Trettionionde Föreläsningen. 6/4 64
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
3 bevärade bestyckade.
9 stämplingar komplotter.
10 Näftåget Uppror i Stora Tuna socken, Dalarna, som inträffade 1598 och ledde till att Jacob Näf, ståthållare över Västmanland, Dalarna och Bergslagen, blev lynchad.
10 »Efter Gud är med hert. Carl skola också vi vara det.» Citatet finns åtminstone i Olof von Dalin, Svea rikes historia 3 (1761 o. 1762), s. 407.
10 Järtecken förebud om något kommande, omen.
10 förräd. skott. Hertigen blev beskjuten under parlamenterandet, då han ska ha utropat »Är det förräderi å färde?», se Fryxell, Svenska folkets historia 4 (1830), s. 300.
10 »Om de varit hertigen så trogne, som konungen.» E. G. Geijer, Svenska folkets historia. Andra delen (1834), s. 340.
12 umgälla lida för.
Trettionionde Föreläsningen. 6/4 64.
1 Emellertid Länge hade Sigismds trognaste anhängare förgäfves sökt förmå honom återvända till Sv. för att der återtaga sin fallande krona. Ändtligen lyckades de landsflyktige och hemlängtande sv.svenska rådsherrarne i början på 1598 att förmå honom dertill. En riksdag skalladessammankallades i Warschau och erbjöd Sigmd en krigshär. Han bestämde sjelf 5000 m.man Man rådde honom medtaga en betydligare styrka, men han ville ej uppskrämma Svv.Svenskarne Emellertid arbetade hans anhängare ifrigt på alla håll med hotelser och lockelser både i Sv. och Fd. Så långt Stålarms makt räckte, voro de också säkra på Fd. Landet fortfor att vara deladt i tvenne läger: det norra mför Carl, det södra för Sigismd. Stålarms – Hans Hanssons bref – Böndernes svar. Lars Fg i Öbotten.
2 Sedan denne Sigismd förgäfves väntat på sv.svenska flottan, hkenhvilken han kallat emot sig till Dantzig, landsteg han med sina 5000 polacker och en lysande hofstat ombord på 100 i beslag tagna utl. handelsfartyg, seglade öfver till Sv. och landsteg d. 30 Juli 1598 i vid Kalmar, som för honom öppnade sina portar. Hela riket kom i rörelse. Sigismd lät öfverallt förkunna, att han icke kom som fiende till sitt arfrike, och många, som trott honom vara död, begynte åter vända sig till honom från hertigen.
3 För att emellertid från tvenne håll sätta hert Carl uti trångmål, hade kon.konungen gifvit Stålarm befallning att med Ff.Finnarne angripa Stockholm. Separatism. Vågas. Fgs skola. Stålarm hade också hela våren varit i verksamhet för att samla en pålitlig finsk här, Han hade rensat Ålands skärgård från fiender; och på sommaren befann han sig i spetsen för 43000 m.man Med honom följde en del af den kon.konungen tillgifna estl.estländska och f.finska adeln, deribland Anders Boje, Arvid och Göran Horn samt båda Fgarne.original: Fgarne Hans undebefälhafv. Axel Kurk. BådaMånga bland dessa herrar brunno af ifver, icke allenast för kon:skonungens sak, utan ock att befria deras fångna makar, hkahvilka jemte fru E. Stenbock, af hert.hertigen hade blifvit förda fångna till Sv. Sthm – Örebro – Vesterås.original: Vesterås Vid samma tid, då Sigismd var på väg till Sv., afsegl lät Stålarm|232| samla 200 fartyg och båtar, bland dem endast 25 större fartyg, bevärade med 4 à 6 kanoner hvardera i Kimito och afseglade derifrån d. 25 i början af Juli med sin finska här. Hert.Hertigen hade undertiden skickat P. Stolpe med en flotta eskader att bevaka Ålands skärgård. Stolpe flydde vid f.finska flottans annalkande undan, och förgäfves sökte Stålarm förmå kommendanten på Kastelholm Hans Bjelkenstjerna att uppgifva slott. Till en belägring var icke tid. Stålarm seglade derföre till Sthms skärgård och landade der med sin här d. 25–27 Juli vid Gröneborg, ett gammalt förfallet fäste 65 mil från hufvudstaden. befäst läger. Så stod nu för första gången sedan hednatider en fientelig finsk här på svensk jord, och dess ankomst utbredde bestörtning vida omkring. Alla de vidunderliga rykten, hkahvilka sedan århundranden, ja årtusenden, varit i Sv. gängse om Ff.Finnarne, blefvo nu återupplifvade. (Fg = Stålarm.) – Den stora nationela antagonismen. – Hert. Carl var i Södertelje, när han öfverraskades af underrättelsen om Ff:sFinnarnes ankomst. Genast sände han bud till amiralen Scheel, som var på segling till Kalmar, att vända om med flottan och angripa Ff.Finnarne. Sjelf skyndade han till Sthm, lät stänga portarna, förstärkte besättningen och utrustade pråmar med artilleri till stadens försvar. Tillika uppbådade han Upplandsbönderne att angripa Ff.Finnarne från landssidan. Dessa, som voro hert.hertigen tillgifvne, samlade sig i hast under anförande af tvenne theol. professorer i Upsala, Nicol. Bothiniensis och Jakob Schinnerus, samt ryckte 3000 m.man med larmande ifver ned emot Gröneborg. De f.finska fångarne, hkahvilka han ännu icke fått någon domstol att döma, hade han redan skickat i säkerhet till Örebro och Westerås. – Hert:sHertigens bref: »fastänkonsekvensändrat/normaliserat Ff.Finnarne kalla sig våra vänner, lärer ingen vara så blind, att han ej genomskådar deras illfundighet.» – Bref till Stålarmas krigsfolk: bedragne.– Skinktåget.
4 Undertiden hade de f.finska herrarne sändt kärliga skrifvelser till deras fångna fruar och till fru Ebba, önskande henne »otaliga tusen glada dagar och nätter». Deras förväntan att sig redan finna Sigismd i fullt verksamhet att återvinna sitt rike, blef likväl sviken, och när de af Jak. Bagge i Sthm och en presthustru på Wermdsvårläst p.g.a. överskrivningön förnummo annalkandet af den öfverlägsna sv.svenska flottan, lät Stålarm redan d. 28 Juli uppbryta lägret, föra kanonerna åter ombord, och afseglade till Åland utan förlust, men också utan vinning. – Böndernes jubel.|233| Skinktåget. Uppbrottet skedde så hastigt, att Ff.Finnarne qvarlemnade en stor del af sina matsäckar. – Korftåget.
5 RepetitionRepetition 9/12 67. A. E:son Stålarm. Hert. C. d. 5 Sept. 97. Flykt. – Belägring. D. Hjort. – 30 Sept. Stålarm åter. Korftåget 25–27 Juli 98. Skinktåget. Sigismd d. 30 Juli, Kalmar.
6 Nöjd att hafva förjagat Ff.Finnarne, återvände hert.hertigen till Sthm och begynte der en sträng räfst med alla Stålarms och kon:skonungens hemlige anhängare. Fängelserna uppfyllda – slottskyrkan, sakristian.
7 Stålarms flotta landade vid Åland, och under det att en del af hären synes ha gjort ett misslyckadt försök mot Kastelholm, voro andra sysselsatte att proviantera nya matsäckar, då plötsligen amiralen Scheel anlände med sv.svenska flottan, landsteg, angrep de spridde Ff.Finnarne, och tog 300 af dem till fånga och tvang de öfrige – bland dem Stålarm och Ax. Kurk – att söka sin räddning i flykten. – Fångarnes afrättning: stenar om halsen – bundne vid träd o. s. v.
8 Så slöts detta korta f.finska fälttåg mot Sv., som sedan det varadet knappt två à 3 veckor och hvari å ingendera sidan synnerlig ära inlades. Förlöjligadt. Hade kunnat blifva farligt. Till dess märkvärdigh. hör, att medan den mor hert. C. och demokratin i N. Fd kostade Norra Fd strömmar af blod, reste sig Södra Fd, här för Sigismd och det aristokrat. intresset. Korftåget är derföre ett supplement i motsatt anda till Klubbekriget: det förra försvinnande moment.
9 Stiltje – motvind vid Åland – stämplingar på flottan. Ebba Stenbock fången i myntmästaren de Wiiks hus – Unga Wilh. de Wiiks kärlek – förräderi – – Stolpens skålar – Wiiks kläder – bref – skjuten.
10 Sthm gaf sig åt Lascy, som återkallade Ff. Stålarm hos Lascy – befriade fruar. – Efter Stångebro åter till Fd. Oroligheterna i Sverige. Näftåget i Dalarne. Med anledn. af Ff:sFinnarnes flykt: »Efter Gud är med hert. Carl skola också vi vara det.» – I hela Södra Sv. – likasom i södra Fd – hade kon:skonungens anhängare öfverhand. Carl: Svea. Dalarne. – Adeln i Kalmar: bönderne med hertigen. partierna. – Presterna i Sthm, för konungen. – 2 mån. Underhandlingar: »hvad den stora främmande hären betyder? Vän l.eller fiende?»konsekvensändrat/normaliserat Båda fordrade: afskeda sitt krigsfolk – Hert.Hertigen samlade en här: 3,500 till fot och 2000 till häst. – I slutet af Aug. vasvårläst p.g.a. strykningd båda härarne Konungen vid Stegeborg.|234| Den 8 Sept. närmade sig hert.hertigen Stegeborg samma fäste, men blef under natten kringgången och omringad af kon:skonungens här rytteri. Dimma.original: Dimma Framför sig hade han Stegeborg med kon:skonungens hufvudstyrka, på ena sidan hafvet med kon:skonungens flotta, på andra sidan och bakom sig alla höjder besatte med fiender. Striden begynte, hert.hertigen syntes förlorad, och liffländ. Farensbach, med en fiendes hufvud spetsadt på piken, besvor kon.konungen att fullfölja segern. – Göran Posse: undersåters blod. – Karls återtåg – villig att med hustru och barn gå ur riket. – Nya underhandl. – Partihat. Nat.hat.Nationalhat Carl: icke spelte om äpplen och päron. – Jag trodde ej – (Hert.Hertigen i Stegeborg 21 Sept.) Sigismds vankelmod – Kon. bortsända alla trupper – Om 4 mån. riksdag – hert.hertigen sköta reger – – Då Carls flotta anlände, höjde han sina anspråk: – Kong. i Linkpg – Hert. efter. – Stångebro 25 Sept. – Dimma – kon:skonungens folk, som i gryningen dragit väntat sig anfall, drogo sig sedan bort från broarna. – Stora Stångebro tog – Vid lilla Stbro fotfolket polska – ung.ungerska – skotsk.skotska – tapper strid – – polackerne angripne från två sidor – 2 grgånger förräderi l.eller vankelmod. – Adelsfanan vid stora Stbro – Vestg.Vestgöta ryttare vid Lilla Stgbro – kon.konungen 2000 man. Sista strid i inre Sv. Järtecken. Hert.Hertigen afbröt striden. Riksrådens utlemnande oaktadt förräd. skott. – Personl. möte. Följden blef fördraget i Linköpg d. 28 Sept., hvarvid öfverenskoms att nedlägga vapnen, att allt främm.främmande krigsfolk skulle bortsändas, utom kon:skonungens lifvakt – riksdag om 4 månader – hert.hertigen föra styrelsen.original: styrelsen Ständerna skulle äga sätta sig upp mot den som bröte fördraget. – utom d amnesti, utom de fem riksråden: Erik Sparre, Gust. och Sten Banér, Thure Bjelke och Göran Knuston Posse. »Om de varit hertigen så trogne, som konungen.»
11 Sigismd skulle fara till Sthm, men fruktade för krona och frihet om han qvarstadnade, sedan han bortsändt sina polska trupper. – Uppbröt d. 30 Okt. – 5000 m.man till Stegeborg – sökte tillnarra sig flottan af Scheel, men fick blott så många fartyg han nödvändigt behöfde till Sthm. Stormar – I st.stället till Kalmar. – Besättn.Besättningen i fästningen. – D. 25 Okt. afgick till Dantzig – åter stormar – lifsfara = Erik XIV.
12 Vid Sds flykt tappade hans anhängare modet. – Kalmar intaget, Maj 1599. Blodsdomar. Räfst. – Från Dantzig: inre oroligheter i Polen. – Men på samma gång bref till sina anhängare: hertigen upprorsstiftare – tvunget fördrag – återkomma med härsmakt.|235| Hert. Carl uppbragt. – Riksdag i Jönkpg i början af 1599: Sigismd skulle afsäga sig den påfviska och antaga den evang.evangeliska läran samt återvända till Sv., att för alltid der qvarstadna. Ville han ej delta, skulle han sända sin son Uladsilaus till Sv., för att der uppfostras under hert. Carls förmynderskap. – Inom 4 mån. svar – i annat fall uppsäga tro och lydnad. – Intet svar. – Den 24 Juni 1599 ny riksdag i Sthm. Då uppsades Sigismd all tro och lydnad. Men som barnet ej borde umgälla fadrens fel – Uladislaus – inom 6 mån. – Ny riksdag i Linkpg i Febr. år 1600. – Sigismds afsättning, kronan åt Carl. – Dock ännu Uladislaus inom 5 mån.
13 Härefter förflöto två år under öppet krig med Polen, intilldess att hert. Carl de på riksdagen i Sthm i Juni 1602 definitivt korades till Sv:s konung. – Underhandligarne varade ända till 1604. Uladislaus. Då först antog hert.hertigen konungatiteln.
14 Rådsherrarne dömdes och afrättades på riksdagen i Lkpg år 1600. – Många sv.svenska herrar gingo i landflykt till Polen, och gåfvo der luft åt sin sorg och sin hämd uti bittra smädeskrifter. – 67,000 mskormenniskor dödade under Carls krig – 140 af adel halshuggne –