Nittonde Föreläsningen. 14/3 65

|133|

Nittonde Föreläsningen. 14/3 65.

1 RepetitionRepetit. P. Br. Relation. Landets ekonomi. 100 år senare. F.Finska nationalkarakt.nationalkaraktären Skolor. Univ. 17 Okt. 1638. Nyköpg 26 Mars. 15 Juli 1640. Horoscop: Venus, lefvat nog. 15 Juli kl. 12 m. Venus, Mars, Saturn. i nedgående, Jupiter och Merc. i uppg. Solen i Lejonets tecken – Månen i Jungfruns t. Lyckligt.

2 I sina Natales Academiæ Aboënsis, tr.tryckta i Åbo 1648, berättar Mich. Wexionius om ett moraliskt skådespel, som uppfördes på tredje dagen efter Univ:s invigning och afslutade högtidligheterna. Det uppfördes af studenter i öfre auditorium och bar äfven titeln »Studenterne». Emedan det aldrig blifvit tryckt, känner man dess innehåll endast af en kort resumé: »der framställdes, huru somlige föräldrar visa sig mycket knappa att bestå pgarpengar åt sina söner, hkahvilka då gemenligen blifva flitige; men andre bestå dem allt hvad de åstunda, genom hkenhvilken obetänksama frikostighet sönerne blifva försumlige, ohörsamme och förlorade. Och vidare framställdes, huru somliga ynglingar slå sig till yppighet, spel och andra laster samt blifva förderfvade; men andra beslita sig om vetenskaper, dygd och gudsfruktan samt blifva berömlige och ypperlige män.» – Detta skådespel säges ha blifvit åhördt med lifliga bifallsyttringar af de talrikt församlade åhörarne och åhörarinnorna. Ingelius.

3 Det finska univ.universitetet inlogerades i sin barndom uti det förra något upputsade gymnasiihuset, en gammal byggnad af sten med fem kalla rum som ej kunde eldas, i domkyrkans närmaste granskap, sålunda vittnande om kyrkans och vetskapens nära samband som mor och dotter vid denna tid. 6 sv.svenska, 3 f.finska nationer: Aboenses, Fenni, 3) Nyl.Nylänningar, Östb.Österbottningar, Ålänningar.original: Ålänningar Öfre audit. 3 kathedrar och musikläktare. I nedra vån. 2 audit. och ett skräprum för instrumenter, jemte vaktm. och carcerspråk: latin. Föreläsn. Oktob. De första studenterne rymdes också godt deri, ty de voro till antalet 44, hvaraf endast 8 infödde finnar. Men redan året derpå hade antalet vuxit till 300, ännu till större delen svenskar och utlänningar. Förstaoriginal: första 6 åren 546 Svv.Svenskar. Obs. De första professorerne voro 11 till antalet, neml.nemligen deribl. 3 i theol.theologiska fakulteten, och sex i filos. fak.filosofiska fakulteten, neml.nemligen 1) för historia och politik, 2) för hebreiska och grekiska, för 3) mathematik; 4) fysik, 5) logik och poesi; 6) vältalighet. Kort derefter inrättades en särskild profession för skaldekonsten, men staten var så fattig, att – 6,125 daler. säd – hö – hemman – Den filos. fak.filosofiska fakulteten hade 2 adjunkter. – En prof. i juridik, en i medicin.|134| De första professorerne voro: i theologi: Eskil Petræus, f.född Svensk; sedan biskop; – Sven Vigelius, sv.svensk, sedan pastor i Pedersöre; – Johan Terserus, sv.svensk – sederm.sedermera biskop – I Juridik: Johan Dalekarlus, adlad Stjernhöök, svensk, sedan häradsh. i Örbyhus; – I medicin: Erik Achrelius, sv.svensk – kom 36 år g.gammal som student till Åbo, och då man ej fick någon förfarnare medicus, utnämndes han till professor samt gifte sig med biskopens dotter. – I filosof. fak.: Mårten Stodius i grek.grekiska och hebr.hebreiska, f.född i Åbo. Hans far, Henr. Hansson som var ståth.ståthållare på Åbo slott, när det intogs af hert. Carl, miste ena benet för en kula, gick sedan på trädben och fick deraf namnet Stodius; sonen, dog sedan känd genom sina kabbalist.kabbalistiska griller, dog sedan som pastor i Nådendal. – Simon Kexlerus i Mathematik, svensk: en förtjenstfull man, skref mot Copernicus och utgaf en afh.afhandling om cirkelns qvadratur. – I logik och metafysik Nils Nycopensis, sv.svensk, blef sedan theol. professor och slutl.slutligen biskop i Wiborg. – (I vältalighet Johan Terserus d. y. sv.svensk – student –) – I historie och politik: Michael Wexionius, adlad Gyllenstolpe, sv.svensk, sedermera assessor i Åbo hofrätt. De två adjunkterne i filos. fak.filosofiska fakulteten voro Anders Nycopensis, sv.svensk och sedermera rektor i Åbo skola, samt Peter Torpensis, sederm.sedermera lektor i Westerås. – Flera af desse Univ:s läraförste lärare voro förtjente män af grundelig lärdom, ishti synnerhet Petræus, Terserus d. ä., Stodius, Kexlerus och Wexionius. – Föreläsningarna höllos på latin och voro nästan alla offentliga, emedan studenterne i den allmänna fattigdomen icke hade råd att bekosta privata kollegier. Dessutom hade man examenskollegier, anställde flitigt disputationsöfningar, och på söndags e. m. höllo studenterne latinska tal på vers och prosa. Största svårigheten var att anskaffa nödiga böcker, ty i hela Fd fanns intet boktryckeri. Åtskilliga fåfänga försök gjordes att anskaffa utl.utländska tryckare, och man känner att åtm.åtminstone en Åbo disput.disputation blifvit tryckt utomlands, intilldess konsist.konsistoriet 1641 lyckades träffa aftal med|135| en svensk, Peter Erikson Wald (Petrus Waldus), som förut varit anställd vid som boktryckerietare i Upsala och Westerås. Peter Wald blef således den man, som anlade Fds första boktryckeri på hösten 1642 och innehade i 11 år med mycken skicklighet befattningen af kungl. Akademiens i Åbo boktryckare. † 1653 Han beskrifves som »en gudfruktig, stilla och rolig man, konfirmerad i sin konst.» Pipping.

4 Tryckpressen i Fd är således ungefär lika gammal som Univ., och censuren är här lika gammal som tryckpressen, ty i konsist.konsistoriets kontrakt med P. Wald heter det – sedan honom betingats 6 mark hvitt mynt för hvarje tryckt ark, äfvensom fri resa och fria husrum, »en stuga, bod och källare» : »Han skall icke understå sig att trycka någon skrift eller bok, som icke tillförene af facultatis decanospråk: latin är öfversedd och lofgifvit att henne tryckja; derföre skall boktryckaren, när honom något att tryckas tillbjudes, förvägra sig något begynna förr, än han ser för sig decani sedel.» – Huru knappt det var med tillgångarna, kan man sluta deraf att år 1642, som det heter, »Akademien nu i hastigheten icke har pgarpengar att betala en räkning för stilar på 85 rdrriksdaler till ett stilgjuteri i Sthm»konsekvensändrat/normaliserat – och så fattigt var det första f.finska tryckeriet, att det ej kunde uppsätta mer än ½ ark i sender, af brist på stilar.

5 Pipping om boktr. F. W. Soc. Act. T. I sid. 562.

6 Den äldsta veterl. i Fd tryckta skrift är en akademisk »Discursus de Prudentia, tum legislatoria, tum politica seu civili, Deo ter optimo max. benigne annuente, in nova Academia Aboënsi exhibitus, præside mag. Michaele Wexionio, o. s. v.oläsligt p.g.a. bläckplump eller motsvarande respondente Enevaldo Pontano, Smolandus, Reg. M. stipendiario. Ad quem ventilandum reverendi Consultississsvårläst p.g.a. strykningimi Domini professores & Adsessores, præter ordinarios opponentes, amice et offiocse invitati fuerunt in Auditorio Majori 18 Decembris 1641. Abogiæ etc. Petr. Waldus anno 1642.språk: latin|136| Oaktadt således alla f.finska böckers fader och förstling, efterkommande till varning, utgjordes af en afhandling om klokheten, hindrade detta icke att i och medt detsamma tryckfelen med deras talrika afkomlingar då för första gången här presenterade sig. Spalmorum.språk: latin Sådana förekomma i mängd uti denna disput.disputation om klokheten: Sudiosæspråk: latin etc.

7 De äldsta i Fd tryckta arbeten voro alla på latin. Först år 1646 trycktes det första arbete på finska i Fd, om 70½ ark 8:vooctavo, neml.nemligen Manuale Finnonicum; Se on muutamat tarwittawat ja aina käsillä pidettäwät suomenkielliset kirjat o. s. v. – och dessa skilda böcker ingå sedan under särskilda titlar, neml.nemligen Suomen kielinen Wirsi kirja – Evangeliumit ja Epistolat – Cathechesis eli Christilinen oppi Widare berättelser om Christi lidande och Jerusalems förstöring samt Rucouskirja – (Eriksons katekes).

8 Univ. och tryckeripressen i förbund med hvarandra gjorde epok i Fds literatur. Från denna tid spriddes religion och vetskap vida snabbare, och med möjligheten att utgifva trycka skrifter i eget land steg fördubblades och tredubblades författareverksamheten. Det var likv Med förvånande hastighet utsåldes ishti synnerhet dessa böcker på f.finska språket – det var som hade landet länge törstat och nu drauckit med begärlighet den numera rikare strömmande ljusfloden.

9 Agricolas sällsynte härtillsoriginal: Härtills tillg.tillgängliga bönböcker, katkeser, Eriksons postilla tr.tryckt 1625. – Nu följde den ena psalmboken, den ena katekesen efter den andra – (predikningar). T. o. m. en f.finsk katekes med ryska bokst.bokstäver tr.tryckt i Sthm – Brahe. Det första finska tryckeriet fick likväl icke den äran att trycka tidehvarfvets största och vigtigaste bok, neml.nemligen den första fullständiga bibeln på finska. Agricolas N. T. 1548 Psalt. 1551 – Carl IX. Det f.finska presterskapets upprepade påminnelser funno intet gehör, intilldess att P. Brahe med sin vanliga drift antog sig denna vigtiga sak. En komité nedsattes, bestående af E. Petræus, M. Stodius samt kyrkoherdarne H. Hoffman i Masku och G. Favorin i Piikkis. Om Inom fyra år hade den afslutat sitt arbete. Luther.original: Luther Agricolas öfvs.öfversättning|137| är väl begagnad, men språk och orthografi förbättrade. Westfinskan. Största förtjensten tillkommer sannolikt Petræus, hkenhvilken, ehuru född svensk, likväl med sådan framgång studeratoriginal: stuederat landets språk, att han kunde tjenstgöra som pastor i det finska talande Åbo. Denna första f.finska bibelupplaga om 370 ark i stor folio, insmidd i jern- l.eller kopparbeslagna permar, var mer än det lilla f.finska tryckeriet mäktade med. Den trycktes derföre i Åbo Sthm år 1642 på reg:s kungl. bekostnad. Oaktadt sitt höga pris, blef den ganska snart utsåld – Gezelii qvartupplaga 1685. – År 1842 d. 31 Juli firades i hela Fd [---]oläslig handstil det tvåhundraåriga sekularminnet af denna vigtiga tilldragelse, när f.finska folket erhöll den hel.heliga skrift fullständigt på modersmålet.

10 Året efter: 1643 Första promot.promotionen Allvarsam föreskr.föreskrift Zadelerus – teml. lärd, men ohöflig in vita & moribusspråk: latin, hvarföre blott disputera. 4 Maj 43 kl. 8. hos promot. Kexlerus –

11 Innan vi gå vidare i det f.finska univ:suniversitetets och den f.finska bildningens historia, böra vi nämna några ord om den ärevördige man, som vid denna tid satt på Åbo biskopsstol och hvars lefnad blifvit skildrad af en bland hans efterträdare bisk. Tengström.

12 Isak Rothovius var född år 1570 l.eller 72 i Angelstad uti Småland, der hans fader var en fattig torpare. Han studerade först i Upsala, sedan i Wittenbg och promover.promoverades der till mag.magister 1602. Sedan blef han hofpredikant hos Carl IX och kyrkoh.kyrkoherde i Nyköpg, tilldess att han år 1627 kallades af kon. till biskop i Åbo, sedan hela prestaståndet vid riksd.riksdagen s.samma år enhälligt tillstyrkt hans utnämning framför två Ff.Finnar och en sv.svensk, som voro uppförda på förslaget. 57 år gammal tillträdde Roth. här ett svårt, ansvarsfullt verk, ty den f.finska kyrkan – och med kyrkan hela undervisn.verket, låg efter så stormiga tider i stor vanvård och behöfde en kraftig hand vid styret. Men I. Rothov. var den man som behöfdes, i honom lefde G. II Ad:s stora, organiserande ande, och likasom det f.finska samhället med denne konung trädde in i den nya tiden, så träd kom hade den f.finska kyrkan nu med Roth. afslutat sitt långa reformationsarbete och formade sig klarare efter den nya tidens idéer.|138| För f.finska kyrkan begynte nu en ny organisationsperiod. Rothov. har för Åbo stift utgifvit icke mindre än tre s. k. Constitutionesr, hkahvilka afskaffade många, ännu från kath.katholska tiden qvarlefvande bruk l.eller missbruk. Religion upphörde att vara en yttre form och trängde inåt. De latinska ps.psalmerna försvunno ur gudstjensten, presterskapets arfvode för skriftermål och nattvard afskaffades; läskunnighet gjordes till strängt vilkor: ingen som ej kände Luthers klilla katekes fick från denna tid gå till nattv.nattvard, gifta sig, stå fadder eller svära vett ed. Kyrkorna renoverades, de stora soknarna klyfdes, Lapparne fingo egen prest:, och det mångenstädes halft förvildade presterskapet såg med häpnad en sträng tuktomästare. Rothov. blef det kraftiga verktyg, hvarmed först G. A., sedan P. Br. omgestaltade hela undervisningsverket från roten till kronan och åter upplyftade Fd ur det mörker, hvari det alltsedan reformationen låg djupt försänkt genom läroverkens förfall. Han gjorde en ända på det tygellösa sjelfsvåld, som dittills varit rådande i landets få och bristfälliga skolor, der ungdomen djeknarne kommo och gickngo efter eget behag samt fördrefvo mer än halfva sin studietid med kringstrykande på landsbygden, pockande mera än begärande medel till sitt uppehälle. De nya skolorna inrättades mest genom honom och likaså univ.universitetet, för hkethvilket han utnämndes till förste prockansler, hkenhvilken befattning han sedan sorgfälligt skötte i tolf års tid, varnande och förmanande, såsom der väl behöfdes i en tid af så mycken råhet i seder och allmän okunnighet. Hansoriginal: Han cirkulär till presterskapet, hvari han påbjöd en allm.allmän tacksägelsegudstjenst den dag när univ.universitetet instiftades, likasom hans predikan vid detta tillfälle öfver Ps. 106 v.vers 48, andas ett djupt medvetande af denna tilldragelses vigtiga betydelse. – Och likaså var denne man en af de organer, hvarmed G. A:s stora ande och|139| tidehvarfvets lyftning likasom flöto in i det f.finska folkets bröst. När budskap kom till Fd om segern vid B:feld, lät bisk. Rothovius påbjuda en allmän tacksägelsefest. I ett ljungande cirkulär uppmanade han folket att prisa den hHögste för denna stora herrliga seger och ståndaktigt försvara protest:sprotestanternas heliga sak mot våldets öfvermod och den påfviska vidskepelsen. Aldrig, sedan den store biskop M. Tavasts dagar hade det f.finska folket hört så mäktiga ord utgå från sin andlige öfverherde – äfven dess lugna lynne blef hänfördt, det förstod nu hvarför det stridde, och det bar sina bördor lättare vid tanken att offra blod och skatter för en så rättfärdig sak.

13 Biskop. Rothov. var i många afs.afseenden en barsk herre, såsom en bister tid behöfde, och sådan se vi honom äfven i hans ännu förvarade bild med den styfva halskragen, det långa, nedhängande hvita skägget och med uttrycket af ett omutligt, hierarkiskt allvar i det åldrade ansigtet. Stundom grep han ock i med hårdhandskarne der så att det sved i tidens just icke ömtåliga hull, såsom när han i en predikan angrep Åbo hofrätt så skarpt att hofrätten hotade klaga hos majestätet. Han Bispen stod dock tryg med sitt stöd hos rikskanslern. Och en hierark var han visserligen, dock i luthersk kappa: der tåldes icke heller något kätteri mot Augsb.Augsburgska bekännelsen, – det var fDock en följd af sjelfva segern, att lutherdomen snart blef lika ofördragsam, som förut katholicismen – Rothov. har, utom sina synodaldisputationer och sina konstitutioner, utgifvit sv.svenska predikningar, bland dem en parafras af Jeremiæ klagovisor, praktiskt moraliserande och utan framstående värde. Att han som född sv.svensk blott ofullständigt lärde sig f.finska språket, var visserligen en af de största brister hos en f.finsk biskop. – Det vill ock synas, som skulle från hans tid en mera sv.svensk riktning ha gjort sig gällande vid läroverken, ehuru den länge bortskymdes af latinet. – I förebråelsen ligger troligen någon sanning. I den afgörande vändpunkt, hvari den f.finska bildningen då inträdde kan man säga, att det varit lyckligt – † 10 Febr 1652. Begrafven i Åbo domkyrka.

14 RepetitionRepetition 5/3 69. Åbo Akademis början. Lärare. – Tryckpress. Censur – Literatur. F. bibeln. I. Rothovius.