Tjuguåttonde Föreläsningen. 21/11 65

Lästext

||

Höst-termin 1865.

III.

Wår-termin 1866.

I.

|| |183|

Tjuguåttonde Föreläsningen. 21/11 65.

1 RepetitionRepetition. F.Finska gränsen 1708. Anckarstj., Apraxin. Borgå 11, 12 Maj 1708. Rustningar. Lybeckers fälttåg. 14,000 (12000) 10 Aug. fr.från Wiborg 30 Aug. Nevan. Öfvergång 1200 m.man 1 Sept. En skans. Duderhof. Ingris Skans 3 Sept. Brist. V. Ingmd. Pontus. Skrämsel. Pbg. Koporie. Listen. Reträtt. Tross, hästar. 800 Sachsare. K.Carl. Specimen.

2 I Augusti slutet af Juli år 1709 flög efter lång ovisshet, kring Sv:s och Fds bygder den ett förfärande underrättelsen rykte om slaget vid Pultava. Det bestreds, det vederlades, men lemma startdykadekommentar ständigt ånyo upp och bekräftades slutl.slutligen i Augusti fsvårtyttrån alltför många håll, för att mera kunna betviflas. Ett verop och en klagan gick öfver allt Sv:s rike, så mycket högljuddare, som man ännu nyss förut hade invaggat sig i de gamla segerdrömmarna. Frossa. Mer än 18,000 af landets söner, mer än 1000 officerare tillhör. lan rikets förnämsta familjer, voro försvunna. Öfverallt i hyddorna och palatsen, sågos denna tid endast tårar och sorgdrägter. I Fd var den enskilda sorgen kanske icke så allmän, icke så smärtsam: dess skatt af blod till kon:skonungens ryska fälttåg utgjorde vidpass 4000 man; månget krigsår hade kostat Fd lika mycket förr. Men här hade bekymret en annan anledning. Äfven den kortsyntaste förstod, att Fds trygghet det nu var förbi med Fds egen säkerhet, att den damm var bruten, som ännu hittills, mer än Wiborgs och Kexholms fästningar, skyddat landet emot den inbrytande ryska störtfloden. Man visste på länge icke, om kon.konungen var lefvande eller död. Först i slutet af Aug. anlände från honom ett bref, dat. Oczakoff, till rådet i Sv., hvari han beskref nederlaget vid Pultava som en liten tillfällig förlust, hkenhvilken snart skulle godtgöras, och tillika anbefallte nya utskrifningar icke för, för att förstärka sv.svenska hären under Krasov i Polen. En gnista af hopp upplifvade åter folkets sjunkande mod. Det fortfor allt att älska sin konung, det tilltrodde honom allt; se han lefde,svårtytt allt ku och det var nog. allt kunde engång blifva godt igen! 1706 landtvärn i Wbgs län. – 1707 i norra Östb. för Kajana – och s. å.samma år hade städernes borgerskap hållit vakt om de der fördelte polska och saxiska fångarne. 1709 var stilla vid gränsen – Sv.Svenska flottan blokerade Kronstadt. Misvext. I hela Fd uppbådades på våren 1710 lemma startlandstormenkommentar för att möta den väntade fienden. Der gick i första hänförelsen mångenstädes man ur huset: officerare saknades; man tog länsmän, sockneskrifvare ställde sig i spetsen för bönderne. Ofta sågs man dem afvensvårläst p.g.a. strykning sjelfve välja till anförare deras käckaste karlar.|184| Från I Österbotten fördelades landstormen så, att de 14 norra soknarna fr. o. m. GCarleby sände sitt manskap att försvara gränsen vid Kajana, de 14 södra sokn. åter skulle sända sitt mskapmanskap till Wiborg. Der uttågade 4,200 man, anförde af en kapten vid namn Faber. Men när all utrustning, tross, transporthästar och ishti synnerhet lifsmedel saknades, begynte först länsmännen och sokneskrifvarne rymma, för att undgå böndernes knot, och efter dem vände hopar af bönder åter hem, så att knappt några hundrade endast 615 man framkommo till högqvarteret vid Keltis,. och nNär äfven likväl de saknade ordres, saknade lifsmedel, vände slutligen också de på hösten 1710 åter till hemorterna. Lybecker klagar beständigt öfver detta lemma start»Nostospråk: finskafolk»kommentar, att det ej dugde till annat, än att uppäta provianten, och sannt är att SydÖstb. äro ett lika ostadigt, som manhaftigt folk, men det synes af allt att lemma startanstalternakommentar voro i hög grad usla,. och Landsh. Creutz klagar bitterligen från Hfors, att Lyb. med ständiga ordres och kontraordres uttröttade manskpet. Än ut – än åter hem. fFöljden var att med hela denna landstorm, som under krigsvane anförare och med bättre anstalter kunnat göra fienden mycken lemma startafbräckkommentar, uträttades ganska litet till landets försvar. – Studenterne i Åbo. 20 stud. – 16 skolg.skolgossar

3 Emellertid hade alla Sv:s fiender, som nyss förödmjukat sig för C. XII:s segrande vapen, ånyo begynt resa sitt hufvud efter hans fall. Redan i Juni 1709 begynte diplomatins korpar att vädra byte,. Uppmanade af tsar Peter, hade kon. Frdrik af Dmk och den afsatte kon. Aug. af Polen, kurf. af Sachsen, hade på ett möte i Dresden öfverenskommit att begagna sig af Sv:s nederlag och bryta freden. En rysk och en po sachsisk här inföllo i Polen,. sSv.Svenske befälh. Krassov och med honom kon. Stanislaus, hvars krona bar flera törnen än rosor, retirerade till Pommern. Med ett enda vindkast af lyckan voro frukterna af 7 års fälttåg, förödelser och blodsutgjutelser i Polen tillintetgjorda. 1710 föll Sv:s sista fästning i Polen, Elbingen, i RnesRyssarnes händer.

4 Kort derefter bröt Dmk löst, för att deltaga i lemma start»Sveriges begrafning.»kommentar I Nov. 1709 landsteg kon. Fredrik med 17,000 danskar i Skåne, men den tappre Mangn. Stenbock samlade mot honom sina|185| lemma start»getapojkar»kommentar, sitt nyss uppbådade landtvärn och slog den af sin konung öfvergifna d.danska hären under Rantzau d. 28 Febr. 1710 vid Helsingborg. No 8,000 döde och sårade, 2,700 d.danska fångar vittnade om Sv:s seger och sv.svenska folkets lemma startunderbarakommentar kraft att segra äfven utan sin konung. Icke Ff.Finnar men f.finska namnet.original: namnet D.Danska fångarne: vadmalsjackorfinnskogarna.

5 Ett ilbud förde till tsar P. underrättelsen om Danskarnes nederlag. Han hade härtills ämnadt använda detta år till att intaga Riga och Reval. Han Nu fruktade han en ny landstigning på Seland och beslöt att skaffa Dd.Danskarne luft genom att dela Sv:sSvenskarnes uppmärksamhet på så många håll som möjligt. Han beslöt att utföra sin i 4 år uppskjutna plan och intaga Wiborg.

6 RepetitionRepetition 4/2 70. Wiborg 1706. Borgå 1708. Nyhet om Pultava. Landtvärnet. Lybecker. PolenDmk 1710.

7 I Mars På våren 1710 samlade tsaren P vid Pburg en armé af 18,000 man, hvaribl. 200 lemma startkalmuckerkommentar som under gen. Apraxins befäl uppbröt derifrån d. 15 Mars och tågade öfver isen till Tervahartiala i Björkö socken, och derifr. vidare öfver isen till Vekkalahti i närheten af Wibg, och sedan åt fasta landet, tilldess att RneRyssarne slogo läger ungefär 3 mil från staden på vestra sidan vid Hietala och Airontaipale, der de begynte anlägga en skans, för att afskära kommunikationen mellan fästn.fästningen och Hfors samt det inre af landet. Anfallet synes ha kommit teml.temligen oväntadt. Lybecker stod då på rådets befalln. med en del af f.finska hären vid Pyttis, afskuren från Wiborg. I denna fästn.fästning var öfv.öfverste Z Aminoff såsom den äldste närmast berättigad att öfvertaga befälet, men emedan han var gammal och sjuklig, afträdde han öfverbefälet åt Ivangorods tappre försvarare 1704, öfv. Magn. Stjernstråle. Besättningen utgjorde 4,000 man, och fästn.fästningen var väl försedd med alla förnödenheter. – D. 22 Mars visade sig fienden på isen utanför staden, och Stjernstr. lät antända Siikaniemi förstad med de der belägna tjärbodarne. Såsnart RneRyssarne fått sina batterier i ordning, började de att beskjuta fästn.fästningen ur 15 kanoner och 7 mörsare, utom mindre fältstycken. Spetsen af slottstornet blef afskjuten, och staden råkade tre grgånger i brand, men invånare och soldater släckte elden med största lemma startoförtrutenhetkommentar, och fienden kunde ingen synnerlig skada göra. Tvärtom|186| ledo RneRyssarne sjelfve mycken nöd, der de i den skarpa kölden voro lägrade på öppna isen utan annat skydd, än kojor af is och snö, som de tillredt åt sig, så att många sjuknade. I April blef sjön så isfri, att en betydlig r.rysk flotta Isstycken. under öfveramir. Apraxin kunde lägga sig framför Wiborg samt hindra all tillförsel från Fd och Riga. Ej långt derefter kom tsaren sjelf för att påskynda belägringen. Förråder af landtfolket. Golovin 10,000 lemma starttschetvertkommentar råg. Han medförde groft artilleri, stora förråder lifsmedel och ammunition samt flera regg.regementen af sina bästa trupper, så att r.ryska hären nu vexte till 23,000 man. Belägringen fortsattes nu med fördubblad kraft. Skansar uppfördes vid Trångsund.original: Trångsund, lemma startFörsänkningarkommentar. Fienden drog en linie af skansar och batterier från Tullhusudden i förstaden öfver Qvarnbacken ända till artillerigården. och fFästn. beskjöts med 80 kanoner och 26 lemma startmörsarekommentar Lyb. 100 kan.kanoner och 45 mörsare. utan uppehåll natt och dag. I detta förfärliga kul- och eldregn, som haglade ned öfver den olyckliga staden och hvarje dag kostade många mskolifmenniskolif, uthärdade den tappra besättningen, understödd af modiga Wiborgs invånare, med ett mod och en ståndaktighet, som skola göra denna belägring för alltid minnesvärd. Fullt medvetne om vigten af denna Fds förmur, såg man dem oförfärade besvara fiendens eld och tillfoga de belägrande stora förluster. Det finns en sä Aldrig, hörde man r.ryska officerare sjelfve försäkra, hade de sett ett så tappert och så ihärdigt försvar. Det finns en sägen, att tsaren sjelf engång varit nära att sluta sin bana utanför Wiborgs murar. När man fr.från FhamnskaFredrikhamnska sidan passerar en bro vid namn Kivisilta, står nära Hietala vid vägen en teml.temligen stor sten, som kallas Kasakankivi. På denna sten säges tsaren ha uppstigit, för att bättre öfverskåda fästningen och uppgöra sin anfallsplan. Vid hans sida stod en kosack, som blef varse huru en kanon fr.från fästn.fästningen riktades ditåt och hann med knapp nöd förmå tsaren att byta plats med sig, då en kula från murarna afslog kosackens hufvud.

8 Tsaren sjel dröjde likväl icke länge vid Wiborg,|187| utan afreste åter till Pbg, sedan han gifvit sträng befallning att intaga fästningen, koste hvad det än kosta ville. Och så fortfor bombardementet med största furie ända till början af Juni. Redan d. 24 April voro 1,612 bomber inkastade. I början af Juni öfver 8000, utom massiva kulor och granater. Kansliet var nedskjutet, slottets krutförråd, som lyckligtvis för det mesta var undanflyttadt, antändes af en bomb. Första breschen sköts vid den s. k. Håkansporten vid hamnen; man väntade en stormning, men RneRyssarne ansågo för rådligare att låta artilleriet uppgöra hela affären. En stormn. afslagen med förlust på Euräpää sidan – Birkholtz i arrest.original: arrest I början af Juni voro mer än 700 alnar af murarna mot hamnen så platt nedskjutna, att man icke kunde igenkänna hvar de der belägna två portarna varit. Husen voro så nedskjutna, att endast källrarna ännu erbjödo något skydd för de olycklige invånarne. Belägringen hade nu varat i fulla 13 veckor, och hela staden, slott det delvis skadade slottet ensamt undantaget, var en fullständig grushög. Spanmål och krut faunnsos ännu, men mskokraftmenniskokraft har en gräns; besättningen hade under fiendens kulor och oerhörda ansträngningar s:smultitsammansmultit till nära hälften, och en stormnsvårläst p.g.a. strykning ingen utsigt fanns hvarken till undsättning l.eller till att afslå en stormning öfver de nedskjutna murarna. Då först, och sedan han gjort allt hvad af en tapper krigare någonsin kunde begäras, beslöt Stjernstråle med tungt hjerta att kapitulera.

9 I fem dagar underhandlades, lemma startnåd och onådkommentar – rykte om undsättning, och d. 14 Juni afslöts kapitulationen. Vilkoren voro att besättningen skulle få fritt aftåg med lemma startöfver- och undergevärkommentar, fanor och trummor, familjer och egendom, proviant,original: proviant dock utan fanor och musik; invånarne skulle skyddas till lif, frihet och religion. köpmän, embetsmän och prester skulle få blifva vid deras religion, bönderne vid deras jordbruk; tjenstemän skulle ock få fritt aftåg. Tvetydigt När detta var uppgjordt, planterades r.ryska fanan på Wiborgs grusade örnar murar, och den första r.ryska örnen utbredde sina vingar på en fast punkt i Fd. Det var den 10 Juni år e. Ch. b.efter Christi börd 1710.|188| RnesRyssarnes byte, förutom sjelfva den vigtiga platsen, blef 8 mörsare, 140 kanoner och en stor mängd krigsförnödenheter.

10 Det lönade väl en förlust af 8000 m.man och högst betydande kostnader, som belägringen uppslukat. Beklagligen brötos kapitulationsvilkoren under allehanda förevändningar, såsom att sv.svenska flottan anhållit två r.ryska parlasvårtyttmentärer, att r.ryska sändebudet Chilkov blifvit qvarhållet i Sv. vid krigets utbrott och att vid samma tid – d. v. s. för 9 år sedan – r.rysk egendom blifvit qvar konfiskerad i Sv. – Sedan besättn. iståndsatt långa bron mellan staden och förstaden, ställdes alla i deras led och väntade att få afmarschera åt f.finska sidan. Men först fråntogos dem gevären och, med undant.undantag af officerarne, äfven värjorna, och sedan när de utmarscherade genom karelska porten, mottogos de der af 5,000 mans bevakning, med befallning att afgå till Pburg. Några undkommo under marschen; 50 man. Alla blefvo bortförde som fångar, bland dem äfven enl. Lyb. 500 soldater från Wiborgs län, hkahvilka erbjödo sig gå i r.rysk tjenst för att få stadna i närheten af deras hemort och vid tillfälle komma på flykten. Den tappre Stjernstr. blef 11 år qvarhållen som fånge i Rd. Endast 900 Värr personer, dels sårade, dels qv. offic.hustrur och barn fingo r.rysk lejd att afgå till Hfors.

11 Värre gick det de öfrige invånarne. Allt Wibgs borgerskap, som ännu fanns qvar, fördes likasom militären till Rd med hustrur och barn. Det var ett sorgeligt tåg: först gingo de friskaste, sedan de ålderstigne och sjuke, och mödrarna måste sjelfva bära deras barn, emedan alla domestiker fråntagits dem. Nejden kring Wibg blef under belägringen grufligt ödelagd, och många af invånarne först lemma startjemmerligen pintekommentar af de vilda Kalmuckerne för att bekänna hvar de gömt deras egendom, samt derefter ihjälslagne; andra åter fördes som boskapshjordar till Rd och såldes der till lifegna på de adeliga godsen. Förspel. Tillståndet i denna del af landet var då redan så mycket bedröfligare, emedan många prester och tjenstemän flydde undan fienden, lemnande deras församlingar vind för våg: biskop Lund i Wiborg, kyrkoherdarne Gestrinius i Jäskis, Serlachius i Kexholm och Martinus i Euräpää.|189| Man läser t. o. m. att en kapten Vanochius öfvergått till fienden, men sällsynt –

12 Så föll Fds fasta förmur för Rds påträngande makt, och dess fall utbredde i hela landet en bestörtning, som endast kan jemföras med Sveabgs kapitulation. I Åbo väntades RneRyssarne hvar dag – Univ. boksaml. till Öbotten. Kyrkornas klockor, silfver; öfverföras – böter.original: böter I Sthm var bestörtningen knappast mindre. Sv.Svenska flottans utrustning på våren hade påskyndats, i hopp att undsätta Wibg, men hon kom för sent, och allt hvad hon dåmera kunde uträtta var att öfverföra de frigifne flyktingarne till Hfors. – Lybeckers ställning och forhall i denna kritiska tid var i hög grad bedröflig. Utan anseende, utan energi och beskylld för att lemma startrikta sigkommentar på lefveranserna till armén, stod han med 4000 man en här, som smält till 700 ryttare och 700 lemma startfotknektarkommentar, utsvultna och utledsna än vid Pyttis, än vid Abborfors, för att bevaka strandvägen, utan att våga eller kunna hindra fiendens företag. Hans rapporter till rådet andas en förundransvärd klenmodighet och kunna i detta afs.afseende jemföras med de ryktbara skrämskotten under 1741 års krig. Än berättar han lättroget efter rymde soldaters prat, huru RneRyssarne vid första gräs på sommaren ämna öfversvämma hela Fd; än huru fienden »låter sig sachteligen höra att han torde sig åt Sthm våga.» – Förbittringen mot denne man var så stor, att ständerna i Sthm begärde hans afsättande, men rådet vågade ej motsätta sig kon:skonungens vilja, och ingen annan fanns heller hugad att åtaga sig hans svåra befattning.

13 Från Wiborg skickades sedan 6000 man att intaga Kexholm, som försvarades af öfv. Stjernschantz med 3 à 400 man. – 14 dagars bombardement – afbräck – men utan allt hopp om undsättning, måste han kapitulera d. 9 Sept., mot fritt aftåg med vapenegendom, flyg. fanor och kling. spel – hölls bättre dock att gevären ombyttes. –

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    2 dykade parallellform till dök.

    2 landstormen uppbåd utanför de reguljära trupperna av alla krigsdugliga män till landets försvar.

    2 »Nostofolk» av finskans nostoväki, uppbådsfolk.

    2 anstalterna försvarsanstalterna: åtgärderna för att förekomma fientliga anfall.

    2 afbräck skada.

    4 »Sveriges begrafning.» Efter Anders Fryxell, Berättelser ur svenska historien 24 (1857), s. 82.

    4 »getapojkar» Danskarna kallade hånfullt Stenbock och hans illa utrustade män för »bocken och hans getapojkar».

    4 underbara märkvärdiga.

    7 kalmucker mongolfolk bosatt i europeiska Ryssland.

    7 oförtrutenhet ihärdighet, outtröttlighet.

    7 tschetvert rymdmått för torra varor.

    7 Försänkningar Genom nedsänkning av sten, grus eller fartyg åstadkomna uppgrundningar i farled, avsedda att hindra fientliga fartyg att passera.

    7 mörsare korta artilleripjäser för kastning av projektiler.

    9 nåd och onåd utan villkor.

    9 öfver- och undergevär Övergevär var en parallellbeteckning för musköt. Undergevär är ett blankvapen (t.ex. värja eller sabel) som bärs vid sidan.

    11 jemmerligen pinte förskräckligen torterade.

    12 rikta sig sko sig.

    12 fotknektar infanterister.

    Faksimil