Tjugufemte Föreläsningen. 24/3 65

Lästext

|175|

Tjugufemte Föreläsningen. 24/3 65.

1 RepetitionRepetit. Kristina i Fr. i Sv. 3 försök 1660 – 66 – 68 PolenRom Hennes rykte. P. Brahe 1648. Ank. till Åbo 18 Juni möttes af de förnämste 4 fanor borgerskap i gevär. 1649 Jan. fr.från Åbo till Nyland, Hfors, Borgå, Wibg, Nyslott, Kuopio, Idensalmi, Kajana, Uleåbg, långs kusten till Åbo. Städerna. Kajana 1650 Brahest. 49–52. Kristinest. 49 Kuopio. Sju socknar. Statsekonom Uppodling. Tillstånd. Missvexter Folkmängd.

2 Ehuru grefve P. Brahe alltifrån det f.finska univ:suniversitetets första instiftelse varit de facto dess högste styresman, var det först år 1646 som han af drottn. Kr. formligen utnämdes till Åbo akademis kansler, och denna befattning innehade han ända till sin död 1680. Vid samma tid bekräftade drottn.drottningen akademiens privilegier, ökade något litet dess knappa lemma startstatkommentar och löner. böcker. Utom indelningen i fakulteter existerade från univ:suniversitetets början stud:sstudenternas gamla indelning i s. k. nationer = afdelningar. Då nationerna första gången år 1643 omnämnas i Konsist. Acad:ci protokoller, voro de 89 till antalet, neml.nemligen enhvar med sin inspektor, curator neml.nemligen 1) Aboënsesspråk: latin; 2) Westrogothispråk: latin och Wermlandispråk: latin; 3) Westmannispråk: latin och Dalekarlispråk: latin; 4) Upplandispråk: latin, Ostrogothispråk: latin och Helsingispråk: latin; 5) Smolandispråk: latin; 6) Söder- och Norrfinnar; 7) Nericiispråk: latin; 8) Alandispråk: latin, Nylandispråk: latin och Bottniensesspråk: latin; 9) Sudermannispråk: latin; – således till öfvervägande antal Svenskar. = 9 en nation. – När sedan under tidernas lopp Sv:sSvenskarnes antal alltmera minskades och Ff:sFinnarnes tillvexte, blefvo nationerna vid slutet af förra seklet äfven 8 9 neml.nemligen Aboënsesspråk: latin, Borealesspråk: latin, Australesspråk: latin, Satacundensesspråk: latin, Nylandensesspråk: latin,original: Nylandensesspråk: latin Tavastensesspråk: latin, Wiburgensesspråk: latin, Ostrobottniensesspråk: latin och Sveogothispråk: latin, som då innefattade alla vid dent f.finska univ.universitetet studerande Svenskar.

3 Denna inrättning qvarstod ända till 1831 med den skilnad att Australesspråk: latin förvandladesenades till Nylänningar med Borea Aboënsesspråk: latin och svenska nation, som slutligen bestod endast af inspektor, curator och 2 medlemar, upphörde.lemma start1831 klöfs Wiborgska afd.afdelningen med anledn. af påskoroligheterna i Wiborgare och Savolaksare.kommentar Österbottn. afd:sÖsterbottniska afdelningens då redan beslutade klyfning till Nord- och SydÖstb. skedde först 18437, men 1844 förenades åter sistn. afdd.sistnämnda afdelningar, som hela tiden ägt samma inspektor, fastän skilda kuratorer. Genom univ:suniversitetets nu gällande statuter af d. 1 Okt. 1852 upphörde afdelningarne lemma startde jurekommentar att existera från d. 1 Jan. 1853, och i deras ställe fördelades studenterne på fem fakulteter, hkahvilka åter 1863 reducerades till de gamla 4.

|176|

4 Inrättn. förut. En qvarlefva från medeltiden var den s. k. depositorn. Till denna befattning utsågs någon ansedd magister, som underhölls på studenternes bekostnad. Hans tjenst var besynnerlig; han skulle introducera nyss blifne studenter, och det skedde med ceremoni. lemma startDelinqventenrnekommentar ikläddes en klädnad af brokiga lappar, en svart kappa och en mössa med horn och åsneöron. Hans Deras ansigten svärtades, i hans deras mun instuckos svinbetar. Derpå drefvos han till uni de som en boskapshjord till univ:tuniversitetet under allehanda begabbelser. Här hölls till dem ett tal om uppfostrans nödvändighet, depositorn gjorde dem frågor, och när svinbetarne i munnen hindrade dem att svara, grep han dem om halsen med en enkom dertill gjord tång, drog dem ned på golfvet och jemförde deras horn, åsneöron o. s. v. med laster, okunnighet och enfald. Derpå frånryckte han dem dessa besvärliga tillbehör, för att lemma startsinbildligenkommentar afskaffa deras fordna olater, och hyflade dem i alla riktningar, för att visa huru lärdomen polerar förståndet. Efter många dylika upptåg öfversköljdes nykomlingarne med ett ämbare vatten, aftorkades med en trasa i ansigtet och förklarades nu för frie studenter, med vilkor likväl, att de ännu ett halft år skulle bära den svarta kappan och betjena äldre studenter med ovilkorlig lydnad. Det sistnämnda kallades pennalism. Depositorsbefattningen med dess upptåg afskaffades 1691, men pennalismen fortfor under åtsk.åtskilliga former ännu för 40–50 år sedan vid Åbo univ.universitet lemma startNovitiispråk: latinCivesspråk: latinSenioresspråk: latinkommentar. Novitiispråk: latin måste betjena civesspråk: latin och ishti synnerhet senioresspråk: latin med alla ärender som dem anbefalltes – de skulle ½ år forml.formligen uppvakta senioresspråk: latin och fråga hvarmed de kunde vara till tjenst.

5 Det är först vid dagens inbrott man märker skuggorna, och så se vid vid denna bildningens morgonrodnad i Fd likasom all råhet i sederna och all grofhet i smaken rätt tydligt framträda.

|177|

6 Dit höra äfven de andeliga och moraliska komedier, som denna tid uppfördes af Åbo studenter som mycket omtyckta förlustelser,. mer än vid de sv.svenskaunivv.universiteterna, så att, besynnerligt nog, den sv.svenska theaterns vagga på detta sätt varit i Fd. Dessa komedier, hade for som voro af två slag, mysterier och moraliteter, hade från medelt.medeltida skolorna kommit i bruk vid Upsala univ.universitet och derifrån till Åbo. De afspeglade under Krist:s reg.regering – hennes ryktbara baletter. och värdskap. De äro så betecknande för tidehvarfvet och bildn:sbildningens ståndp.ståndpunkt, att jag skall anföra två några exempel.

7 lemma startI Åbo uppfördes 1644 (?) en komedi, kallad »Det himmelske konsistorium.»kommentar Man hör Adam och Eva beklaga sig öfver syndafallet. Eva önskar att hon aldrig smakat »det förbannade äpplet» och träter på Adam, som icke afrådt henne, utan fastmera följt det dåliga exemplet. Adam svarar mycket artigt: »mitt endaste hjerta, skulle jag ställa mig så grym och avogh mot dig? Håller du mig då för en best?» – Gud Fader håller derpå en lång monolog om mskornasmenniskornas brottslighet och skallarsammankallar af medömkan sitt konsistorium, »sina himmelska mör», för att förnimma »hvad som står till görande». Man ser honom då i andra akten presidera i rådet, med fFreden, Nåden, Mildheten, och Långmodigheten och Enigheten till venster samt Rättfärdigheten, Strängheten, Stadigheten, Heligheten och Sanningen till höger. Konsist.Konsistoriet uppmanas att yttra sin mening om »desse ynkelige personer, som här stå», neml.nemligen Ad. och Eva med deras advokat, det Menskliga Eländet, samt deras anklagare Lucifer. Der blir då en formlig rättegång. Freden och Enigheten tala till mskansmenniskans förmån, men få en sträng skrapa af Rättfärdigheten, som frågar Enigheten »om hon är klok eller nykter». VänligMildheten vill ännu lägga sig ut för de anklagade, men snäses af Lucifer: »Tig, du näsvisa qvinna, var tyst, du ovettiga!» – I tredje akten ser det illa ut för de anklagade, de ha nära nog förlorat processen, och Lucifer inkommer med sina tjensteandar, för att basta och binda dem, sägande: »Jo, jo, mina trognaste kamrater, lemma starttager Cerberi kedjor! Glömmer intet handklofvarna!|178| Slår, binder, sarger och skonerkommentar intet!» – Ännu lägger sig Nåden emellan, och sjunger »understödd af sina vänner, och Mildheten beder: »Ack käre, låt mig intet få lemma startrepulskommentar!» – men Rättfärdigheten,original: Rättfärdigheten Stadigheten och Heligheten vilja att man skall lemma start»gäntzligen»kommentar vräka och upphäfva Freden och Mildheten. Lucifer är af samma mening och säger: »Herr domare, desse hafva icke så lemma startgalitkommentar dömt. lemma startEja förthykommentar, o mine käre, lemma startkrapserkommentar dem i ett huj härifrån med eder!» – I detta kritiska ögonblick upphöja likväl de milda dygderna än engång sin stämma och lyckas slutligen beveka domaren till uppskof. Consistorii öfverläggn.öfverläggningar fortfar derföre ännu i fjerde akten, och då ändtligen Adams och Evas mskornasmenniskornas sak börjar ljusna, »begynna A. och E. att se gladliga ut, men deremot taga djeflarne på att rasa.» Slutligen håller Visheten ett grannt tal, så att Consistorialesspråk: latin falla i förundran och »lägga sina hufvuden tillhopa», hvarpå Guds son förklarar sig villig att åtaga sig lemma startåterlösningsverketkommentar. Allt blir bra, och Adam och Eva sluta med afsjungande af en psalm.

8 Till det bizarra i detta stycke hörde äfven ett der inflätadt s. k. mellanspel (ballsvårtyttett), som är lånadt ur en af Stjernhjelms baletter och kallas den fångne Cupido. Der uppträdde Cupido, Venus och Diana med sina nymfer, Minerva, Esculapius m. fl. midtibland det himmelska Consistorium. Hufvudrolerna i dessa stycken tyckas ofta ha utförts af ett slags hofnarrar, som de förnäma den tiden höllo sig (G. Horn). lemma startLarvatoreskommentar. 1641 klagade en rådman och en skomak.skomakare att två studenter, som varit larvatores, slagit sönder hans fönster. – Skadeers.Skadeersättningar Beslöts, att framdeles, när någon Comediaspråk: italienska ageras, skola larvatores varnas att ej göra dumheter.

9 Den 6 Maj 1647 utfördes i Åbo till firande af den då skedda promotionenoriginal: promotionen,: »Surge l.eller Fliits och Oflitighets Skådespel.» tryckt s. å.samma år hos Petrus Waldus och förf.författad af en sv.svensk juris student i Åbo Jacob Chronander. Fds förste dram. förf.dramatiska författare – juris doktor Efter fFlera företal m. m. – Innehållet går ut på att visa huru en flitig student Palladius manhaftigt reder sig uti alla frestelser, medan hans|179| vän Circejus beklagligen dukar under. Böckerkrutlemma startDiligentiaspråk: latinNegligentiaspråk: latinkommentar

10 Neglig.språk: latin Sköt ej flitighet noga. Pallad. går till kyrkan och derifr.derifrån till univ.universitetet att hålla en oration. Circejus:

»När som du blifver vår domprost,

Skall jag skänka dig en stor ost:

Ty så väl är din predikan gjord,

Att jag rätt icke aktar ett ditt ord.

Om staden vill jag spassera,

Med lustige sällskap bravera.

Helsa dem alla dit du går:

Med min tjenst, ty jag sjelf ej når.»

»Så skall man lära en drifvare

Dricka med lemma starthofbusskommentar och skrifvare –»

12 Dygdens belöning är magisterkransen, och Palladius förmäles med fru Filosofia, som inträder med sina sju döttrar. Körer, inneh.innehållande komplimenter till drottn. Krist., P. Brahe och rikets råd, till univ.universitetet och till de nyss promoverade magistrarne; slutl.slutligen en bön om fred och en bön om de dramat.dramatiska förlustelsernas rätta bruk. – Bondekomedi. Afischen finnes tryckt jemte lemma startskådespegelnkommentar och upptager icke mindre än 39 spelande samt deras namn som utfört rolerna. Jac. Chronander spelade sjelf den oflitige Circejus; Palladius spelades af en student Ol. Wexionius; äfven de 12 i stycket förekommande fruntimmersrolerna utfördes af studenter; fru Philosophia af studenten Forsenius.

13 Af samme Chronander uppfördes d. 31 Juli och 1 Aug. 1649 i univ.husetuniversitetshuset i Åbo ett så k.kalladt Bele Snack eller komedi, innehållande åtsk.åtskilliga lustige diskurser och domar om giftermål och frieri, »till firande af presidentens i Åbo hofrätt Jöns Kurcks bröllopp med jungfru Christina Horn, och tryckt på presid:spresidentens bekostnad».konsekvensändrat/normaliserat Det är ett långt stycke om icke mindre än 10 tr.tryckta ark och hvari uppträda 70 personer. Groft. – Den 9 Jan. 1659 uppfördes åter i Åbo en ny komedi, kallad Genesis Ætherea l.eller Den himmelska födelsen, inneh.innehållande en framställn.framställning af legenden om frälsarens födelse – en af dessa »Mysterier», som voro så vanliga under medeltidenoriginal: meteldin och långt in på reformat:sreformationens tidehvarf bibehöllo sig äfven i våra skolor. – Dessa komedier med deras bizarra smak och ofta grofkorniga innehåll visa oss en besynnerlig blandning af kath.katholska reminiscenser blan med friare lutherska tendenser och an spår af de antika studiernas inflytande. –

14 Komedierna gåfvos hvarje gång med rektors och konsistorii tillstånd. Efter någon tid synas theologerna ha begynt göra invändningar, och då vid samma tid herdespelen,original: herdespelen operor, balletter i den tidens bildade cirklar begynte uttränga mysterierna och moraliteterna, kommo dessa i sednare hälften af 17:de seklet småningom ur bruk.

|180|

15 Som prof på tidehvarfvets seder vill jag anföra följ.följande utdrag ur Consist. akad. protok. för 1642. Vid rektorsombyte »Uti lemma startrectorum conviviisspråk: latinkommentar skola framsättas ordinarie 6 rätter, undantagandes smör, bröd och skinka. Efter måltiden skall intet konfekt frambäras, utan allenast osten. Och skall rektor låta iskänka godt finskt öl Rostock och något franskt vin. Spanskt Boktryckare, bokhandlare och bokbindare skulle rektor kunna bjuda med sin egen tjenare, om honom så behagar. Dessutom skulle han få bjuda en l.eller två gode vänner l.eller släktingar samt de af studenterne, som musicerat vid solenniteten. Fruntimmer skulle på intet vilkor få bjudas, icke ens professorernes l.eller andra gästers hustrur, och skulle gästabudet vid svårt straff ingalunda få utsträckas till andra dagen.»konsekvensändrat/normaliseratÖfverflödsförordningar.

16 Åbo domkapitels cirkulärer från denna tid äro uppfyllde af varningar och skrapor, som vittna om sedernas råhet bland sjelfva presterskapet. Man finner, att desse folkets sedelärare blott alltför ofta lemma startmissfirmatkommentar sitt embete med rus och andra utsväfningar. Det klagas att rusige prester slagits med hvarandra och sedan anklagat hvarandra hos domkapitlet. Det förbjöds dem att dricka skålar och att vid läsförhören låta komma sig allehanda ofog till last. Mycket vanligt var också att presterne från predikstolen beskyllde domare och andra för fylleri. Det var sed att presterne sjelfve foro omkring och uppburo sina inkomster af bönderne, hkethvilket ledde till mycket oskick. Pastorerne förmanades att icke behandla sina kapellaner som drängar, utan lemna dem tid till lärda studier. – Ölkrukor i kyrkorna. – Med dessa seder kan det icke förundra oss, att grof vidskepelse gick hand i hand. – Hexprocesserna.

17 Början gjordes i Fd vid sjelfva univ.universitetet År 1647 Kexlerus astrologin –|180| Mart. Stodius – trollkarl – anklagad för att en student blifvit lemma startförrycktkommentar, sedan han af Stodius fått lära hemliga konster (osynlig skrift, lemma startsolglasetkommentar) – Stodius 1644 frikänd, sedan hans embetsbröder intygat, att han väl var lättrogen och stundom befattade sig med onödiga spörsmål, men för resten »hvarken som drucken l.eller nykter befattat sig med svartkonst»konsekvensändrat/normaliserat. – Ånyo upptagen – då en lärare vid Wiborgs gymn.gymnasium fått af Stodius låna en kabbal.kabbalistisk bok – Stodius lemma startförskjutenkommentar, frikänd af Brahe.

|| || ||

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    2 stat utgiftsstat, finansiering.

    3 1831 klöfs Wiborgska [...] Savolaksare. Det var egentligen den Österbottniska avdelningen som delades p.g.a. klandervärt uppträdande under påsknatten 1831. Beslutet om delningen fattades av konsistoriet 1832. Den Viborgska avdelningen delades samtidigt p.g.a. att den, liksom den Österbottniska, ansågs vara för stor.

    3 de jure (lat.) juridiskt.

    4 Delinqventerne här: personerna som utsattes för de obehagliga procedurerna.

    4 sinbildligen sinnebildligt, symboliskt.

    4 Novitii – Cives – Seniores (lat.) benämningar på studenter i olika skeden av studierna.

    7 I Åbo uppfördes 1644(?) en komedi, kallad »Det himmelske konsistorium.» Denna komedi av Petrus Carstenius sattes egentligen upp på Viborgs slott 19/2 1674. Innehållet är känt genom ett referat, som H. G. Porthan publicerade i Åbo Tidningar 1792.

    7 tager Cerberi kedjor [...] skoner formerna på -er eller-r är äldre imperativformer.

    7 repuls avslag, underkänt.

    7 »gäntzligen» fullständigt, helt och hållet (av ty. gänzlich).

    7 galit galet.

    7 Eja förthy eja: interjektion, här använd som inledning till uppmaning; förthy: förty, därför.

    7 krapser äldre imperativ av krapsa, krafsa, här: riv eller slit.

    7 återlösningsverket försoningen.

    8 Larvatores maskerade; av (lat.) larva, (ansikts)mask.

    9 Diligentia – Negligentia (lat.) flit – vårdslöshet.

    11 hofbuss hovman.

    12 skådespegeln eg. (skrift som) lärorikt exempel, men av sammanhanget att döma använder Topelius ordet i betydelsen rollförteckning.

    15 rectorum conviviis (lat.) rektors gästabud (i samband med rektorsbytet).

    16 missfirmat skymfat.

    17 förryckt galen.

    17 solglaset brännglaset.

    17 förskjuten förvisad.

    Faksimil