Tjugufjerde Föreläsningen 30/3 71
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
8 aqua tophana gift innehållande arsenik, uppfunnet av Giulia Tofana på 1600-talet.
8 småningom långsamt.
8 kommit pro kommen.
10 Blå bandet. syftar på Serafimerordens blåa band. Reuterholm tilldelades orden 1794.
11 landsflykt här: landsförvisning.
12 Ebelska upploppet Upplopp i Stockholm, uppkallat efter köpmannen Niclas Ebel (1755–1827) som ansågs ha varit ledaren och därför dömdes till fem års landsförvisning.
Tjugufjerde Föreläsningen 30/3 71.
1 Kgl. sekret. Gustaf Björnram. D. 17 Aug. 1782. Schinkel 3: 313.
2 Löjtn. Ulfvenklou kom till Sthm 1783 om hösten – d. 7 Juli 1784 smorde han hert. Carl till konung – tillsvårtyttställde honom en lång profetia. – Omgift – en son, stor monark, upplyst i de hemliga vskapernavetenskaperna.
3 – Profetia om G. III:s död i Mars 1783 i Rom. – Skatten vid Österlånggatan. – Utkorade Rhm till sin efterträdare i hert:s sanktuarium. – Skyddsanden Raziel.
4 Reuterholms styrelse. Konungamördarnes benådande. – Armfelts m. fl. aflägsnande. – Tryckfrihetslagen af 11 Juli 1792. – Statsberedning för finanserna – Varning mot yppighet. – Bestämd politik mot Rd och Stackelberg. – Fr. lofvade 120 tnrtunnor guld. – Stael sändes till Paris, midtunder koalitionen mot Fr. – En tid full af stora tilldragelser. – Allt omstörtades. – Derföre skulle allt göras nytt. – Endast några få klarsynte kunde urskilja de nya idéernas guld från det myckna slagget.
5 Vid denna tid sträffadesammanträffade flera omständigheter, som inledde Rhm i de mest vidtutseende planer. – Den första delen af profetiorna var uppfylld på hert. Carl. – Den unge konungen var sjuklig, han led af spasmer och melankoli, misstankarne om hans börd voro allmänt spridda och kommo till hans kunskap – han yttrade för sin informator Rosenstein sin önskan att afsäga sig kronan – hert. C. hade förhoppningar att få en thronarfving – hvarföre kunde, under allt detta icke äfven den sednare delen af profetiorna gå i fullbordan?
|306|6 – Rm begagnade allt sitt inflytande öfver hertigen, för att vinna honom för sina planer. Och detta inflytande var så stort, att rolerna af herre och tjenare ofta syntes ombytta. Ofta, när Rhm icke fick sin vilja fram och gick sin väg, i det han smällde dörren efter sig, bad hert. honom i ödmjuk ton att återvända. – Syntes hert. befatta sig mer än önskeligt med statsärenderna, framkastade Rhm sina tvifvel om G. III dött salig, och i sina grubblerier deröfver glömde hert. det han nyss haft för händer. Strumpväfvaregesällen Collin lugnade honom med en flaska, hvari han visade honom G. III:s bild lycklig och leende. – Det är också bekant, att Rhm och hans förtrogne först läste alla depecher från de utl.utländska hofven och sedan meddelade åt hert. hvad de funno för godt. – Hertigen, rådvill och obeslutsam, lät leda sig i detta, som allt annat. Hans hemliga tankar och drömmar hade länge varit uppfyllda af Ulfvenklous smörjelse. Han fick nu en anledn. att öfvertyga sitt samvete med alla de skäl, som Rhm anförde, och samtyckte åtm. till början af det stora shackdraget. Man skalladesammankallade en konselj af läkare, för att undersöka den unge kon:skonungens kropps- och själstillstånd. Rhms plan säges ha varit att, på grund af läkarnes utlåtande, skallasammankalla en riksdag och hemställa till ständerna hvad man, under sådana omständigheter, borde företaga. Svaret skulle på förhand vara väl förberedt – G. IV Adolf skulle tillåtas följa sin yttrade önskan att abdikera, kronan skulle sättas på hert:s hufvud, och profetiorna skulle ha nått sin slutliga fullbordan.
7 Men läkarnes utlåtande blef annat, än man förväntat. De intygade att kon:s helsa var vacklande, till följd af dålig matsmältning, men att detta skulle kunna botas genom försigtighet och ordnad diet. Härmed var planen t. v.tills vidare öfverkorsad.
8 Men ryktet derom kom ut i verlden, spridtsvårläst p.g.a. radslut och förstoradt både af G. III:s vänner och ryska beskickningen i Sthm. Det berättades,|307| att den unge kon:skonungens lif var i fara, – att när som helst en dosis aqua tophana kunna småningom och utan någons komprometterande göra slut på hans dagar,. – Sthms och tidehvarfvets giftiga tungor, mera dräpande än alla verldens giftblandare, hade icke mera G. III till föremål för sin smädelse; de vände sig nu mot hans broder regenten. Vi veta förut, att Rhm, som så många andra förnäme herrar den tiden, varit en stor beundrare af mskansmenniskans rättigheter och friheten i theorin; men i praktiken föllo sig dessa läror annorlunda. Den förre frihetskämpen Rhm hade, kommit till makten, inrättat en hemlig polis och genom dess kunskapare fick han veta att ryska ambassadörens hus var en härd för intriger och att luften var uppfylld af smädelser mot förmyndarstyrelsen.
9 RepetitionRepetition 31/3 71. Rhms styrelse – personlighet. – Förbindelse med hertig C. – G. III. – Mysticismen. – Första tiden. – Vändpunkten.
10 Rhms egenkärlek: 15 monumenter. – Blå bandet. – Hade Marie Antoinettes lif i sin hand. –
11 Vi veta förut, att Rhm, som så många andra förnäme herrar den tiden, varit en stor beundrare af mskansmenniskans rättigheter och friheten i theorin; men i praktiken föllo sig dessa läror annorlunda. Både regenten och gunstlingen blefvo i hög grad uppskrämda af opinionens annalkande storm, de kände marken darra under sina fötter och begynte förbanna den frihet de så nyss hade begagnat som vapen mot G. III. Kort före julen 1792 utgaf kraftgeniet Thorild sina Memorialer om det allm. förståndets frihet. Boken angafs som riksfarlig (ehuru dedicerad till hert.) – d. 21 Dec. konfiskerades boken (oaktadt tryckfrihet.), förf.författaren arresterades, anklagades och benådades slutl. med 4 års landsflykt. Thorild bars i triumf in i hofrättens sessionssal
12 – Redan d. 22 Dec. utfärdades en s. k. Varning mot Förklaring öfver tryckfrihetens missbruk, hvari lagen tolkades så att författarne kommo till korta – dernäst Varning mot falska rykten, som mycket liknade ett urskuldande – misstänkte personer förvisades från hufvudstaden – trupper inkallades, klubbar och folkskockningar förbjödos. Ebelska upploppet 7 Jan. 1793. – Rhm skall i sin förskräckelse ha gifvit befallning att skjuta på folket. – Förlorat hufvudet. – Ludvig XVI:s afrättning.