosacker och dragoner, men blefvo som mottogos så manligt emottagne, att de måste rygga med ansenlig förlust, och sedan gjordes intet försök det året mot Torneå och Wbotten. Emellertid blef Norra Östb. under fiendens ständiga marscher och genomtåg så utplundradt, att de qvarblifna invån. icke mer hade några lifsmedel. Nöden blef så mycket större emedan fienden förstört lemma startfiskbragdernakommentar. Då såg man folket koka råa hudar, som RneRyssarne efterlemnat, för att och begagna dem till lemma startsofvelkommentar på deras bröd utaf bark och mossa. Den var lycklig, som fick från marken hopsamla några korn af det foder RneRyssarne strött för sina hästar.

2 1715 om wåren drogo sig RneRyssarne från tillbaka till Wasa och Storkyro, så att inv.invånarna i Norra Östbotten fingo berga sina ängar och den förra hösten utsådda rågen. Vid Siikajoki stod en postering af bönder, anförde af en gammal målare och en försupen underofficer, för att försvara landet. Men i Aug. ryckte genn.generalerne Tschekin och Bruce med ett starkt kav.kavalleri (13000) uppåt norrut, öfverrumplade och slog böndernes postering, som ej utsändt några kunskapare, och ryckte så vidare ända till Uleåborg, dervid mest alla, som återvändt för att berga säden, blefvo fångne l.eller nedgjorde. Bland fångarne voro äfven|228| 6 prester och studenter, som bortfördes till Åbo. I Dec. blef på sam f.finska posteringen vid Kemi på samma sätt öfverraskad och slagen; dess anförare, öfv. Boje, blef fången. RneRyssarne voro högeligen förbittrade öfver Östbottningarnes ihärdiga motstånd. Deras ströfpartier fingo ordres, att alltifrån Kemi söderut ödelägga hela landet så i grund, att intet motstånd mera kunde komma i fråga, ej heller något infall från sv.svenska sidan kunde der finna understöd, för att oroa RnesRyssarnes positioner. Till följ De förra våldsamheterne hade till stor del skett emot befälets vilja, men nu efter dessa ordres fanns ingen hejd mera. Lyckligtvis hindrade snöns myckenhet fienden att norrom Uleåbg utföra denna grymma befallning, men i det skoglösa Limingo och närmast söderut liggande socknar utfördes orderna punktligt. Alla barn och allt ungt folk bortfördes till Rd, alla gamla ihjälslogos, alla byar och gårdar brändes, alla medel till lifsuppehälle förstördes,original: förstördes rior, lador, hägnader, åkerredskap, hästar, boskap L. XIVC. XII – och efter denna ödeläggelse kunde man i Limingo, Salo, Pyhäjoki och norra delen af Kalajoki liksom på Åland, resa många mil utan anna att varseblifva andra spår af mskor.menniskor l.eller mskoboningarmenniskoboningar, än här och der en askhög eller en naken skorsten, som i den folktoma vilda ödemarken höjde sig öfver snön. – Ett förfärans nödrop från dennssa döende ödemarker nådde till en barmhertig man vid namn Tiesenhausen, som fienden vid denna tid hade insatt till landshöfding i Wasa med titel af lagman. Det är en tröst – Han var så älskad i Wasa län, som en man i hans ställning kunde vara lemma start»Konsiderat»kommentar – ej förstådd – presterne – Hans hjerta rördes, han reste till tsar Peter och sökte att utverka ett återkallande af blodsordern, åtm. af det skäl, att landet blef alldeles oförmöget att vidare betala nag skatt l.eller kontributioner. Tsaren skall derpå ha svarat, att Östb. ej kunde åberopa några löftenoriginal: löftet, det hade blifvit eröfradt och skattlagdt lemma startpå nåd och onådkommentar,|229| hvarföre man också ej här, som i det öfriga Fd, affordrat invån. någon trohetsed. Då, säges det, begärde Tiesenhausen sitt afsked, hkethvilket han också erhöll. Men hans modiga lemma startföreställningkommentar blef dock ej utan verkan. Vid närmare besinning affärdade tsar Peter kontraordres, och dessa framkommo när kosackerne i sitt förstörelseverk hade, börjande norrifrån, hunnit till Yppäri by af Pyhäjoki sn, hkenhvilken således blef gränsen för den konstgjorda ödemarken. R. kav.Ryska kavalleriet drog sig derefter åter till nejden af Wasa, och resten af Östb. blef i någon mån förskonadt. Men ställningen i landet var förtviflad. Ett enda ex. – I Från Hara gård af Limingo hade en enka undkommit med sina två barn till hafsstranden. – Der hade vattnet flödat om hösten och sedan frusit – några flyktingar med en häst – drunknade – först hästen – sedan de döda – derpå hennes barn – tilldess hon sjelf – Händelsen berättades af hennes son, som undkom till Westerbotten – – Hon gjorde det i vansinne. –

3 Vid dent brusande Ämmä fall låg det lilla fästet Kajana, uppfördt under C. IX till gränsens försvar emot r.ryska infall. Bombfasta hvalf – – Messenius. – Redan på sommaren 1715 r.ryskt infall. – D. 17 Okt. ditsändes major Joh. Henr. Fieandt att taga befälet tillagt av utgivaren tjenat – fången – rymt – besättning 50 invalider – invånare tagit sin tillflykt. – I Dec. s.samma år ryckte gen. Tschekin med 4000 man mot det lilla fästet, och uppf Fds sista återstående värn, och uppfordrade det att gifva sig. Men Fieandt vägrade och den r.ryska hären, som saknade artilleri, nödgades börja en formlig belägring. Fältsjukan utbrast i det illa försedda r.ryska lägret, och en månad derefter hade ¼ af de belägrande, 1000 man, fallit offer för farsoten, under det att endast en man af besättn. blifvit dödskjuten. Nya 3000 man. Artilleri. Bomber. Den r.ryska fältherren var utom sig af vrede. I börja Ännu en vecka. Men snart infann sig en farligare fiende – hungern – I början utfall – landet var förödt – ingenting stod att fås – qvinnor och barn qvedo af hunger och köld – F. ville spränga fästet i luften – men lät beveka sig. – D. 24 Febr. 1716 kapitulation|230| – Fritt aftåg. – Flyktingarne behålla sin egendom,original: egendom återvända. – Men när Tschekin såg dessa få män tappre, som så länge hade trotsat hela hans makt, – utsvultne, utfrusne – då uppflammade hans vrede ånyo, och han gaf befallning att nedhugga alla fångarne. – I hans korps tjenade lemma startöfv. Mannstein (memoirer)kommentar. – Spände värjan af sig och hotade lemna r.ryska tjensten. – Detta verkade. – Kajanebgs försvarare och flyktingar fingo behålla lifvet, men plundrades i den stränga vintern in på bara kroppen, rycktes bort från de sina och bortfördes fångenne till Rd – gamle nedgjorde. – Prosten Cajanus i Paldamo med sin svärmor och sina barn till Åbo. Kapitulera. – I slottets källrar förvarades 7 tunnor krut. – Några dagar derefter sprang det i luften – Murarna qvarstå. – Kanal lemma startSluss 1846.kommentar

4 RneRyssarne Tschekin lät på dDen kringliggande nejden uttömma fick plikta för Kajaneborgs försvar – Allt förhärjades – Enligt en berättelse 5 gårdar qvar.

5 Slutet af 1716 – till Kemilemma startförhuggningkommentar kapt. Björkstén – – slagne – En kosack död af hästen – dolde sig – – hjelpt på flykten af bönder – Tsar Peters andra befallning – Kosacken till Peter

6 120 kos.kosacker Samma vinter till LuleåPiteå bönder återtogo bytet, 60 lass. – Torneå bönder på skidor – jagade kosackerne öfver isen – frusna fötter. – Långström och Kärki. borttogo kontributioner. Landet led. lemma startSissarkommentar. Folket. Kapell.Kapellanen i Kalajoki Affrénoriginal: Afffrén hängd – Kommin. Rosvårtyttth. knutadsvårläst p.g.a. strykning – ertappad på sjön – skrift – spik – fången

7 Wasa län. RneRyssarne till sommarn kr Wasa – På hösten att indrifva kontributioner. Tjärexport. Jakter Spioner. Förbud.Hästar. Det oaktadt. – Till Åbo 2 tunnor Kor från Karelen. hästar – – Salt lemma startmatskedsvårläst p.g.a. strykningtalskommentar för 1–4 kop.kopek skeden. – Gräfva brunnar vid stranden – koka salt – maten svart – – lemma startParfolkkommentar från Wasa län – till Liffland – man och hustru från mantalet – militär – tredubbelt Affrén fången hos kapell. Gabr. Calamnius i Ylivieska knutadCal. och normaliseringoriginal: och Holstiusvårtytts fångne – Ryttarehustrun Annicka Svahnn Joutzenus, Wbgs län – förd till Pbgsvårtytt – 3 år – Ullianasvårtytt – 50 andra qv.qvinnor dragoner bref – f.finska hofslagsvårtytt bev. BorgåPelkäne, blesserad, Storkyro|231| 1714 16 Juni Brahest. – Af sin öfv. med bref från Sulkava till Pieksämakilemma starthofslagarekommentar – vaktat – länsman

8 RepetitionRepetition. Avance, Reträtt. Limingo ödemark. Tiesenhausen. Yppäri. Kajaneborg 15, 16. J. H. Fieandt. 1 g.gång flydd – 2 g. 1718, Febr. 18. Partigångarne. Långström, Kärki, Härkmannin pojat. Kosackkapten vid Uleåbg. Beveker tsaren.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    1 delogerade fördrev.

    1 fiskbragderna fiskeredskapen.

    1 sofvel sovel, mat som åts med bröd eller (senare) potatis.

    2 »Konsiderat» eftertänksam, omtänksam; Topelius citerar sannolikt ett omdöme om Tiesenhausen.

    2 på nåd och onåd utan villkor.

    2 föreställning vädjan.

    3 öfv. Mannstein (memoirer) Det är troligen inte memoarer av E. S. von Manstein Topelius avser här, utan av sonen Christoph Hermann von Manstein (1711–1757). Denne var i rysk tjänst 1736–1743 eller 1744 och deltog i hattarnas krig, vilket framgår i de postumt publicerade Mémoires historiques, politiques et militaires sur la Russie par le Général de Manstein (Paris 1771); Topelius använde dem som källa i Hertiginnan af Finland (1850).

    3 Sluss 1846. Ämmä sluss, som man hade börjat bygga 1840, invigdes den 2 September 1846.

    5 förhuggning nedhuggna träd som hinder för fientlig anryckning.

    6 Sissar Enligt Topelius var sissar en äldre benämning på stråtrövare, som höll till i skogar och anföll utan att göra skillnad mellan vänner och fiender. Detta hade gett dem ett dåligt rykte.

    7 mattals eventuellt i myckenhet.

    7 Parfolk Gift par eller par av man och kvinna som av ryssarna uttogs i vissa delar av Finland och bortfördes som livegna till det inre av Ryssland.

    7 hofslagare yrkesbenämning på person som skor hästar.

    Faksimil