Tjugufemte Föreläsningen. 16/11 65

|164|

Tjugufemte Föreläsningen. 16/11 65.

1 RepetitionRepetition. Jan. 1708, Lith. Dramat. Smorgonie. Mazeppa. Planen. Holofzin 4 Juli 1708. Mohilev. Malatize 29 Aug. Tatarsk 11 Sept. Förräderi mot Maz. Liesna 27–29 Sept. Skjuta på mig Mörkret. 5 strider De 1500. RneRyssarne 10,000 m.man 10 Okt.–15 Nov. Ukrän, Romny 18 Nov. Batturin. Hadjacs. Kölden. 5 veckor Wiprek. 2000 ihjälfrusne. kalffårskinn om benen. Kungens lynne.

2 Vinterqvarteret i Ukrän. Skärmytslingar. Albedyhls Tåget till Krasnokutsch i Febr. för att rensa östra Ukrän från fiender. Slog Rönne med 10000 Återtåget. Öfversvämningar. Förluster. Elände. – Den minsta bäck var så djup, att en karl icke bottnade, och när rytteriet red, höll den efterföljandes häst sitt hufvud på den föregåendes länder. – Dammarna – felsteg – bivuak i snövatten – tross uppbrännas. – Qvarter i Buditzin mellan Dnieperns bifloder Worskla och Psiol. Eländet. Af 35000 + 6000 = 41,000 återstodo i Febr. 1709 omkr. 20,000, alla i trasor, uthungrade, utmattade, nedslagna, flera två hundradefemtio mil från hem och fädernesland, ständigt omgifne af grymme, hämdlystne fiender, som törstade efter deras blod och nedskjöto eller uppfångade hvarochen, som vågade utan tillräcklig styrka aflägsna sig några steg ifrån lägret. Men det oaktadt finner man aldrig att soldaten yttrat minsta knot eller missnöje mot sin konung. Han delade alla faror, alla försakelser – bivuakerade som de under bar himmel – hungrade som de: »det är icke godt, men det låter äta sig.» Det är denna tjusning, som hvarmed en stor pers hjelte förmår att beherrska sin omgifning och som från C. XII:s krigare sedermera öfvergått till kommande slägten. Och denna beundran var så reflexionslös som möjligt. Soldaten led och föll, utan att öfverlägga hvarföre – han led och föll för sin konung. Det var befälet som reflekterade – och dess omdömen om kon.konungen voro mindre gynnande. »Att han ville bli skjuten.» – Alla ville bort från dennsvårtytta hemska, aflägsna vrå af verlden, der de förblödde och stupade utan något rimligt mål eller gagn – Alla: tillbaka öfver Dniepern, till Pohlen – »Det skulle se ut som flykt»svårläst p.g.a. inbindning/konservering|165| – »Älskar du äran, så skola vi följas så långt bort, att vi icke få underrättelse från Sv. på tre år.»

3 – Plan: qvarstanna – taga Pultava – i Mars med de krigiske Zaporoger kosackerne och med Krims Tatarer tåga norrut mot Moskva – under det att alla disponibla sv.svenska trupper vid Ösjön skulle framrycka under gen. Krassovs befäl till Kiev och der stöta tills.tillsamman med konungen. Plan strandade. Peter Azovska sjön. – Mazeppa: – »Asien 8 mil härifrån.»

4 Pultava var år 1709 en befästad stad i Ukrän l.eller Lilla Rd, belägen på en af de stora floder och bäckar genomskurna sandstepper, somna uti Ukrän l.eller Lilla Ryssland. och var egentl. betydande för sin handel. Dess förfallna fästningsverk, som under vintern kunnat utan svårighet intagas, lät tsar Peter på våren flitigt iståndsätta., och inkastade i staden en betydlig förstärkning, under det att han sjelf med sin hufvudstyrka höll sig så nära som möjligt och sökte att tränga Svv.Svenskarne så mycket som möjligt tillsamman, för att uthungra och förstöra dem. Hans bemödanden understöddes af en fanatisk befolkning, som man förstått att ingifva ett glödande hat mot Svv.Svenskarne, och så var Pultava mot all förmodan beredt på ett förtvifladt försvar.

5 Den 4 April 1709 lät k. C. innesluta Pultava. Hans här hade då sammansmält till 18000 man, en stor del af artilleriet var förloradt, krutet hade så ofta varit fuktigt och åter torkats under den våta vintern, att det förlorat största delen af sin styrka: gevärets knall liknades vid ett par handskar, som smälldes tills.tillsamman, och kulan föll ofta 30 steg från gevärmynningen maktlös till marken. Förrådet på krut och kulor var ock så ringa, att man såg Svv.Svenskarne från fältet upplocka RnesRyssarnes afsvårtytts nedfallna kulor. – Belägringar hade aldrig varit k. Carls nöje, och belägr.belägringen af Pultava gick under sådana förhållanden illa och långsamt. April månad förgick under ströftåg och strider med omvexlande lycka. Maj månad förgick likaså, och ännu visade intet tecken att fästn:s motståndskraft blifvit bruten. De sv.svenska löpgrafvarna hade närmat sig murarna – minor försöktes och misslyckades – dagligen föreföllo handgemäng – Sv.Svenskarna stormade – komm. Kollin dref dem tillbaka.|166| – krigsförråderna begynte taga slut – sv.svenska hären sammansmälte alltmera af strider, hunger och sjukdomar, medan den ryska dagligen blef starkare genom tillströmmande nya skaror och genom vexande mod. Slutl.Slutligen uppgick den till 80,000 man under tsarens eget anförande. 1302 kanoner. Redan nu förutsåg både tsar P. och mången af sv.svenska befälet den slutliga utgången.

6 Krigsråd. Dniepern. Stadna: taga Pultava och slå fienden. – Både tsaren och kon.konungen hade nu beslutat en hufvuddrabbning, och tsaren hade dertill bestämt sin namnsdag den 29 Juni. Men händelserna skyndade framom beslutet.

7 Natten mot d. 17 Juni ville tsaren göra en forcerad rekogn.rekognosering öfver Worsklafloden och utsände för detta ändamål en stark afdelning kavalleri. Svv.Svenskarne skickade sina sqvadroner emot dem, och kon.konungen red efter sin vana midt i hetaste kulregnet vid flodstranden, utan att akta råd l.eller varningar. Då kom en förflugen kula – den första af många tusende, för hkahvilka k. C. blottställt sig – en olyckliga kula för k. Carl och hans rike! – genomborrade hans venstra stöfvel vid hälen och gick genom hela fotbladet ända till tårna, der den slutl.slutligen stadnade. Kon.Konungen lät i början icke märka att han var sårad, men om en stund bleknade han af smärta och blodförlust och måste bäras till högqvarteret, der kulan uttogs medelst en smärtsam operation, utan att kon.konungen dervid sågs förändra en min. Flera af fotens ben voro likväl krossade, och kon.konungen måste just i denna afgör. kris intaga sängen, der han lät sin kammartjenare tafeltäckare Hultman fördrifva tiden med att berätta gamla kämpasagor.

8 Snart visade sig de olycksbringande följderna af kon:skonungens blessyr. Tsar P. gick med hela sin armé öfver Worsklafloden och förskansade sig der på kanonhåll i öster från sv.svenska lägret. Obs. Sv.Svenskarne voro nu inneslutna på en smal landsträcka mellan|167| floderna W. och Psiol. Framför sig hade de en fyra grgånger öfverlägsen fiende, på ena sidan fästningen,original: fästningen på den andra sidan kärr och ödemarker, bakom sig skogar och fiender. Striden var oundviklig, denna ödedigra, för alltid minnesvärda strid, som skulle afgöra herraväldet öfver norden.

9 RepetitionRepetition 3/12 69. 1708, 29 Sept. Mazeppa. 18 Nov. Romny. 17 Dec. Hadjacs. Wiprek. – Krasnokutsch. Hären 41,000–20,000. kungen. 1709, 4 April, Pultava. Juni, Krigsråd. Kulan.

10 Några dagar förgingo med strategiska rörelser och blindt alarm. Två grgånger ryckte sv.svenska hären i slagordning på fältet, för att utmana sina motståndare, men RneRyssarne förblefvo orörliga inom deras förskansningar. Tsar P. visste att hvar dags dröjsmål försvagade hans fienders, men förstärkte hans egna krigare.

11 Men detta blef i längden outhärdligt för Svv.Svenskarne D. 22 Juni återkommo bud från Polen och Turkiet. Numera fanns icke något sken af anledn. att qvarstadna vid Pultava, och dessutom var det omöjligt för bristen på alla förnödenheter. = Narva. När RneRyssarne på detta sätt ihärdigt vägrade att antaga utmaningen, lät kon.konungen d. 27 Juni om aft.aftonen skallasammankalla ett krigsråd, och det beslöts att följande morgon anfalla RneRyssarne i deras förskansningar. Knappt vågade Piper och Lvh. än engång föreslå att återtåga till Dniepern. De öfverröstades af bådas ovän, den tappre, men länge öfvermodige Rehnsköld, hkenhvilken af många samtida ådragit sig ett bittert tadel. Men R:schöld var endast kon:skonungens eko, den man, hvars alltid vågsama råd voro talade likasom ur k. Carls eget hjerta. Det är intet tvifvel, att ju kon:skonungens vilja var ensam rådande vid Pultava, liksom i hela fälttåget.

12 Sv.Svenska armén vid Pultava räknade 18,40 8,500 m.man kav.kavalleri, 9,500 m.man inf.infanteri och 400 m.man artilleri, summa 18,400 m.man – (4 kanoner.) – Enl. andra 10,000 m.man kav.kavalleri och 8000 m.man inf.infanteri – dessutom Zaporoger.

13 Finska trupper: Infanteri: BborgsBjörneborgs reg.regemente 2 bat.bataljoner under gen.maj. Stackelbg; BborgsBjörneborgs tremänningar 1 bat. und. öfv. Wrangel; – Åbo läns reg.regemente, 1 bat. under öfv.löjtn. Sinklar; – Nylands reg.regemente 1 bat.bataljon und.under öfv.löjtn. Modée. – Kavalleri: Karelska dragonerne under maj. öfv.löjtn. Zöge och Skogs drag. und.dragoner under under major Koskull;

|168|

14 Alla dessa utgjorde qvarlefvor af Lvhpts korps, hvar bataljon knappt 200 man. Men dessutom stredo vid Pultava äfven 8 sqv.sqvadroner af Åbo läns reg och 8 sqv.sqvadroner af Nylands kavalleri, glesnade, men itappra, i hundrade strider härdade qvarlefvor. Efter en ungefärlig beräkn. torde omkr. 3000 l.eller 3,500 Finnar ha deltagit i Pultavas ära och olycka. – Af sv.svenska hären måste omkr. 5000 qvarlemnas dels till skydd för löpgrafvarna mot Pultava, dels till betäckn. af trossen och för att bevaka fiendens rörelser vid Worsklafl., så att motoriginal: Mot 8055,000 RrRyssar med deras 1302 kanoner hade k. Carl den dagen eg.egentligen endast 13,400 man.,

15 Om aft.aftonen d. 27 Juni lät kon.konungen bära sig i sin hängbår långs lederna och stadnade slutl.slutligen framför fronten af sitt garde, der han tillbragte med sina förnämsta fältherrar en del af den mörka natten i orolig slummer. Trupperna hade s.samma qväll vid mörkningen ryckt närmare under fiendens skansar. Slagordningen utdelades åt alla befälhafvare och den ursprungl. planenoriginal: planer var att utan uppehåll storma vid fiendens alla mindre förskansningar, storma hans läger. – Rehnsköld

16 D. 28 Juni bröt in. Strax efter midnatt, ännu i blinda mörkret, uppställde sig de dunkla lederna hvarochen på deras bestämda plats,original: plats v. flyg.vänstra flygeln under Creutz, Centern under Lvhpt, högra flyg. under Schlippenbach. och dDent vanliga fältropet »med Guds hjelp» utdelades (ej morgonbön). – Kl. 4 på morg. började slaget. Obs sv.svenska fr.onten mot S. O.sydost R.Ryska mot N. V.nordväst – I S. Pultava. Gen. Sparre åt norr och Roos åt S. skickas att intaga de r.ryska skansarna – Sparre utförde sitt uppdrag – nedhögg besättn – tog kanonerna – Roos hade trångt – stormade 3 grgånger förgäfves – förlorade folk – blef afskuren af Msckoff med 107,000 m.man – blef omringad – åt Pultava – försvarade sig inom en sv.svensk skans – nedhuggn fångne – Undertiden hade sv. v.svenska vänstra flygeln ryckt fram för att förfölja den af Sparre slagna fienden.original: fienden Pipers råd. – Karls ordres. – För långt. –|169| Kom förbi Roos – stadnade.original: stadnade Kl. 8 hade denna del centern af hären kommit midtför fientl. lägret. seger; och fick ordres att stadnade för att ordna sig och invänta Roos' fördelning. Villrådighet – 2 timmar. När hans öde blef bekant, och innan ännu Sv.Svenskarne hunnit ordna sig, – Storma. 4000 man. Dödsförakt – Nylänn.Nylänningarne vid sid. af Svv.Svenskarne utryckte tsaren kl. 11 f. m. med hela sin här ur det förskansade lägret, och kastade sig med hela sin öfvermakt mot Svv.Svenskarne och öfverhöljde dem under en timmas tid med ett förfärligt kulregn, under det att Svv.Svenskarne af brist på krut måste – Vid middagstiden begynte då sv.svenska centern att svigta och måste retirera. Rehnsköld fången – Ännu var likväl ej slaget förloradt – ännu lyckades kon.konungen att samla – Carl i elden – en kula krossade båren – »Svenskar! Svenskar!» Nära att tagas – Satte sig till häst – hästen skjuten – en ny – blodet strömmade ur förbandet – – Frampå e. m. var slaget förloradt. – 3Sv. 3000 döda – 2000 fångna – Rschöld, Piper fångne – Mottogos med aktning.

17 Peter sjelf på sin turkiske springaresvårtytt – kula gen.genom hatten – Katharina – Menschikoff. 3 hästar skjutna – 3Sv. 3000 döda – 2000 fångna – Rschöld, Piper fångne – Mottogos med aktning.

18 På aftonen hade k. C. ännu 13,000 mansvårtytt – råddes att gå mot Kiev – men retirerarde långs Worskla till Perevolocsna.

19 Kungen i vagn – d. 30 Juni t.till Dniepern – P. följde – Mellan Dn. i S., Worskla och Psiol – Kungn flyr öfver Dniepern 13 à 1500 m.man Mazeppa – Sv.Svenska hären fången.

20 RepetitionRepetition. Våren 1709 – Öfversvämning – Brist – – Soldaten, kungen, befälet. – Krigsråd: Dniepern, Pultava. Plan. Misslyckas. Zaporogerne, nedskjöto en fiende på 600 steg – men rusiga – – Pultavas belägring 4 April – Tsaren – 5000 ms besättning. – K. Carl förstod att han lärt sina fiender krigskonsten. – – Belägringen. – 17 [----]oläslig handstil Kungen sårad, 6 timmar till häst – blod droppar – lyftas ned – kir.kirurgen ville afsåga foten – Neuman operera – Kungen höll den fram: »Skär på!»