Tjuguåttonde Föreläsningen. 12/4 64

|178|

Tjuguåttonde Föreläsningen. 12/4 64.

1 60,000 mskormenniskor –

2 Ivan den förskräcklige. Novgorod, Tver, Pleskov misstänkte för stämplingar med Polen. – Ivan i Novgor. 1570 – dess förnämste gingo till möte – nedhöggos af tatarer – erkebiskopen – måltid – plundring – mord – dom: 500 om dagen – familjer Wolchov – Efter 5 veckor var hämden fullbordad, – allm. plundring bleka skuggor borgerskapet förmanades till förböner – den af döda kroppar fyllda Wolchov förmådde ej bära allt sitt gräsliga innehåll ut i Ladoga – – hunger pest – Novgorod tillintetgjortsvårtytt.original: tillintetgjortsvårtytt Pleskov räddadt genom klockringning – bord – munken Salos bjöd tsaren ett stycke rått kött: – »Jag är en XtenKristen furste och äter ej kött under fastan.» – »Du gör det värre är, du när dig af mskorsmenniskors kött och blod.» – Derefter mord i Moskva – hängdes med hufvudet nedåt – begjötos med iskallt och sjudhett vatten – 18 galgar – Efter 3 dagars blods hvila fortsattes morden. – – Mätt af mord, ville Ivan ännu mätta sig af förtviflans anblick – Han red till de mördades makar och barn – hånade – marterade dem – fordrade deras skatter – De döda sönderhuggna – – deras enkor 80 frunt.fruntimmer störtade i floden – Allt hvad den mskligamenskliga uppfinningsförmågan kunde utgrunda rysligast för att plåga sina likar blef här användt – mskormenniskor stektes lefvande – genomhöggos med spikar – sågades sönder med rep – flåddes lefvande – knepos med glödande tångar – När tyrannen omgifven af gyckelmakare, såg en fredlig folkhop utanför sitt slott, lät han lösläppa mot dem vilda björnar. och Ivans skämt: hans hofnarr: en skål het kål – kastade sin knif –tillagt av utgivaren Hans bojar – vid måltiden – örat tackade för nådigt straff. – 2000 jungfrur i Sloboda: först 24 – sedan 12 – sedan 1 – Martha Sobakina, en köpmansdotter från Novgorod. – 4 äktensk. – Ofta uppsteg han från sinatt yppiga bord – red i sporrsträck ut att nedhugga några 100 olyckliga fångar och återvände derpå munter och upprymd till måltiden – Sådan var denna tsar – sådant detta folk – himmelens vrede öfver deras synder.

3 Khanen af Krim 1571 – Moskvas brand 24 Maj. X. himmelsf.Kristi himmelsfärd 800,000 mskmenniskor omkommo – Ivan förmådde ej hindra – Med 100,000 fångar återvände Khanen till Krim, efter att hafva ödelagt hela södra Rd –

4 Jemförelse med Ivans bref till Johan: Khanen skref 1571: »Jag bränner och ödelägger Rd för Kasans och Astrachans skuld; rikedom och guld aktar jag lika med stoft – Jag har sökt dig öfverallt – jag ville hafva din krona och ditt hufvud – men du flydde mbeständigt – och likväl|179| vågar du att skryta med ditt tsariska majestät, du som hvarken har mod eller blygsel! Nu känner jag ditt rikes vägar. Om du ej frigifver mina sändebud, som du håller fångna, om du icke gör hvad jag fordrar och svär mig en ed för dig, dina barn och barnabarn, så kommer jag åter att hemsöka dig!» Hvad gjorde tsar Ivan, när han förnam detta bref? Han slog sin panna mot golfvet, bönföll att Khanen icke måtte oroa Rd, svarade intet på skymforden, och biföll till allt!

5 RepetitionRepetition 19/11 67. Ryska kriget. Juustens mission 1569. Brefvexling. H. Horn. – Carl Horn. H. och G. Boje. Kl. Tott. – Reval Ivan IV.

6 Åbo Tidn. 1782, 92, Handl. i Skand. Hist. 36 b.

7 Infallet i Fd 1572. Den lilla f.finska styrkan bestod för det mesta af fotfolk, den r.ryska hären 47,000 m.man stark, bestod för det mesta af kavalleri. Det var hård vinter och mycket snö. Innan ännu Ff.Finnarne hunnit samla sig, frambröto de ryska skarorna som ett stormväder – 47,000 inom få veckor var hela Wiborgs län en ödemark; endast i Wiborgs fäste stod under Gust. Banér nu som förr orubbadt emot förhärjelsen. (Anfallet ordnadt frånaf Ivan) Det var samma skaror, som nyss förut varit vittne till de oerhörda blodbaden i Novgorod och Moskva, måhända deltagit deri – samma skaror, som nyss blifvit besegrade af den krimske khanens tatarer och under alla dessa strider och blodbad förvildats likasom deras herre. Man kan tänka sig deras framfart. Ända till Hfors ströfvade de fientliga skarorna. Men iInnan kort voro de åter försvunna, förande efter sin vana, deras svbyte med sig på slädar, och den på våren samlade f.finska hären fann ingen fiende mer. – Någon eröfring af Fd var denna gång icke påtänkt – det var tsar Ivan nog att hafva, som han hoppades, med detta infall skrämt kon. Johan till undergifvenhet, och strax derpå vände han sina vapen dels mot den anryckande khanen af Krim – dels mot Liffland, som utgjorde hans egentl. ögnamärke.

8 Den 6 Aug. samma år 1572 blef den tappre Henrik Horn befälhäfvare (slottslofven) i Wiborg och Herman Fleming fältöfverste i Fd. Man vänta nya ryska inbrott, men de uteblefvo. berga hö RneRyssarne voro sysselsatte på andra håll. Ett mellantillstånd af mindre ströftåg och plundringar å båda sidor fortfor till 1575, då sv.svenska och ryska sändebud d. 8 Juli möttes vid Systerbäck. – 5 f.finska och 5 r.ryska adelsmän: Clas Fleming till Wiik, Herman Flg till Willnäs – Henrik Klasson Horn till Kankas – Klas Åkeson Tott och Erik Håkanson Slang t. Wiurila.

|180|

9 Högt språk – RnRyssarne fordrade i början Liffld och Estld – samt 200 ryttare – hvaremot tsaren ville benåda kung Johan med fred. – Sv. sändebuden svarade härtill, att af det klädet blifver ingen hätta – Stillestånd i Fd på två år. Kort förut brand i Viborg 17 Juni 75. – – Det oaktadt inbröto RneRyssarne år 1576 ånyo i Fd och anställde grymma förödelser – År 1577 Klas Åkeson Tott utnämndes detta år till ståth.ståthållare öfver Fd och rustade sig till försvar med bättre framgång, så att när ett r. ströfparti åter inföll i landet vid början (?) af furst Mistislavski år 1577, utan afs.afseende på stilleståndet skickade tatar.tatariskt rytteri osv från Reval öfver isen af F. viken för att ödelägga Fd, blef det med förlust tillbakaslaget. – Förbittringen vexte på båda sidor och sträckte sig långs gränsen högt emot norden. – 1579 rotade sig Ff.Finnarne tillsammans i nejderna af Kajana och gjorde ett härjande infall på ryska området. Uppmuntrade af denna framgång, återvände Ff.Finnarne följande året till än större antal – 3000 – och angrepo ett litet ryskt fäste (pallisader) i Archang. guv:t, men denna gång blefvo de med förlust tillbakaslagne. 2 anf.anförare stupade – Men samma år 1580 vände sig krigslyckan genom P. Dela Gardies fältherresnille till Sv:s fördel.

10 Kon. Johan var missnöjd med befallt Göran Boje, som förde befälet i Liffld att rycka in på r.ryska området, men Boje saknade dertill eden energi, som bryter allt motstånd. och misskande Troddeoriginal: trodde aldrig de tappre Hornarne rätt. Han sände derför P. DelaGardie som öfverbefälhafvare öfver hela hans krigsmakt mot Rd, och denne berömde fältherre begynte i Fd den lysande rad af segrar, som snart skulle gifva kriget en annan utgång. På hösten D. 23 Okt. 1580 ryckte han med G. Boje, Herm. Flemg och Klasarl Horn från Viborg mot dåvar.dåvarande r.ryska fästet Kexholm vid Vuoksens utlopp i Ladoga. D. 26 Okt. Nyslott – 2 sidor – D. 4 Nov. begynte belägringen. Innan kort antändes staden af Ff:sFinnarnes glödande kulor, och branden stod ej mer till att släcka.|181| Instängd inom de trånga muraroriginal: muror, med vatten på tre sidor och fiender på den fjerde, råkade besättningen och invånarne uti förtviflan. Många omkommo i lågorna, än flera kastade sig i strömmen eller föllo för de inträngande Ff:sFinnarnes svärd. När r De omkomnes och dödades antal beräknades kanske öfverdr.öfverdrifvet till 4000. När kon ryske kommendanten i slottet Kasnin blef varse detta, dagtingade han och uppgaf fästet mot vilkor af fritt aftåg. 5 Nov. lodjor. Med K:holm föll äfven dess län. – I Dec. Padis P. DelaG. berömmer Kxh. Här omkr.omkring är en så vacker lägenhet och Sv. krona en så nyttig ort, att man ej kan den lustigare l.eller bättre begära.original: begära Dela G. lät sina trupper derpå hvila ut i Kexholm och insatte der Göran B. till befälhafvare.

11 Om vintern inträffade stark köld, så att F. Viken belades med fast is. Dela G. företog då ett djerft tåg. Nyårstiden.original: Nyårstiden Han gick med kompass med fotfolk, ryttare och kanoner från Viborg tvärt öfver hafvet till det förut eröfrade Narva Estland och derifrån – inalles 50 mils väg – mot det starkt befästade Wesenberg, som Svv.Svenskarne 1574 tre gånger stormat förgäfves och intog det efter några veckors 12 dagars belägring. Största delen af Estld föll snabbt i hans händer, och ett plundrande infall på r.ryska området satte injagade en sådan skräck hos fienden. Derefter skyndade Dela G. ensam öfver isen tillbaka till Fd och derifrån till Sthm att begära förstärkning. – Sommaren derpå 1581 var han åter i Liffland – Här hade Karl Horn undertiden utfört lysande bragder. Båda Slutligen intogo nu i förening han det väl befästade och af RneRyssarne tappert försvarade Hapsal. – DelaG. kom hann endast lyckönska den unge hjelten till denna betydande seger och vände sig i fören.förening med honom strax med sin här mot Narva, under det att Klas Flg med flottan förde belägringsartilleri – – dess betydelse. D. 4 Sept. begynte belägringen – D. 6 begynte de 3 f.fot tjocka murarna ramla – Stormning – d. 17 Sept. Ivangorod – 7000 m.man ††.

|182| ||