Femte Föreläsningen. 16/2 72
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
7 konventionela Topelius avser med detta stater som uppkommit genom olika slags fördrag och innefattar flera olika nationaliteter som inte har assimilerats.
10 bollverket bålverket, försvarsverket.
24 Friauler furlaner, rätoromanskt folk.
24 Rhetier räter, antik samlingsbenämning på inhemska stammar i centrala Alperna, mellan Comosjön och Bodensjön.
24 Zinzarer (macedo Walacher) folkgrupp på Balkanhalvön som talar språket arumänska.
31 Moriscer morer.
33 Baskirer baschkirer, i sydöstra delen av det europeiska Ryssland bosatt folkstam.
33 Kalmucker mongolfolk bosatt i europeiska Ryssland.
Femte Föreläsningen. 16/2 72.
1 Naturliga gränser.
2 Betrakta vi nu dessa Europas stater länder så finna vi de naturliga gränsernas inflytande. De naturliga gränserna äro antingen haf eller bergskedjor, icke floder, ej heller lägre landhöjder. 1) De bäst afrundade både genom hafven sina naturliga gränser och berg äro Spanien med Portugal, Frankrike, de Italien, Grekeland, Britannien, och den Skandinaviska halfön. och Finland. det nuvar. Danmark och Finland. 2) De, hkahvilka bäst begränsas endast af haf äro Britannien, Danmark,. Finland. 2½ De, som begränsas tydligast endast genom berg äro Schveitz, Ungern och Böhmen. 3) De, som på en eller två sidor hafva naturliga gränser, men sakna sådana på sina öfriga sidor, äro Tysk Preussen och de Tyska staterna, Österrike, Turkiet med dess lydländer och Ryssland. De, som alldeles sakna naturliga gränser, eller blott ha sådana på en sida, äro massan af den Österrikiska staten, Turkiet och – Polen. Dessa två sistnämnda exempel äro lärorika. Den ena sednare af dessa stater är redan förgången, den andra är stadd i ett upplösningstillstånd.
3 Men äfven de öfriga Denna sammanställning äro för oss ganska lärorika. Vi finna, att just bland de starkast begränsade länderna Spanska halfön, Italien, Frankrike och Skandinav. halfön äro de, hkahvilka förmått inom sig utbilda de mest homogena, inom sig starkast afslutade nationaliteterna. Hvad angår Grekeland och Finland, som vi äfven räkna till första klassen, äro omfatta dessa länder ännu unga folk och börjande stater, embryoner, ur hkahvilka endast tiden, som gifver dem styrka, kan utveckla fullt afslutade nationaliteter.
|33|4 Staterna ur synpunkten af naturliga gränser.
5 2 kl.klass, eller de, som endast begränsas af haf, neml. Britannien och Dmk, äro ligga för nära till och för lätt förbundna med andra länder, för att hafvet, som är folkens allmänna farväg, skulle erbjuda dem alla vilkor för nationalitetens afslutande inom sig. Den engelska är utan tvifvel i sig sjelf en af de starkaste och har i med sig up assimilerat både den skottska och Walesiska, men vid dess sida ligger den celtiska folkstammen i Irland, hkenhvilken med tillhjelp af sin främmande religion härtills lyckats hålla sig upprätt vid sidan af den anglosachsiska rasvårläst p.g.a. strykning folkstammensvårläst p.g.a. radslut. Dmk åter har stått för nära det tyska inflytande och först efter 1864 nödtvunget blifvit en rent dansk stat.
6 23.) Schweitz, Ungern, Böhmen äro starkt begränsade och lemna sina nationaliteter tillräckligt skydd. Ungern har redan återtagit, och Böhmen skall återtaga sina nationela rättigheter.
7 34) Tredje klassens stater visa sig i nationelt afseende ännu mera svagare och mera konventionela. Preussen, som hel från en ringa början vuxit så stort genom eröfringspolitiken, har, oaktadt alla germaniseringsförsök, blott till en ringa del lyckats assimilera de slaviskt-polska folkelementerna och dominerar Tyskland, utan att lyckas upptaga det i sig. TDet till namnet oberoende Tyskland är för ögonblicket sammankittadt genom stridernas blod, men mot dess enhet reser sig den historiska traditionens hela makt och sekler torde i lyckligaste fall förgå, innan det blir ett verkligt och bestående helt. Turkiet är en sammangyttring af olika folk och religioner; dess tillvaro är endast möjlig genom de europ. makternas inbördes afund. Ryssland slutligen har fördelen af den slav. nationalitetens|34| dominerande massa, men inom dess sköte arbeta många främmande elementer och korsande krafter, hkahvilka nu sammanhållas af enväldet och – om detta kan upprätthållas i ett eller par sekler till – möjligen kunna smälta ihop till någonting helt. Om. Belgien är deladt i två nationaliteter och har sin histor. tradition att tacka för att det icke redan uppslukats af Frankrike, hkethvilket dock torde förr eller senare ske. Nederländerna omfatta en liten, men kraftig nationalitet, hvars starka traditionela samband måhända skall lyckas bevara dess fortbestånd.
8 Stater och naturl. gränser.
9 Återstå de svagast begränsade staterna Turkiet, Österrike och Polen. Jag nämner Polen endast är förgånget och blir förgånget; jag nämner det endast emedan dess exempel är så lärorikt. Många orsaker ha bidragit till dess fall, men icke minst den nästan totala saknaden af naturliga gränser. Den polska nationaliteten har visserligen – genom makten af samma historiska tradition, som vi så ofta åberopat, – öfverlefvat sitt fädernesland. Det är möjligt att den kan lefva länge nog och nära sig med minnet af sin olycka och sitt hat – judarne ha lefvat i 18 sekler utan fädernesland – men ett folk i sin förra betydelse blifva Polackarna aldrig mer.
10 Österrike är i upplösningstillstånd: den första europ. kris kan hkethvilket ögonblick som helst kasta det öfverända. Turkiet är en sammangyttring af olika nationaliteter och religioner, ett balsameradt lik, som tolereras blott genom de stormakternas afund. Det byzantinska kejsaredömet. Och sålunda finna vi, att alla dessa stater utan naturliga gränser äro byggnader på lös sand,|35| hvilkas tillvaro beror af den ena eller andra konstgjorda bollverket, som man upprest för att hindra deras murar att ramla.
11 Vi uppfatta således de naturliga gränserna såsom ett geografiskt vilkor för nationaliteternas utbildning och fortbestånd. För deras välstånd, makt och blomstrande kultur fordras ännu andra vilkor, som till en del innefattas i hvad jag redan anfört om fördelningen af land och haf, bergland och slättland. Der fordras ett icke för hett och icke för kallt klimat – en jordmån, tillräckligt fruktbar att trygga för nöd, men äfven tillräckligt ansträngande, för att härda befolkningens kraft; tillräckliga men icke alltför lätta förbindelser och ett geografiskt läge, som icke hvarken är alltför aflägset eller i sig sjelf i sig sjelf är utsatt för beständiga anfall. Orsaken till Tysklands splittring är till någon del att söka i dess läge mellan andra rivaliserande folk, hkashvilkas landväg gått derigenom – och orsaken till Fds beroende ställning bör likaledes till icke ringa del sökas i dess läge mellan Sverige och Rd.
12 De i alla dessa afseenden lyckligast lottade nationerne äro fransmän, tyskar engelsmän, norditalienare, Belgier, Holländare, Schvei och äfven Tyskar, med nyss nämnda undantag. Det är, som vi finna, listan på de främsta kulturfolken i det nyare Europa. De södra medelhafsfolken ha för hett, Östersjöfolken för kallt klimat. Det södra Ryssland och en stor del af Turkiet äga en så fruktbar jord, att ingen naturen der har ingen sporre för mskansmenniskans energi, under det att norra Ryssland, norra Skandinavien, norra Fd förlama befolkningens energi genom för mycken ansträngning.
|36|13 Nationerna efter massan.
14 De mäktigaste nationerna äro, jemte de bekanta fem stormakterna, numera äfven Italienare. Nationer, som varit stormakter och icke mera äro det, äro Greker, Spaniorer, Osmaner, Nederländare, Svenskar. Af dem kan man förvänta åtm. om Grekerne och Span. förutsäga, att ännu engång blifva intaga deras fordna rang. 2 rangen: Spanjorer Nederländaresvårtytt, Turkietkar, Sv.Svenskar och Norigermän. 3:dje kl Portugiser, Schveitzare, Belgier, Danskar, Greker. Här är naturligtvis massan af stort inflytande. Vi skola nu betrakta Europas nationer ur synpunkten af deras massor.
15 Tillsvidare må vi då antaga den härtills brukliga uppställningen efter språkstammar. Men jag bör då genast göra den reservation, att en sådan indelning är ganska konstgjord och lemnar rum för många anmärkningar. Vi skola längre fram försöka att uppställa ettn annan indelningsgrund.
16 Af Europas 285 mill. invånare beräknas omkr. något öfver 282731 mill. tillhöra den stora indo-europeiska folkstamen samt de öfriga 126svårtytt millionerna, ungefär till hälften hvardera, fördelas på den mongoliska och finsk-uralska folkstammen.
17 De indo-europeiska folken sönderfalla i följande 6 hufvudafdelningar:
18 1) Germaner 82,410,000
2) Græco-romaniska folk 91,650,000.3) Slaver 83,040,000.
4) Celter 8,830,000.
5) Semitiska folk 4,290,000.
6) Zigenar 550,000 samt
7) Osmaner De uraliska folken i Europa delas åter i två hufvudafdelningar:
19 1) Mongoliska folk 5,380,000
2) Magyarer 5,210,0003) Finskasvårläst p.g.a. strykning folk Finska folk 8,930,000.
|37|
20 Vi finna enligt denna beräkning tre ungefär lika starka hufvudgrupper: Germaner, Græco-Romare och Slaver, samt vid deras sida 6 andra, hvilkas sammanlagda ziffra icke uppgår ens till en tredjedel af endera bland hufvudgrupperna.
21 Germanerne uppnå sin höga ziffra af 82 m.millioner endast derigenom, att till dem räknas 22 m.millioner engelsmän,nen, i hkashvilkas ådror dock flyter ett så blandadt blod, att det minst sagdt är tvifvelaktigt – Men jag fortsätter folkräkningen:
22 De 82 m.millioner Germanerne fördelas som följer:
23 a) Tyskar 52,850,000.
b) Engelsmän 22,000,000.c) Skandinaver 7,560,000.
24 B.) De 91 m.millioner Græco-romarne fördelas:
25 da) Greker 2,140,000.
b) Italienare och Friauler 26 m.millionerc) Spaniorer och Portugiser 19,470,000
d) Fransmän 32,630,000.
e) Walloner 3,730,00000.
f) Rhetier 60,000.
g) Walacher och Moldauer (Rumäner) 7,260,000.
h) Zinzarer (macedo Walacher) 360,000.
26 C) Dete Slaviska folken:
27 nordslaver a) Ryssar 52,830,000.
nordslaver b) Polackar 8,720,000.nordslaver c) Serbiska Wender 130,000.
nordslaver d) Tschecher, Mährer, Slovaker 6,460,000.
e) Slovener 1,230,000.
f) Kroater, Servier, Bosniaker 6,070,000.
g) Bulgarer 4,900,000.
h) Letter och Lithauer 2,740 t.tusen
28 D. Celter:
29 Celter Irländare 8,100,000.
|38|b) Basker 730,000.30 E.) Zigenare 550,000.
31 F). Semitiska folk:
32 Judar 4,100,000.
Malthesare och Moriscer 190,000.33 Uraliska Mongoliska folk:
34 a) Tatarer, Kirgiser, Baskirer 1,710,000.
b) Osmaniska Turkar 1,570,000.c) Kalmucker 110,000.
35 Uralfolk:
36 a) Magyarer 5,210,000.
Finska folk 3,720,000.37 Detta hvimmel af nationer är det som befolkar Europa. Emedan flera folk äro här sammanförde under samma ziffra kan man beräkna antalet af bestämdt skilda nationaliteter till minst 40. Vi urskilja bland dem 3 kolossala hufvudgrupper och 8 mindre. Af dessa mindre hafva de mongoliska folken under Islams inflytande förblifvit asiater på Europas mark och hafva der ingen framtid. De finska folken hafva åtminstone gammal medborgarerätt, ty de tillhöra, jemte Celterne, denna verldsdels äldste invånare. Hufvudgrupperna –