Fjortonde Föreläsningen. 8/4 57
Kommentar
Kommentar
stycke – textställe – kommentar
2 »men då, säger C., [...] taga virke.» M. A. Castrén, Nordiska resor och forskningar. Första Bandet. Reseminnen från åren 1838–1844 (1852), s. 11.
2 lappmudd päls av renskinn.
2 seiden sejte, stenstod upprest vid samernas forna offerplatser, fi. seita.
2 »Vidt och bredt sågo [...] trefnaden.» M. A. Castrén, Nordiska resor och forskningar. Första Bandet. Reseminnen från åren 1838–1844 (1852), s. 48.
3 C. om Lapparne s. 41. M. A. Castrén, Nordiska resor och forskningar. Första Bandet. Reseminnen från åren 1838–1844 (1852).
Fjortonde Föreläsningen. 8/4 57.
1 Forts. af Castréns resa.
2 Här voro nu två vägar att välja,. aAntingen skulle de resande begifva sig till Wuontisjärvi by, N. V. om Peldovuoma, köpa der en båt, färdas 4 mil uppför en berg fjällbäck vid namn Käkkäläjoki; sedan låta draga sin båt öfver landtryggen en mil framåt till Nuolasjoki; obs. Nuolasjoki finns ej på Ekls k. sedan styra utför den till Enare elf, som utgör Tanas öfre lopp, och|10||358| så vidare färdas utför elfven ända till Utsjoki. Men detta förslag öfvergafs, sedan man fick veta att både K:joki och Nuolasjoki voro mycket grunda; att båt och effekter blott med hästar eller större manstyrka kunde fås öfver fjället och att resan ej skulle aflöpa under 100 rub. bko.rubel banko – Andra förslaget var att timra en båt vid Inaris källa Saunajärvi och med den resa utföre – »men då, säger C., frågadese oss förnämste rådgifvaren Erik Peldovuoma hånfullt, hvar vi skulle taga virke.»konsekvensändrat/normaliserat – Tredje förslaget, som slutligen antogs, var att taga renslarna på ryggen, proviantera sig för 4 à 5 dagar och vandra till Jorgastack, en lappby vid Tana, och der låta fiskare transportera sig utför elfven till Utsjoki. Detta hade varit genaste vägen. Likväl föredrogs för att andra personliga skäl (af B. och D.) det fjerde förslaget att taga den 20 mil längre och mångfaldt besvärligare vägen öfver Enare kyrka. För detta ändamål lejdes en två vägvisare, och nu begynte en af dessa färder, der, som C. säger, man under 30 mils färd ej kan finna något annat tak öfver sitt hufvud, än Lapplands dunkla himmel, någon annan eldstad, än den som för stundens behof tillredes af en fura, någon annan bädd, än den fuktiga marken, eller i bästa fall en bergsskrefva. Man försåg sig med 2 à 3 lisp.lispund bröd, 5 ℔ kött, 5 ℔ fisk, 3 kannor bränvin och 5 ℔ tobak, dessutom hvar sin rensel och d:o lappmudd. Så satte man sig i en liten båt och for 4 mil upp för en obetydlig å vid namn Peldojoki. Härunder passerades 32 små sjöar, Pahtajärvi, Armojärvi och Seidajärvi (trad. om seiden). Nu var man vid foten af det stora Peldotunturi, vägvisarne drogo båten, de resande buro effekterna. Tid efter annan kom man till träsk: Kaakurinjärvi, Nokkanainen, Kouthajärvi, Pitkäjärvi,|11||359| Nimitoinjärvi. Från Pahtjajärvi till Wiettajärvi måste alla draga båten ¼ mil, och sedan vända tillbaka efter sakerna. Nu först var man vid landtåsen, som här bär namnet Korsatunturi. ¾ mil uppför det branta fjället begyntes färden kl. 9 på qvällen, (sid. 25) och C. beskrifver på sitt vanliga humoristiska sätt, huru man modlös och tröstlös höll råd och ej fann bättre utväg än att skicka honom tillbaka till Wiettaj. efter en rhumbutelj. Till slut fann man en liten fjällbäck – Man hade nu kommit öfver vattendelaren, och långs denna bäck banade man sig väg ½ mil till Korsajärvi, dit man efter 9 timmars färd uttröttad anlände kl. 6 på morg. Derifrån bar det vidare ½ mil långs det smala träsket och vidare genom dess utlopp, en liten bäck, till den vattenrika Ivalojoki (utdrag ur C. s. 27) och vidare sid. 31, slutet). – Så vidare in på Enare sjö till Juutua lappby på en holme i sjön – (beskrifn. af lappkåtan sid. 40). Derifrån till Enare kyrka och prestgård. Så vidare till fots 1 mil till Stuorrajaur sjö. ShängerSammanhänger med Muddasjärvi – Derefter begaf man sig ut bland fjällen, och nu, säger C., voro vi i detta renlandet. »Vidt och bredt sågo vi ej annat än renmossa, detta gråa gräs, som jag aldrig kunnat åse, utan att känna mig förstämd till sinnet. De vidsträckta kärr, som här och der afbröto fjällen, tjenade ej till att öka trefnaden.» (Eklund långs Naamajoki) Efter 8 timmars oafbruten färd vandring hvilades vid ett fiskeläger, och sedan under mödor och äfventyr, till till Mieraschjaur, medan molnen uppstego, en kall vind hven öfver fjället och regnbäckarna började brusa. – Här hjelpte de resande att förlösa en lapphustru, kommo så följande dagen in på Utsjoki elf och på qvällen till Utsjoki prestgård.
3 C. om Lapparne s. 41.
4 Här dröjde de resande till d. 10 Aug. och återtogo sedan samma väg till Enare k. och Kyrö by vid Ivalojoki. Härifrån begaf sig C. d. 15 Aug. andra gången|12||360| öfver Maanselkä vid Sombio fjäll (Kemidalen) till sjön af samma namn. Då begynte redan Lapplands höst, stormen hven, gräset gulnade, träden fällde sina löf, och flyttfåglarna drogo mot söder. Så ödslig var vägen, att man med glädje fann en kullfallen fura till skydd för natten mot regnet. Man klättrade öfver berg, hkashvilkas yta var betäckt med hala stenar och kantiga klippstycken, som vid hvarje steg rullade undan fötterna. Så fann man en liten båt och rodde öfver sjön till Luiro elf, sen af Kemis stora källfloder. Sjutton års missvexter hade den tiden så utarmat denna nejd, att de finska nybyggarne i ordets egentl.egentliga mening nödgades äta hö. Efter två dagars rodd kom C. till Lokka by. Här gjorde floden en stark krökning, hvarföre C. föredrog att vandra 3 mil till fots åt söder till Tanhua nybygge vid samma Luiro elf. Derifrån vändes kosan åt sydvest, 5 mil öfver sanka mossbelupna kärr till Sodankylä kyrka. Dessa kärr voro här och der genomskurna af smala åsar, der foten fick fäste och hvila, men mellan dem gungade marken, vid hvarje steg sjönk man till knäet, och undgick att sjunka blott derigenom att vägvisaren gick förut att rekognoscera med en lång stör. – Derifrån gick resan utför elfvarna Kittinen och Kemi till Kemi träsk (sjö), hvarefter resan öfver Rovaniemi och utför Castréns barndoms forsar slutligen hann sitt mål uti Kemi.
5 Fjällappen: C. 121–25.