Trettiofjerde Föreläsningen. 24/4 66
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
4 aviso snabbgående och vanligen lätt bestyckade fartyg.
5 fintligt påhittigt, fyndigt.
6 förståndet förhållandet.
6 rebellen Pugatschoffs uppror Jemeljan Pugatjov ledde ett stort kosackuppror efter rysk-turkiska kriget 1768–1774.
9 stryker flagg här: kapitulerar, ger sig.
9 redlösa manöverodugliga.
10 Leopolds ode. skaldestycket Öfver segren vid Hogland (1788).
12 anstalter förberedelser.
12 Utlåtelser yttranden.
Trettiofjerde Föreläsningen. 24/4 66.
1 Och under allt detta, medan kriget redan stod för dörren, for K. G. till Upsala, att afhöra Thorilds disputation.
2 I slutet af Maj afseglade sv.svenska örlogsflottan under hertig Carls befäl från Carlskrona.Kon. brann af otålighet och påskyndade uppbrottet, innan tillräckliga förråder voro samlade, innan han hunnit försäkra sig om Pr. och Englds medverkan. D. 18 Juni inlemnade r.ryska ambassadören grefve Rasumoffsky en not, hvari han förklarade kejsarinnans fredliga tänkesätt, men tillika vädjade från den krigslystne kon.konungen till den fredälskande sv.svenska nationen. Kon.Konungen upptog detta så illa, att han befallte R. lemna Sthm inom 8 dagar. R. vägrade, tilldess han härom fått befallning ifrån sitt hof. Detta steg, påtagligen beräknadt på det kända missnöjet i landet, var att trotsa en monark i hans egen hufvudstad. Kon.Konungen lät då arrestera det r.ryska sändebudet, och härmed var brytningen gjord. Men ännu fordrades ett bevis att Rd var den anfallande och att kriget således var ett försvarskrig. Kon.Konungen gaf i detta afs.afseende instruktioner åt baron Armfelt, som han skickat till Fd, och denne åter gaf hemliga ordres åt öfv. Hastfehr. Det är en känd sägen, attoriginal: Att förklädda svenskar en natt i slutet af Juni visat sig vid gränsen och brännt några gårdar, hkethvilket då genast förklarades för ett anfall från r.ryska sidan. Öfver denna sak hvilar ännu ett dunkel,.|234| Saken utsmyckades, som vanligt, af det missnöjda partiet – Den officiela rapporten från öfv. Hastfehr, innehåller, att RneRyssarne natten emot d. 29 Juni kl. 1 hade anfallit sv.svenska posteringen vid Wuloltensalmi brygga i Puumala socken och sålunda föranledt öfv.öfversten att rycka in på r.ryska området och bemäktiga sig staden Nyslott. Rätta förhållandet är att Rd icke önskade krig vid den tiden, emedan det hade händerna fulla på andra håll, utan tvärtom hade all anledning att undvika ens skenet af fredsbrott, för att derigenom få de missnöjde i Sv. på sin sida. Men lika intresserad var k. G. af att reta dem till ett sådant. Och när det ej lyckades gaf han ordres att begagna sig af hvarje händelse, som kunde få skenet af ett fredsbrott. Det var således ej RneRyssarne som anföllo, men om det derföre var förklädde Ff.Finnar, eller om, som en annan sägen förmäler, Hastfehr låtit några f.finska bonddrängar ro öfver Puumala sund och från r.ryska sidan aflossa några skott mot den sv.svenska, är lika osäkert. Alltnog, det föregafs att ett anfall skett, och ingen tviflar likväl mera derpå, att Sv. den gången var den egentl. anfallande.
3 RepetitionRepetition 29/11 70. Namnen. Kriget opopulärt. Maskerad. Turkiet. Rustningar. Rasumovski. Hastfehr.
4 12 lin.sk.linjeskepp 6 freg.fregatter och 3 aviso
5 Den 9 Juni hade hert. Carl med sv.svenska örlogsflottan afseglat från Carlskrona. En så praktfull, så väl rustad flotta hade icke sv.svenskarne sett på mer än 100 år. Den var 286 linieskepp och 10svårtytt freg. stark. Den 22 Juni mötte hert.hertigen på höjden af Dagerort en r.rysk eskader af 4 linieskepp och 3 fregatter under amir. von Dessens befäl. Hert Att angripa och förstöra denna underlägsna fientl. styrka, hade varit en lysande början och utgången icke tvifvelaktig. Olyckligtvis hade hert.hertigen bestämda ordres, att icke anfalla. För att dertill få en anledn. fordrade han kungl. salut af den r.ryska eskadern. Till hans stora harm blef saluten gifven, – såsom den r.ryska amiralen fintligt föregaf, af aktning för den sv. kon:ssvenska konungens bror, – och den r.ryska eskadern kom oskadd undan.
|235|6 DMidsommaraftonen d. 23 Juni 1788 – s. d.samma dag som G. II Ad. fordom afseglat till Tyskland, – gick kon. G. kl. 9 om qvällen i Sthm, beledsagad af en talrik hurrande folkmassa, ombord på kgl. jakten Amfion, för att afsegla till Fd och ankom d. 3 Juli till Hfors. Här mötte honom underrättelsen om det s. k. r.ryska anfallet i Puumala och att hela r.ryska flottan utlupit från Kronstadt. Till följd deraf utfärdade kon.konungen d. 21 Juli i Hfors krigsförklaringen eller sin s. k. Deklaration. Häri betygade kon.konungen sina länge hysta fredliga tänkesätt och uppräknade allt hvad han gjort, för att bibehålla det goda förståndet med sin östra granne. Det fanns en tid, sade han, när Rd hemsöktes af missvext och svåra inre söndringar gen.genom rebellen Pugatschoffs uppror. Om kon.konungen velat begagna detta tillfälle, som måhända varit ursäktligt, hade han kunnat infalla öfver den försvarslösa gränsen och tillfoga Rd fruktansvärda olyckor. Kejsarinnan deremot hade under vänskapens mask ej upphört att utså tvedrägt uti hans rike och stämpla med hans förrädiske undersåter Spr.p., synnerligen för att lösrycka Fd från Sv., för hkethvilket ändamål hon skickat sina generaler att genomresa förstn. land under förevändning att resa för deras nöje, men i sj. v.sjelfva verket för att undersöka alla ställen som kunde anfallas och utså missnöje bland invånarne. Och till råga derpå hade hennes ambassadör gr. R. tillåtit sig att i en förolämpande not söka skilja kon: ifrån nationen. Slutligen nämnes anfallet mot f.finska gränsen och förklaras att kon.konungen ryckt i fält för att försvara sitt rike, men likväl vore färdig att räcka handen till fred, derest H. R. M. ville erbjuda hederliga vilkor och antaga hans bemedling i kriget emot Turkiet.
7 Dessa fordringar, hkahvilka kon. lät framställa för kejsarinnan, bestodo i öfrigt deri, att Rd skulle till Sv. återgifva den del af Fd, som erhållits genom freden i Åbo, ersätta kon: Sv:s krigskostnader och exemplar.exemplariskt straffa gr. R. – Från r.ryska sidan svarades härpå med ett skarpt manifest, hvari kon:s politik alltsedans hans tillträde till reg.regeringen afmålades i de mörkaste färger och kejs. ej heller glömde att skildra honom som förstöraren utaf Sv:s frihet. Bland r.ryska klagopunkterna var äfven aftt Sv. velat förleda Liffland till uppror och att hert. Carl erbjudit sig att mottaga Kurlands hertigkrona.
8 När dessa förklaringar å båda sidor utfärdades, hade kanonen redan uppträdt som skiljedomare och anfört sina bevis i slaget vid Hogland.
|236|9 Sedan hert. Carl vid Hangö udd af kon. underrättats om krigets utbrott tog han, enoriginal: En af de första dagarne i Juli två r.ryska kadett fregatter, Hektor och Jaroslavoriginal: Jaroslav., som för öfning af kadetter kryssade under estländska kusten. Fångarne fördes till Hfors och inspärrades i Sveabg, hvarefter de tagna fregatterna införlifvades med sv.svenska flottan. – Efter ankommen förstärkning af 4 skepp, afgick denna åter d. 14 Juli, 2015 segel linieskepp och 5 freg. stark, från Hfors och mötte d. 17 Juli r.ryska flottan, 17 linieskepp och 8 fregatter stark under amir. Greigh vid Hogland. Den var 300 kanoner starkare; hade dessutom öfvadt folk, som gjort kampagnen mot turkarne, och många engelsmän ombord. Det sv.svenska manskapet oöfvadt. RneRyssarne som sjömän. Hert.Hertigen gaf ordres till batalj, med tillägg: »Ingen lefvande, som kan föra befäl, stryker flagg.» – R.Ryska flottan, som hade fördel af vinden, formerade sig i linie och styrde ned på den sv.svenska Emedan den hade gröfre artilleri, begynte den skjuta på långt håll och omringade snart med 3 af sina största skepp det sv.svenska amiralskeppet G. III om 68 kanoner. Striden blef snart ytterst häftig, och hert.hertigen, som stod med sin korta pipa i munnen på kommandobryggan, visade en förvånande kallblodighet. Vid hans sida bortsopades kajuttaket af en kula. Alla färdiga skott voro bortskjutna och beslut redan fattadt att i nödfall spränga skeppet i luften, när linieskeppet Wasa kom amiralskeppet till hjelp och drog öfver sig fiendens eld med sådant hjeltemod, att hela dess högre befäl stupade och en ung löjtnant Lagerstråle öfvertog kommandot. Från kl. 4 tille. m. till 10 på aftonen fortsattes striden med största tapperhet och ihärdighet på båda sidor. Då var ett r.ryskt skepp skjutet i sank och fem, hvaribland amiralskeppet, redlösa; två r.ryska skepp ströko flagg., och stiltien hindrade Svv.Svenskarne att tillfoga den större förluster. Följande morgon – brist på amunition. RneRyssarne återtogo det redlöst skjutna sv.svenska skeppet Prins Gustaf om 68 kanoner, med ett komp. (?) af Sprengtp:s Savolaksare ombord; chefen ville spränga det i luften, men vatten hade redan inträngt i krutkammaren. Utomdess blefvo flera sv.svenska skepp illa skadade, hvarföre också båda de stridande tillegnade sig segern och sjöngo deröfver tedeum. Greigh fick Andreas orden. Fångar å båda sidor. 980 RrRyssar vid Haga. Verkl. förhållandet var att segern var oafgjord, men Svv.Svenskarne ansågo redan|237| det med skäl för en seger, att de åter för första gången sedan 80 år hade mätt sig med sina fiender i en hufvuddrabbning och dervid åter bestått profvet emot en öfverlägsen styrka och med en ära, som redan khunnit blifva för alla oväntad. De politiska följderna ringa. R.Ryska flottan snart reparerad, under det att den sv.svenska i Sveaborg led brist på timmer och andra förnödenheter. – Kanonaden från Hogland hördes tydligt till Hfors, der prins Fredrik med sin stab stod vid skansen på Ulrikasborg och sökte förgäfves med kikare upptäcka de stridande. Dagen efter slaget återvände sv.svenska flottan till Hfors och d. 21 Juli, sedan kon.konungen återkommit från en resa till gränsen, hölls en högtidlig tacksägelsegudstjenst i stadens kyrka, dervid de tagna troféerna buros i procession från skeppen till kyrkan och nedlades vid altaret. Efter gudstjenstens slut dubbades de, som utmärkt sig, till riddare framför fronten af de på torget paraderande trupperna, och Hogland till ära stiftades s. d.samma dag storkorset af svärdsorden, hvars förste innehafvare blef hert. Carl. Alla officerare, som deltagit i slaget, befordrades en grad. Gen. Tolls onåd för skärgårdsflottan. I Hfors begrofvo äfven med mycken heder de stupade officerarne, hvaribl. chefen på »Wasa» gr. Baltzar Horn, han som döende sagt åt sin efterträdare i befälet: »dukonsekvensändrat/normaliserat skall svara mig inför Gud, om du stryker flagg.»
10 Enthusiasm. Leopolds ode.
11 Emellertid skulle flottan endast utgöra en förelöpare till landtarmén, som fått på sin lott det egentl. fälttåget. Kon:s djerfva plan var att så skyndsamt som möjligt kasta sig öfver den oberedda fienden, bemäktiga sig Fhamn och Wiborg och derefter marschera rakt på Pburg. Den Ehuru den styrka kon.konungen härtill hade att disponera till lands, omkr. 68000 Ff.Finnar och 14,000 Svv.Svenskar, eller inalles 22,000 man, var ringa nog att krossa Rds öfvermakt, syntes utsigterna i början gynnande. – Rd var verkl. oförberedt, gränserna svagt försvarade, fästningarna förfallna och den mesta krigsmakten dragen åt södern för turkiska kriget. Med Een djerf öfverraskning kunde syntes framgången blifva alldeles icke omöjlig. Men kon.konungen, som beräknat politikens alla intriger, hade icke beräknat sinnesstämningen.
|238|12 – Tillståndet2 afdeln. Öfverbefälhafvaren C. G. Armfelt – 19 Juli vid Kymmene Husula Anjala – Ton i Hfors – upMissnöje – anfallskrig – ej rättighet att kommendera armén öfver gränsen – oordentliga anstalter – sårade oförbundne – fördröjde tiden – RneRyssarne hunno sätta sig i försvarstillstånd. ordres korsade hvar Hfors liknade mera en riksdag, än ett läger – 1742. – Utlåtelser om kon. – I slutet af Juli mot Fhamn – Ordres att embarkera – Afskedsansökningar, nedlägga gevär – biföllos – de qvarstående mindre hugade – Hästesko och Otter (Bborgs reg.Björneborgs regemente) d. 31 Juli, att fientl.fientligheterna måtte inställas – Kon.Konungen till manskapet –
13 RepetitionRepetition. 88. Rykten om anfall. 2. Wuoltensalmi. 1. Rasumoffsky. Kon. 23 Juni – 3 Juli Hfors. Hert. Carl – von Dessen – Hogland 17 Juli. 428 döda och sår. Rn.Ryssarne omkr. 1000 – Sv. förlorade 25 offic. och 600 m. fångarne. RneRyssarne ungefär lika mgånga. – Deklaration. Svar. Krigsplan. Styrka.