Elfte Föreläsningen. 23/10 65

Elfte Föreläsningen. 23/10 65.

Carl XII:s rustningar 1699, 1700.

1 I tjugu år hade C. XI fått ordna sitt rike under en oafbruten fred. Men denna fred hade varit en lika oafbruten rustning till kommande krig. Sv.Svenska monarkin hvilade gevär, men slumrade icke. KonuMan visste rätt väl, att hon riket på alla håll omgafs af faror och fiender.

2 Armén Krigsväsendet hade från ungdomen varit C. XI:s lust och glädje. Åt ingen del af sin styrelse egnade han en så oaflåtelig omsorg. Indelningsverket begynte 1682, var afslutadt i Sv. omkr. 1689, fortfor i en stor del af Fd ännu vid kon:skonungens död och slutades icke i Öbotten förrän omkr. 1733. När denna inrättning i vår tid blifvit förnyad, må man således ej undra, att den ej hunnit genomföras på 11 år. Alldeles samma klagomål hördes då som nu öfver mycken godtycklighet och dryga bördor för jordägarne, 1687 uppsade 130 jordägare i Åbo län deras rusthåll.original: rusthåll; mMen när verket var jemkadt och afslutadt, visade det sig vara godt.|77| Reserv. 1690: hvarje rusthåll 6 d. srm.daler silfvermynt årligen 1672 hade hela sv.svenska landthären uppgått till 54000 man. 1693 utgjorde 65,660. Det var denna välrustade, välorganiserade, väl disciplinerade här med hkenhvilken C. XII sedan vann sina segrar. – Efter 1687 klädd i blått. – Lifdrabanterne 150 man: kungen kapten: en han, kaptenlöjtn. som var gen.major, hans löjtnanter och adjutanter voro öfverstar: af underbefälet och drabanterne var ingen under kaptens grad. – Tapperhet, kroppsstyrka. hvaraf pPå Finland belupo sig 13,950 = 37 invån. = 67 à 8svårläst p.g.a. överskrivning vapenför man.

3 Den indelta finska hären bestod vid denna tid år 1700 af följande regementer: 1) Åbo infanteri regemente bestod af 8 komp. och 1,025 man, först under öfv. Frantzien, sedan under öfv. Funk. – 2) Björneborgs läns inf. reg:teinfanteriregemente, lika stort; öfv. Creutz. – 3) T:husTavastehus läns inf. reg:teinfanteriregemente, lika stort, öfv. gen. major baron Maydel. – 4) Savolaks och Nyslotts läns inf. reg:teinfanteriregemente, lika stort 1,033 man, öfv. Cronman. – 5) Österbottens inf. reg:teinfanteriregemente, lika stort 1200 m.man, öfv. Campenhausen; detta reg:teregemente var likväl på allmogens begäran, ända till 1731, icke indelt, utan utskrifvet efter gamla ordningen. – 6) Nylands inf. regteinfanteriregemente 1,119 m.man under öfv. Budberg – och slutl.slutligen 7) Wiborgs inf. regteinfanteriregemente, 1000 m.man under öfv. Mellin, men äfven detta synes ha bestått af utskrifvet manskap. – Härtill kommo Tisenhausens s. k. tremänningar 1025 man samt Lodes tremänningar från Thus och Wiborgs län 957 man; – så att hela f.finska infanteriet vid krigets utbrott bestod, enl. Mankells nya arbete, af 9,300 man. – Rytteriet bestod af f.finska adelsfanan 150 m.man; 2) Åbo läns lifdragoner under öfv. B. Rehbinder 1000 m.man i 8 komp.kompanier; – 3) Nylands och Thus läns dragoner, lika många, under öfv. Ribbing; vidare karelska dragonerne, lika många, under H. Rehbinder, tremänningar under M. Rehbinder och ytterligare 500 värfvade dragoner, summa 4650 man.

4 Till sv.svenska flottan, som likaledes af C. XI blifvit bragt i fullrustadt skick, ställde Wiborgs län och Nyland 300, Åbo län 300, Österbotten 300 och öfriga f.finska städer ytterligare 300 båtsmän = 1200 = 15,150 man. = 33 inv.invånare = 6 à 7:de vapenföre män.|78| Jag skall sedan nämna den stri redogöra för den betydliga andel dessa f.finska trupper hade i alla C. XII:s segrar och nederlag,. mMed undantag af I det danska kriget år 1700 deltogo inga andra Ff.Finnar än flottans båtsmän. 38 skepp med 2,620 kanoner, 13,703 bat man sjöfolk och 2,404 m.man landstign. trupper. Dessutom 10 fregatter. Man saknar underrättelse om hkahvilka af flottans fartyg hade f.finsk besättning; möjligen bland dem skeppet Finland om 64 kanoner.

---

Landstigningen på Seland: s. 75, 76.

5 Två veckor stod kung Carl på detta Seland, jagade hjortar och tänkte sin farfaders tankar. Likt C. X G. stod han utanför Kphmns murar och hväflfde inom sin slutna panna planer att komma derin. D. 11 Aug. flyttades hans läger till ½ mil från Köphmn, i förväntan på groft artilleri, som skulle beskjuta staden; d. 12 Aug. kom underrättelse att fred var slutad i Travendal mellan Holst. och Dk. Sv. hade neml. börjat detta krig som en af garanterne för freden i Altona, och de öfrige voro Holland, Lüneburg och Hanover, som alla gripit till vapen för hert. utaf Holstein. Kriget hade gått illa för Dd.Danskarne, de hade blifvit fördrifne ur hertigdömena och sågo sig tvungne att erkänna Holsteins rättigheter samt betala dess hertig 260,000 rdrriksdaler i skadestånd. På dessa vilkor slöts freden – och nu blef frågan om C. XII skulle samtycka dertill. Det var den unge hjeltens första frestelse,. och han bestod den. Denna gång var han med seger. större än hans farfader, som dukatde under för frestelsen och beslöt att förkrossa Dmk, men krossade i st.stället sin egen lycka. Han Denna ggång lyssnade denna gång han till sina statsmäns råd och afslöt freden, utan att betinga för Sv. några särskilda fördelar. Dmk lofvade endast att icke understöda dess fiender. Politik. Europa genljöd af beundran för denne unge furste, som efter en så hastig framgång förstod att vinna den svåraste af alla segrar, segern öfver sig sjelf.|79| Man säger att kon.konungen ej utan motvilja öfvergaf sina framgångar på Seland; att han harmades på sina allierade och från denna stund visade en afgjord obenägenhet för allians med främmande makter. Men när han engång gifvit sitt ord, stod han fast dervid, och uppfyllde fredsvilkoren punktligt: i alla händelser samvetsgrannare än C. X G. vid ett liknande tillfälle. Kriget varade knappt en månad. D. 20 Aug. började inskeppningen af sv.svenska trupperna på Seland, och flottorna vände åter. Till denna skyndsamhet bidrogo mycket de underrättelser, hkahvilka just då anlände från ryska gränsen.

6 Kon. Augusts fältherre Flemg hade rest till Warschau för att förmå republiken till krig, och emellertid blokerade Patkull med 10,000 Saxare Riga. Men såsnart F. Viken blef isfri på våren år 1700 inskeppades halfva f.finska armén, 7000 m.man stark under gen. Maidels befäl, från Åbo och Hfors öfver till Estland för att undsätta Riga. D. 6 Maj stod Patkul i sitt väl förskansade läger vid Jungfernhof på högra Dünastranden strax söderom Riga,. Hans ställng var fördelaktig: framför honom ett trångt pass och ett starkt bröstvärn; bakom honom bryggan öfver Düna.original: Düna när Då anryckte Maidel med sina Ff.Finnar ryckte an vid middagstid, stormade förskansningarna, och dref fienden med betydlig förlust ur lägret och öfver bron till v.vänstra stranden af Düna. Detta var Ff:sFinnarnes första bragd under detta krig,. föga bemärkt När Saxarne sågo dem komma på 1000 steg nära, i den skönaste ordning, begynte de fly från bröstvärnet och hade så brådt, att man i deras läger ännu fann kittlarna på elden och maten på borden. Sina kanoner vältade de i strömmen, så många de hunno, och refvo upp bryggan.

7 S. d.Samma dag förklarade Lifflands adel i Riga sin trohet mot Sv:s krona.

8 I Juli anlände kon. Aug. personligen med stora förstärkningar till den sax. hären, och begynte trängde den underlägsna f.finska hären tillbaka och beskjöt Riga med 103 kanoner.|80| Men den 70årige Dahlberg försvarade sig med så mycken framgång, att kon.konungen ingenting kunde uträtta. Ändtl.Ändtligen i början af Sept. erhöll han den obehagliga underrättelsen om freden i Trav.dal och att kung Carl var att förvänta till Rigas undsättning. Då förlorade kon. August sitt mod, som var vida större vid dryckesbordet, än på stridsfältet, upphäfde Rskyndsamt Rigas belägring och begynte tala om fred. Men åter vexte hans mod, när han hörde RnesRyssarnes infall, Koekenhusen och han förlade nu sin armé i vinterqvarter i Kurland, for till sitt land igen, efter att hafva inlagt ringa ära med fredsbrottet och ännu mindre med kriget.

9 Tsar Peter hade nu slutat fred med Turkiet på 30 år och småningom s:dragitsammandragit en betydande styrka vid gränsen mot Estld. Tsar Peter hade d. 13 Juli afslutat med Turkarne freden i Carlovitz på 30 år och hade nu fria händer mot Sv. D. 30 Aug. utfärdades krigsförklaringen i Moskva på skäl, så obetydliga, att de väckte förvåning. Der hade varit några tvister om postgången – ryska köpmän hade ej utbekommit deras fordringar i Sv. – r.ryska sändebudet Vosnitzin hade blifvit bestuletsvårläst p.g.a. överskrivningn i Liffland 1000 rub.rubels dimantring och tsaren sjelf hade år 1697 vid en resa genom Riga blifvit ohöfligt bemött: Bilaga. han hade ej fått beskedligt folk sig till möte – man hade ej anskaffat för honom hvarken hästar l.eller foder – i Riga hade han ej blifvit inqvarterad hos adelige personer, utan hos köpmän, i ett trädhus, der de fått betala dyrt för qvarteret; man hade icke gifvit honom några presenter (obs. s. år) – icke utan vakt – r.ryska formännen hade af brist på furage nödgats sälja sina hästar för 10 styfver kopek – sedan inga anständiga båtar öfver Düna – visiterat andeaspapper – afmätt fästningsverken – fört dem på omvägar ur staden – vakt med laddat gevär – Förklaring – MrMonsieur Lefort ville mäta grafvarna och afteckna verken