Trettionde Föreläsningen. 18/11 64

Lästext

|217|

Trettionde Föreläsningen. 18/11 64.

1 sv.svenska sidan var slaget beslutadt, men äfvenoriginal: Äfven G. A. höll i nattens tystnad, ej för att ett krigsråd, för att bestämma dispositionerna. – lemma startChemn. berättarkommentar, att han dervid hållit ett tal, fullt af mod och tillförsigt. Han ville icke underskatta fiendens makt – tvärtom, man hade framför sig en starka välöfvade och härtills segerrika motståndare. Desto större vore äran att besegra en sådan fiende. All den ära gloria, som fienden i så många år tillvunnit sig, kunde inom 24 timmar tillfalla den lemma startförb.kommentar hären. Denna här vore jemnstark med fienden, men framför allt hade den på sin sida en rättfärdig sak, följaktl. Guds bistånd. lemma start»Wi strida, sade kon., icke för timlig vinning, utan för Guds ära och Guds rena ord, som kathol. vilja förtrycka och utrota. Samma allgode Gud, som så underbarligen fört oss öfver strömmar och haf, genom fästen och fiender, han skall ock förläna oss kraft och seger öfver vår mäktige motståndare. Tänken på Magdeburgs grushögar och på Pasevalks öde i dag för ett år sedan! Så mycket oskyldigt blod ropar ve öfver tyrannerne! Och jag känner det klart, att Gud är med oss. Ja, Gud med oss, det skall blifva vårt fältrop!»kommentar lemma startImmanuelkommentar.språk: hebreiska – Derpå vände han sig skämtande på soldatmanér till de lägre officerarne och sade till dem: lemma start»Ikonsekvensändrat/normaliserat och edert folk ha ofta sagt, att I väl kunnen blifva saliga i min tjenst, men icke rika. Detta har sin riktighet: på vänskapl. område, i utplundrade länder, som I härtills genomtågat, har föga byte stått att förtjena. Hädanefter skola timliga håfvor icke saknas eder jemte de eviga. Framför oss ha vi ett rikt läger, uppfylldt af skatter, det vilja vi anamma, och sedan ligger, efter en seger, hela munkstråten framför eder, för att rikligen löna edra mödor.»kommentar

2 TillsSoldaterne (ryttarne) hade han samma afton sagtförmanat, när han red omkring i lägret, att icke hamra sönder sina svärd på de kejs.kejserlige ryttarnes hårda rustningar, utan hellre, vid entt kavallerianfall, nedstöta hästen, så skulle med detsamma den fientl. ryttaren blifva deras hjelplösa byte. Natten.

3 Tilly å sin sida höll red före slaget kring i lederna, lemma startgråskymmelkommentar,original: gråskymmel och höll ett tal till sina soldater. lemma start»Ändtligenkonsekvensändrat/normaliserat, mina barn, sade han, har den dag kommit, som vi så länge efterlängtat. Vår fiende lurar icke mera|218| bakom sina starka förskansningar. På öppna fältet skall han möta oss, bröst mot bröst och svärd mot svärd. Jag har angripit Saxen enkom för att locka den sv.svenska Kättarekungen ut på fältet. Nu är han vårt byte: vi hafva på vår sida vind och ställning, framför allt edert okufvade mod. I hafven segrat i så många slagtningar, tuktat så många upproriska furstar och konungar, tyskar, böhmare,original: böhmare danskar. Nu skolen I rida rakt på dessa uthungrade svenskar med deras eländiga trosshästar och på dessa prålande Saxare, dem I skolen nedtrampa som agnar. Derföre framåt! Va Kejsaren skall rikt belöna eder tapperhet, och våra fäders heliga lära skall åter komma till makt och ära öfver kättarnes land. Vårt fältrop, segerns förebud, skall vara Jesus Mariakommentar Obs.

4 Norrom om staden Leipzig i Saxen utbreder sig en bördig slätt, beströdd med byar och åkerfält samt endast här och der afbruten af obetydliga, numera nästan omärkliga höjder. lemma startHär har Tysklands öde två gånger blifvit afgjordt, 1631 och 1813kommentar, men slagfältet 1631 låg något längre i norr om slagfältet 1813. Det kallas vexelvis slaget vid Leipzig och slaget vid Breitenfeld, emedan Tilly utbredde sin slagordning mellan byarna Seehausen och B:feld norrom staden. Det sednare.

5 Den 17 Sept. n. st.nya stilen 1631 bröt in. Det var en Onsdag. Vädret var vackert, soligt men en häftig sydvest dref efter långvarig torka mullen i ofantliga moln af damm under hästarnes hofvar. Kl. omkr. ½ 9 på morg. ryckte Tilly till ut ur sitt läger norrut och uppställde Tilly sin här på båda sid. om landsvägen en liten, mot norr sakta sluttande höjd mellan de nämnde byarna, så att han hade fördelen af vind och sol. Men Sv. i ansigtet.|219| 32,000. Fronten mot norr. I centern stod infanteriet, 21,000 man, under T., och Schaumburg formeradt i 13 stora fyrkanter om 1,500 till 2000 man hvardera i 2 »Tsvårtyttreffen» eller slaglinier, åtskilda genom betydliga mellanrum. – På högra flygeln stod 6000 man kavalleri under Isolani och Furstenbg, på venstra flygeln 5000 m.man kavalleri under Ppheim och Cronenberg. – Reserven 4,500. Artilleriet, bestående af 27, mest grofva kanoner, var uppställdt framför infanteriet. Denntta var kejs. här.kejserliga härens uppställning sedan Carl V och Philip II. Hären var sammansatt af inemot 20 olika folk: Tyskar, böhmare, ungrare, italienare, Kroater, Walloner, etc Slovaker, Spaniorer etc. Kärnan af rytteriet utgjorde Kroaterne och Cronenbergs svarta dragoner, med det stolta namnet De oöfvervinnerlige. Kärnan af fotfolket utgjorde Wallonerne. Alla voro tappra, krigsvana, öfvade, härdade, men äfven förvildade och rofgiriga trupper, i hvilkas st trotsiga uppsyn man läste förakt för alla faror, men äfven förakt för mildare mskligamenskliga känslor, och religiös fanatism och en otålig längtan att bada sina svärd i kättarnes blod.

6 Tidigt på morgonen hade äfven Svv.Svenskarne uppbrutit från sitt nattläger vid Wolke och marscherat i slagordning öfver de jemna fälten mot Leipzig byn Breitenfeld. Kl. 10 f. m. nalkades man de sumpiga stränderna af en nu obetydlig bäck, Loberbach, bryta. och kom i kolonner lyckligt öfver dene trånga lemma startdefiléernakommentar. Man erfor sedan att Ppheim då velat angripa, hkethvilket hade kunnat blifva vådligt för Svv.Svenskarne, men Tilly satte sig deremot. Osämjan. Det sägs att han Tilly bleknat, när han med kikare från höjden betraktade den utmärkta ordning, hvarmed defiladen verkställdes.

7 Nu uppställdes sv. den förenade hären ånyo i slagordning. Dess styrka var 33,000 man, alla med fronten vända mot söder. Försigtigtvis uppst. Längs Ytterst på högra flygeln stod under kon: eget anförande 3000 m.man kavalleri, med musketerare mellan sig, mot Ppheim och Cronenbergs oöfvervinneliga. Och ytterst bland dessa yttersta, pålitligaste bland dessa pålitliga, stodo 8 komp. finska ryttar, inalles omkr. 700 m.man under Stålh, och Wunsch.|220| Dernäst följde ut kärnan af kon:s tyska rytteri, under rhengrefven O. L.,original: rhengrefven O. L. Westgötharne under Soop, Smål.Smålänningarne under Stenbock och Östgöth.Östgötherne under Rotkirch. – Bakom dem stodo Banér med 2000 ryttare kurländare, Liffl.Liffländare och Tyskar som reserv.

8 Sv. Centern, 12,200 man infanteri, under anf.anförda af Teuffels anför. och under honom af Hepburn för reserven, stod gentemot Tillys och Schaumbgs fyrkanter samt utgjordes af, bestod normaliseringoriginal: af Sv., Tyska och Skottska trupper. I denna linie funnos 8 komp. Karelare under Hastfer, inalles 600 man; så att hela antalet Ff.Finnar, som deltogo i detta slag utgjorde omkr. 1,500 man, hvaraf mer än hälften rytteri.

9 Venstra sv.svenska flygeln under G. Horns öfverbefäl stod, 4,800 m.man stark, mot Fürstenbgs och Isolanis kavalleri. Dessa trupper voro uteslutande tyskasvårläst p.g.a. överskrivningt kavalleri.

10 Försigtigtvis – och lyckligtvis – hade sachsiska hären, 11,000 m.man stark, blifvit uppställd alldeles skildt från sv.svenska slagordningen under kurfurstens eget och Arnheims befäl

11 Framför centern 12 tunga och 42 lätta kanoner. Torstenson. Hela uppställn. enl. kon:s nya system. Det var den nya krigskonsten som kämpade mot den gamla och gjorde sitt lärspån med ära.

12 När allt var i ordning, red kon. framför fronten, aftog hatten, sänkte värjspetsen mot jorden och uttalade, så högt att alla det hördes öfver hela hären, följande bön:

13 lemma startAllsmäktige Gud, som bär i din hand seger och nederlag, vänd ditt huldrika ansigte till oss, dina tjenare. Från fjerran länder och fridsama boningar hafva vi kommit hit att strida för frihet, för sanning, för ditt evangelium. Gif oss seger för ditt heliga namns skull! Amen.kommentarHans a I samma stund alla.

14 Nu skickades, efter gammal sed, en trumpetare för att utmana fienden. Tilly svarade:svårtytt Jag har aldrig undvikit striden, och kon. vet hvar han skall finna mig.

|221|

15 Kl. 12 middagstiden gafs ordres att rycka avancera – fram När den förenade hären framryckt ungefär 1000 steg, började Tillys artilleri att spela, först 3 skott i sender, för att pröfva distansen, sedan hela salfvor. Sv.Svenska armén gjorde nu halt på 2000 alnars distans från fienden, och derpå begynte dess artilleri att svara. Händelsevis tog ett af dete första sv.svenska kanonskottet hufvudet af kejs.kejserlige öfversten Baumgarten. – I två timmar varade kanonaden med ömsesidiga förluster, dock mest för Svv.Svenskarne, emedan Tillys kanoner voro gröfre och hade på höjden en fördelaktigare plats. Sv.Svenskarne hade på engång sol – rök damm. – Båda fältherrarne ville afbida den andras anfall. – Men

16 När kon. såg detta, gaf han ordres till anfall. Kl. var då 2 e. m. För att få bättre ställning mot sol och vind, lät han högra flygeln göra en svängning mot höger, medan venstra flygeln stod stilla. – Nu kunde Tilly icke mera motstå Ppheims enträgenhet. Ppheim fick 5000 ryttare, alla pröfvade kärntrupper, klädda i jern från hufvud till fot och ridande stora, starka hästar. Med denna utvalda trupp, som ingen jemnstark här dåförtiden ansågs kunna bjuda spetsen, galopperade han fram mot Sv:sSvenskarnes högra flygel.

17 Men här möttes han af de mellan kavalleriet uppställde musketerare af med en så förödande eld, att hästarne skyggade och de öfverraskade ryttarne, som trodde sig möta endast kavalleri, råkade i oordning och måste draga sig tillbaka. Då beslöt Ppheim att kringgå den sv.svenska högra flygeln, taga den i flanken, och från sidan likasom upprulla, afnysta,original: upprulla afnysta hela sv. armén.

18 Kon. blef det varse, och lät strax Banér med reserven göra en svängning åt höger, så att deraf bildades en nästan rät vinkel mot första slaglinien. Ppheim fann således åter en fronten i st.stället för flanken emot sig.original: sig|222| Nu följde en af de våldsamaste kavalleristrider, som något lands historia äger att uppvisa. For Ppheims Walloner och Kroater redo i blindt raseri och fullt sporrsträck mot Ff.Finnarne främst, dernäst mot de tyska, liffl.liffländska och kurl.kurländska ryttarne. Men dessa stodo som murar – omöjligt att krossa, omöjligt att genombryta dessa lefvande af vallar. Kon. red omkring öfverallt, ordnande, uppmuntrande alla. Det verkade Sju gånger stormade Ppheim, den tappraste bland de tappre, mot Ff:sFinnarnes leder – 5000 Xsvårtytt 3000 Sju gånger blef han slagen med blodig panna tillbaka – Slutligen var det honom icke mera möjligt att samla och ordna hans sina skingrade leder – hvarken böner l.eller hotelser kunde förmå hans dittills obesegrade folk att stadna – de flydde i vild oordning på vägen åt Halle, och sjelf sårad, måste Ppheim mot sin vilja följa de flyende. Ff.Finnarna ensamt förföljde honom, åtföljde af några musketerare. Hans nederlag var så stort, att han sedan af sina 5000 m.man kärntrupper endast kunde föra 1,400 m.man till Tillys här.

19 Strax efter Ppheims rytteri följde hert:s af Holstein fotregemente och stod nu blottadt. Mot detta rusade efter Ppheims flykt Ff.Finnar och Östgöthar. Det kejs.kejserliga reg.regementet försvarade sig med odödlig tapperhet – men omringadt på alla sidor, föll det till sista man.

20 Pph. utan understöd – Nu ryckte äfven Tilly fram med sin center, men mottogs af Torstensons artilleri på nära håll med en så mördande eld, att han vände om, gjorde en svängn. åt höger och kastade sig öfver Saxarne. Dessa kunde ej motstå –

21 Cronenbg: Som agnar – kurf.kurfursten i Eulenburg. 2 mil –

22 Horn. drog sig åt höger – Sax:sSaxarnes kanoner, sidan och ryggen.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    1 Chemn. berättar Bogislaus von Chemnitz, Der königlich schwedische in Teutschland geführte Krieg (1648).

    1 förb. förbundna, här: förenade.

    1 »Wi strida, sade kon. [...] fältrop!» Fryxell, Berättelser ur svenska historien 6 (4 uppl. 1847), s. 309.

    1 Immanuel (hebr.) »Gud [är] med oss».

    1 »I och edert folk [...] mödor.» Citatet inte identifierat, men det finns i en något annan lydelse i Fryxell, Berättelser ur svenska historien 6 (4 uppl. 1847), s. 309.

    3 gråskymmel gråaktig häst.

    3 »Ändtligen, mina barn, [...] Jesus Maria.» Fryxell, Berättelser ur svenska historien 6 (4 uppl. 1847), s. 313–314.

    4 Här har Tysklands öde två gånger blifvit afgjordt, 1631 och 1813 Den 16–19 oktober 1813 under det sjätte koalitionskriget stod slaget vid Leipzig, som slutade med en avgörande seger för de allierade och förlust för Napoleon.

    6 defiléerna passagerna som tvingade trupperna att marschera i smala led.

    13 Allsmäktige Gud, som [...] Amen. Fryxell, Berättelser ur svenska historien 6 (5 uppl. 1857), s. 298.

    Faksimil