Tjuguåttonde Föreläsningen. 15/11 64

Lästext

|204|

Tjuguåttonde Föreläsningen. 15/11 64.

1 Fästningskrig. Det utmärkande draget i G. A:s krigföring var en utomordentlig försigtighet, parad med en lika utomordentlig djerfhet och ihärdighet. Utan att vara säker på besittningen af Östersjökusten, ville han icke intränga längre i Tyskland. Fästningskrig. Dertill fordrades bundsförv.,original: bundsförv. pgarpengar, folk, proviant och krigsmaterial. De hinder kon. dervid hade att besegra, voro stora nog att afskräcka hvarje härförare, mindre energisk än han. Bundsförvandter. Hela den krigskassa han kunnat sammanbringa vid öfverresan från Sv., utgjorde ej mer än 48,000 riksdaler. För Med dem skulle sold betalas och alla förnödenheter anskaffas i ett redan utplundradt land. Det fordrades mod att under sådana omständigheter afslå Richelieus anbud af 120,000 rdrriksdaler på hand och 400,000 årligen till krigets fortsättande. Men G. A. ville ej på förhand binda sig att gå Fr:s ärender; ej heller gaf i något afseende underordna sig. Ändtligen i Jan. 1631 förbund i Bervalde: Fr. årligen 400,000 rdrriksdaler, G. A. deremot minst 30,000 m.man till fot och 6,000 till häst. Katholikerne. Majestät.

2 Fästningskrig. bomber. Wolgast och Anklam intogos, Colberg och Greifsvald belägrades. Conti gjorde från gGartz ett försök att undsätta Collberg, men Horn med sina Ff.Finnar kastade sig emellan; och Conti retirerade och förföljdes, främst af f.finnar och kurländska ryttare. En tät dimma låg öfver nejden, f. ryttarne redo in på fienden, men stötte på musketerare och ledo någon förlust. Kort Två regem. mot hvarandra.original: hvarandra Strax derpå fortsatte Conti reträtten. Det vartillagt av utgivaren Ff:sFinnarnes första strid på öppna fältet under 30 år. kr.åriga kriget och den blef oafgjord, men slöts med fiendens frivilliga återtåg. I alla Colberg gaf sig först d. 2 Mars 1631. Pasevalk. Denna olyckliga stads öde är betecknande för den vildhet, med hkenhvilken kriget fördes af de kejserlige. Sedan 1627, då staden Pasev. godtroget öppnade sina portar för Wstein, hade den ena truppen efter den andra fullkoml. utplundrat den förr idoga och välmående staden. 1630 Hans Götz: 18000 rd.riksdaler – Plundring etc. Svv.Svenskarne 3–7 Sept. 140 m.svårtyttStorm.StormningMord. – Katholikerne sjelfve. De kätterske Pomrarne. Ingen sold. lemma startKrabat.Krabaterkommentar Greifsvald i Juni.

3 För att trygga kustens besittning och skaffa sina trupper bättre vinterqvarter ville kon. eröfra Meklenbg, särdeles Rostock och Wismar. Tåget misslyckades: motvind hindrade flottan, fienden fick förstärkning, och den tappre Pappenheim slog hert. af Lauenburg, som skulle bana kon. väg.

|205|

4 Sv.Svenska arméns ställning i Pommern vid årets slut var icke den bästa. Inklämd vid sjökanten, kunde den ej röra sig hvarken fram eller tillbaka. Brist och sjukdomar kommo lederna att glesna. Af 40,000 man, som efterhand tillströmmat, voro endast 27,000 i tjenstbart skick. Vintern sträng. normaliseringoriginal: Kon. ryckte söderut Kon. beslöt hadesvårtytt likväl till fiendens förvån. beslutat att fortsätta kriget midtunder vintern, hvarföre han försett sina trupper med varma pel kläder. Böndag Julaftonen d. 24 Dec. hölls gudstjenst i lägret vid Stettin, och samma qväll ryckte hären, 18,000 man stark, söderut långs högra Oderstranden. Kl På julnatten hade man uppnått fästet Greiffenberg, som försvarades af den tappre Fernando de Capua med 2,5,0000 man. Kl. 5 på julmorgonen begynte sv.svenska kanonerna spela mot fästet, på e. m. togs det, efter tappert motstånd, med storm, och hela besättningen stupade l.eller tillfångatogs. – Andra dag jul hade G. A. uppnått kejs.kejserliga lägret vid Gartz. Det Conti hade nu begärt afsked, dragit sig med sina skatter dragit i säkerhet. och Djefvulen Påfven Han hade lemnat befälet åt Schaumburg. Men i Gartz hade länge varit brist och sjukdom, oordning och villervalla. Schaumbg afbidade ej anfallet, utan antände sitt läger och retirerade med 9000 m.man till fästn. Küstrin. Under återtåget blef han förföljd, miste sin tross och en stor del af sitt folk. Contis fordna här, som hittills hållit Svv.Svenskarne i schack, var nu fullkomligt upplöst och vägen åt söder öppnad. Endast brandenb. fästn. Küstrin, som stängde för honom kon. sina portar, hindrade honom att genast tåga till Elben och undsätta Magdeburg, på hkenhvilken stad hela Tds uppmärksamhet nu begynte att riktas.

5 Den rika evangel. fria lemma startriksstadenkommentar Magdeburg vid Elben, med 40,000 inv.invånare, styrdes vid krigets början af sin erkebiskop l.eller administrator markgrefv. Christian Wilhelm af Brandenbg, farbror till G. A:s gemål Maria Eleonora. Han hade förklarat sig för Dmk och blef efter Christ. IV:s nederlag fördrifven från sitt biskopsstift, hvarpå han flydde till G. A. och erbjöd sig att med hans bistånd återeröfra Magdebg, som på allt sätt förtrycktes af de kejs.kejserliga och med möda 1629.original: 1629|206| G. A. rådde till försigtighet, men hans häftige frände insmög sig på sommaren 1630 förklädd i sin fordna residensstad, och ställde sig i spetsen för de missnöjde borgarne, förklarade sig för Svv.Svenskarne och började öppet krig mot kejsarens trupper. Det enda G. A. till en början kunde göra var att ditsända en af sina erfarnaste öfverstar. Didrik v. Falkenberg för att leda stadens försvar. 2300 m.man Förgäfves sökte Fkbg förmå borgarne att värfva flera trupper – dyra. – På host »Trots-Tilly, Trots-Ppheim.» – På hösten kom Ppheim och stängde Magdeburgarne inom deras murar. Vid jultiden infann sig Tilly sjelf, som nu blifvit utnämnd till öfverbefälhafvare öfver den förenade kejs.kejserliga och lig.ligistiska hären, kringrände staden på alla sidor och uppfodrade den att gifva sig, men erhöll ett trotsigt vägrande svar. – G. A:s krigsrörelser.

6 RepetitionRepetition 9/11 68. G. A. i Stettin. Bundsförvandter. Försåt. Fästningskrig. Pasevalk. Winterfälttåg. Greiffenbg. Gartz. Magdebg.Bbg. Mbg. Demmin.svårläst p.g.a. bläckplump eller motsvarande

7 Kon. uppfattade vigten af Magdebgs räddn. och underhandsvårläst p.g.a. strykning sökte förgäfves förmå kurf. af Brandenbg att förena sig med honom, för att genom hans land tåga närmaste vägen till dent hotade Magdebg. När detta mstrandade mot kurf:skurfurstens tvekan, qvarlemnade G. A. Horn med 9000 man att bevaka Tillys rörelser och gjorde G. A. sjelf i stället midti vintern en sidorörelse mot Meklenbg, och denna gång med bättre lycka. Den ena fasta platsen efter den andra, bland dem Neu Brandenb. föll i hans händer. Ett af de starkaste fästena var Demmin, som med 1700 m.man försvarades af den girige hert. af Savelli med 1,700 m.man En del af murarna störtade för Sv:sSvenskarnes artilleri, och hotad med stormning, begärde Savelli att dagtinga. Det måste beviljas, emedan Sv.Svenskarne hvarje dag väntade Tillys anryckande. Savellis och äfven Del Pontes der förvarade skatter.

8 VidVid underrättelsenoriginal: uUnderrättelsen om Sv:sSvenskarnes framgångar lemnade Tilly Ppheim att bevaka Magdebg och skyndade sjelf med hufvudstyrkan åt norden för att med ett slag krossa denna fiende, som hotade blifva farlig. Tilly ej hån. »En fältherre, som tillika är konung, i spetsen för sin krigshär är att anse som en spelare, hkenhvilken man icke ringa bör uppskatta och mot hkenhvilken redan mycket är vunnet, då man ingenting förlorat.lemma start»kommentar

|207|

9 I ett litet fäste, Felsberg: 50 f.finska dragoner, som ej hunnit eller ej velat draga sig unnan. Det låg i Tillys väg, der han anryckte 5000 man stark. Denna lilla plats var blott knappt en munsbit för den segervane fältherren. Men uppfordrade att gifva sig, svarade dragonerne nej. Förbittrad, lät Tilly storma fästet, och alla dessa hjeltar, värde ett bättre öde, blefvo efter tappert nedhuggne till sista man. Ff.Finnar I det nyss intagna Neu Brandenbg i M. Strelitz kommenderade Kniephausen, »städet» med 2000 man. Mot honom och hade kon. hade skickat honom ordres att dagragatinga sig undan, men dessa ordres blefvo uppsnappade af fienden. Mot honom skickade ryckte Tilly Gratz med 25svårläst p.g.a. överskrivning000 man. Kniph. utan artilleri afslog alla uppmaningar att gifva sig, fästet stormades tre gånger – hela besättningen blef nedhuggen, och likaså borgarne, »emedan desse kättare hade gynnat Sv.Svenskarne». Sjelf sårad med 60 andra svårt sårade, föll Knph. fången i segrarens händer. – Denna grymhet förbittrade högeligen G. A.lemma start»Jag skall väl engång betala den gamle korpralen.»kommentarPasevalk och Neu Brandenbg.

10 G. A. var denna gång för svag att möta sin fruktansvärde motståndare. Schvedt Han drog sig tillbaka till Pommern och delade sin här för att bevaka de mest hotade punkterna. Men äfven Tilly hade öfvertygat sig att Sv:sSvenskarnes ställningar voro oangripliga, och då hans här ej kunde underhållas i det utblottade landet, drog han sig tillbaka för att tukta det upproriska Magdeburg.

11 Detta var i slutet på Mars, man hade stridt hela vintern, men G. A. unnade hvarken sig sjelf eller sina trupper någon hvila. När Tilly drog sig tillbaka, följde kon. långsamt efter på båda stränderna af Oder, han på vestra och Horn på östra sidan, medan artilleriet fördes på pråmar uppför floden. – 22,000 man. Så kom man den 1 April till Frankfurt an der Oder, som försvarades af 8000 man under Schaumburg. Tieffenbach. Med stor försigtighet närmade sig kon. och började beskjuta staden. D. 3 April, palmsöndag, gudstjenst. – lemma start»Nu ha de sv.svenska strömingsätarne af hunger ätit upp sina egna läderkanoner.»konsekvensändrat/normaliseratkommentar

|208|

12 På e.m. hade sv.svenska artilleriet hunnit uppställas, och medan kejs. befälet ännu satt till bords, fingo Skottarne befallning att storma en af hufvudportarna. Striden blef ytterst häftig, porten intogs, med stor manspillan – Hepburn sårad. Vid en annan port lemnade blå och gula regg.regementerna 500 döda. – Auer, en saxare lyckades med några man klättra öfver ett svagt försvaradt ställe af muren – Nu blef staden tagen med storm – och den i oordning flyende fienden nedhöggs till stor del på bron öfver Odern. Andra drunknade. Fienden förlorade öfver 2000 man, och 1000 fångar och 80 kanoner. Resten flydde till Schlesien, och staden lemnades till 3 timmars plundring.

13 Efter några få dagars rast under påskhelgen trängde kon. vidare uppför Odern till den starka fästn. Landsberg, som försvarades af 3000 man, under Cratz d. y.,original: d. y. kärnan och qvarlefvan af Contis armé. Kon:s styrka var ej större än de belägrades, men sedan en öfverlöpare visat vägen öfver otillgängliga kärr och utanverken blifvit tagna, kapitulerade fästningen mot fritt aftåg. – Med Frankfurts och Landsbergs snabba intagande, som Tilly förgaf sent sökt hindra, vexte G. A:s rykte hastigt, och nu först begynte det kath.katholska Td med andra blickar betrakta snömajestätet sedan Schlesien, Saxen och Brandenburg stodo öppna för segraren. Wien darrade och förstärkte sina fästningsverk. På Tieffenbach, som d. 1 April anländt till Frankfurt och den 3 April flytt derifrån, haglade speord: lemma startVeni, Vidi, fugikommentar.språk: latin

14 Men G. A:s håg stod till det hårdt beträngda Magdeburg. För att komma dit, hade han ännu 20 mil att passera marschera genom Bburg och Sachsen, och det med en armé, som försvagats af de garnisoner han måste qvarlemna i fästningarna och icke öfversteg 13000 man, således var Tilly betydligt underlägsen. Ett så djerft vågspel kunde ej företagas utan att först försäkra sig om återtågslinien genom de nämnda kurfurstendömena.|209| Framför allt Küstrin: Warthe: OderSpandau. Men nu kommo betänkligheter af alla slag. Herrarne i Berlin och Dresden ville af hjertat gerna vara med om segerns frukter, men ingalunda våga något for utsätta sig för någon fara. De hade i början på året haft en skomstsammankomst i Leipzig, der de öfverenskommo att motsätta sig restit. ediktetrestitutionsediktet och i hemlighet rusta, men öppet betyga kejsaren sin lydnad, följaktl. alldeles icke inlåta sig i några underhandl. med Svv.SvenskarneMagdeb. var ishti synnerhet för Saxen af största vigt – men nu nekades G. A. att gå öfver Elben – nu sökte man uppehålla honom med fagra löften, som i nödens stund med all säkerhet blifvit svikna. – Dessa underhandl. – ha nyss blifvit föremål för en häftig polemik mellan tyske häfdatecknare: lemma startBensen X Helbig.kommentar

15 Emellertid såg kon. med blödande hjerta den dyrbara tiden förhalas med dessa fruktlösa underhandlingar och tog himlen till vittne på att han icke var skulden till de olyckor, som deraf blefvo en följd. Ändtligen i början på Maj red han sjelf till det nära Berlin i spetsen för 1000 musketerare och förde ett sådant språk, att kurfursten, med Tilly10 mils afstånd ena sidan och G. A. på den andra, med tungt hjerta måste beqväma sig att åt den sednare inrymma Küstrin och Spandau.

16 Tyvärr kom detta medgifvande för sent. Magdeburg gick vid samma tid det fasansfulla öde till möte, som uppfyllde hela Europa med skräck och ännu i dag ej läses af efterverlden utan medlidande.

17 RepetitionRepetit. Förb.Förbund med Fr. Pommern. Fästningskrig. Tågen till Mklbg. Demmin, Colberg. Pasevalk. Neu Brandenbg. Felsberg. Frankfurt a. d. O. Landsberg. Underh. Bburg. Küstrin, Sp. Magdebg.

18 Falkenbg hade lyckats under vintern sbringasammanbringa 4000 man till stadens försvar, som han ledde med största klokhet och tapperhet. Men i slutet på Mars återvände Tilly från sitt tåg emot norden med den fasta föresats att på den olyckliga staden statuera ett exempel, som skulle afskräcka från allt vidare motstånd mot kejsarens vilja. Fiendens öfverlägsna artilleri nedskjöt utanverken, så att det ena efter det andra eröfrades: äfven trots Tilly och trots Ppheim. Slutligen intogos äfven lemma startförstädernakommentar|210| och nu voro försvararne stängde inom den egentl. stadens murar. De förblindade borgarne, förtröstande på G. A:s ankomst, hade ännu icke hunnit glömma sin snikenhet, utan prutade i sista stunden om qvarter för besättningen. – Försvaret så tappert att Tilly sjelf misströstade. – Ppheim bjöd Fkbg 400,000 rdrriksdaler och grefvevärdighet. – Fkbg lofvade i st.stället för svar ett hamprep – Ppheim skulle söka förrädare inom sin egen här –

19 Utfall –

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    2 Krabat. Kroater.

    5 riksstaden stad lydande omedelbart under kejsaren.

    8 »En fältherre, som tillika [...] förlorat.» Detta citat av Tilly finns bl.a. i Arkiv till upplysning om svenska krigens och krigsinrättningarnes historia (1854), s. LXXI.

    9 »Jag skall väl engång betala den gamle korpralen.» Fryxell, Berättelser ur svenska historien 6 (5 uppl. 1857), s. 244.

    11 »Nu ha de sv. [...] läderkanoner.» citatet inte identifierat. Läderkanoner; mycket lätta pjäser bestående av tunna kopparrör förstärkta i bakre delen med järnringar eller -skenor och beklädda med läder. Pjästypen tillverkades 1626–1629 och var inte längre i bruk vid Breitenfeld eftersom den inte motsvarade förväntningarna (NE; Nils Erik Villstrand, Sveriges historia 1600–1721 2011, s. [107]).

    13 Veni, Vidi, fugi (lat.) jag kom, jag såg, jag flydde.

    14 Bensen X Helbig. X:et markerar ett motsatsförhållande. Topelius har vid detta skede av sin karriär blivit tillräckligt självsäker för att använda förkortningar av detta slag i föreläsningsmanuskripten.

    18 förstäderna de delar av en stad som befann sig utanför fästningsmurarna.

    Faksimil