Första föreläsningen. 13/10 55.

Andra Föreläsningen. 17/10 55.

Tredje Föreläsningen. 20/10 55.

Andra Föreläsningen. 17/10 55

Lästext

Andra Föreläsningen. 17/10 55.

1 1600talet var för öfrigt ganska rikt på lärda och vittra arbeten, som hade till närmast ämne nordens beskrifning, men i sjelfva verket åsyftade nordens ära som hufvudsak. Sådana äro lemma startborgm. Schæperi tal i Dorpat 1650 »om Finlands herrlighet»kommentar, – lemma startPaulini eller Liljenstedts qväde till »Finlands ära»kommentar af år 1678 – lemma startZadeleri »Aurora Fenniæinlandiæ»kommentar – lemma startEl. Brenners monumenta antiqva, samlade 1671 och 1672 under en resa från Öbotten öfver Åbo och Nyland till Wiborgkommentar – Schæfferi Lapponia 1673, Fkfurt –

2 provincebeskrifn.provincebeskrifningar

3 lemma startRühs 1807–1824kommentar
lemma startBremer–Nordensköld–Hippingkommentar
lemma startHallsténkommentar –

4 obs. Härefter följer repetition af finska geografins literaturhistoria.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    1 borgm. Schæperi tal i Dorpat 1650 »om Finlands herrlighet» Johannes Schaeperus, Finnoniae elogia (Dorpat 1650).

    1 Paulini eller Liljenstedts qväde till »Finlands ära»Magnus principatus Finlandia (Uppsala 1678).

    1 Zadeleri »Aurora Finlandiæ» Marcus Zadelerus, »Aurora Finlandiæ, h. e. Liber historicus antiquum Fennorum originem, statum, mores & conditiones perspique demonstrans», opubl. manuskript.

    1 El. Brenners monumenta antiqva, [...] Wiborg Det är osäkert vilket verk Topelius syftar på, eftersom Brenner inte torde vara upphovsman till ett verk med detta namn. Eventuellt avser Topelius den opublicerade handskriften »Gamble monumenter i stoor-förstendömet Finnlandh affrijtadhe anno 1671 och 1672».

    3 Rühs 1807–1824 C. F. Rühs, Finland und seine Bewohner (1809) och Finland och dess invånare (1827, utökad av A. I. Arwidsson)

    3 Bremer–Nordensköld–Hipping Vårterminen 1855 räknade Topelius upp följande arbeten: Carl Otto Bremer, Anvisning på malm och bergarter uti stor-furstendömet Finland (1824–1825); Anders Johan Hipping, Neva och Nyenskans intill S:t Petersburgs anläggning Historisk skildring (1836), Beskrifning öfver Wichtis socken (1845), Beskrifning öfwer Perno socken i Finland (1817). Av Nordenskiölds verk nämnde han »mineralogiska arbeten» i största allmänhet.

    3 Hallstén Alexander Gustaf Julius Hallsten, Lärobok i Finlands historie och geografi (1847).

    Faksimil