Tredje Föreläsningen. 9/2 66

Tredje Föreläsningen. 9/2 66.

1 Tre furstar. Peter Alexeevitsch, Rds kallad den store, var 28 år gammal och 10 år äldre än sin motståndare, 10 år rikare på erfarenh., när han uppträdde mot C. XII i striden om ÖsjöväldetÖstersjöväldet, som i sig innebar herraväldet öfver norden. Denne man är i sanning en af de mest storartade gestalter uti verldhistorien, och i hans storhet fattades endast mskovärdetmenniskovärdet, den sedliga storheten, förutan hkenhvilken all annan storhet är haär blott relativ. Hälften asiat, hälften europé, hälften Dschingis Khan och hälften Cromvell, måste han bedömas ur sitt folks och sitt tidehvarfs ståndpunkt. Redan hans högvexta, kraftiga yttre gestalt och denna majestätiska örnblick, hvari han endast haft tvenne likar i nyare tider, Napoleon och Nikolai, vittnade om den födde herrskaren, hkenhvilken försynen utkorat till ett redskap att omgestalta ett tidehvarf folk. I den vidtomfattande blicken, som genomträngde och genomskådade vida allt rym utom mskohjertat de högsta sedliga makternas område, har han haft få likar, ingen öfverman. I viljans energi kunde han mäta sig med den C. XII, som dock med rätta ansågs för en af de mest energiska karakterer, hkahvilkahvilka någonsin framträdt att länka verldens lopp,. mMen Peters energi|15| var af ehelt annat virke byggd, och jemförelsen mellan dessa motståndare erbjuder derisvårläst p.g.a. radslut det högsta intresse. Peter var en likaså afgjordt praktisk natur, som Carl var idealist och romantiker. Den ena var statsman, den andra krigare. Peters styrka bestod i iden ihärdighet, hvarmed han oaflåtligt under långa år hade beständigt banade sig väg framåt emot sitt engång föresatta mål – vek åt sidan, vek skenbart tillbaka för hindren, men återtog vid första tillfälle samma riktning och förlorade aldrig målet ur sigte. Målet – Positivt mål – negativt. Idealt – praktiskt.original: praktiskt Peter var smidig eller hård, alltefter behof; han kunde böjas, der hans motståndare endast kunde brista. Peters styrka låg vidare i likgiltigheten för valet af medel. Om han, som Carl, hvarken sparade sina soldater eller sitt folk, så sparade han, i motsats mot Carl, ej heller ränker, och löftesbrott. Hos Peter var regenten allt, mskanmenniskan intet; hos Carl deremot regenten intet och hjelten allt. Att Carls hela statskonst var att uträtta allt med individens personliga tapperhet, men denna betydde i Peters ögon föga, han uträttade allt genom massan – och det var massan, i förening,en viljelöst framdrifven af med snillet, och slugheten, som slutligen gaf honom segern. Liksom C. hade Peter uppvuxit ur sitt folks traditioner, men medan Carl förblef fången i dem till sin lefnads slut, utan att erkänna en ny tids berättigande, förstod Peter tidigt att lösgöra sig derifrån, och lösgöra sig till den grad, att han var skaparen af en ny tid och våldsamt inkastade sitt folk på en ny bana, under det att folket och tiden blefvo C. XII öfvermäktiga.

2 Man har sagt om Ludvig XIV, att hela hans glänsande personlighet var sammansatt af två motsatta elementer: passionen och ångern.|16| Om Peter I kan man säga att han var s:sattsammansatt af passioner utan ånger – i detta sistnämnda fall liknande C. XII, som ej heller någonsin förstod att ångra. Reform = passion. Aldrig såg man honom fälla en tår öfver de tusen mskormenniskor han i sin vrede lät kallblodigt slagta; och med på äkta asiatiskt manér lät han ena gången insätta sin gemål i ett kloster, andra gången halshugga sin ende son. Det var storartadt, men mskligtmenskligt var det icke. Storartadt våldsama voro äfven hans planer till hans rikes pånyttfödelse. Peter var 13 år g.gammal, när han första gången var nära att falla ett offer för strelitzernas sammansvärjning, och detta mäktiga ungdomsintryck bestämde sedan hans regeringsprinciper. Då svor han i sin själ att med en ny armé efter europeiskt mönster kufva allt motstånd inom och utom sitt rike – han svor att blifva en reformator, utan att derföre vara mindre despot, och han höll ord. Ty dDenne civilisationes apostel i Rd, som kufvade kyrkan, kufvade adeln, kufvade prætorianerne, han kufvade äfven återstoden af sitt folks frihet, han upphäfde städernes rättigheter, och från honom dateras lifegenskapens egentliga införande, hvarunder Rd dignat alltintill våra dagar. Hans reformer voro, som bekant, våldsamt utifrån införda och fattade derföre aldrig varaktig rot. Impuls – utan frihet. Ej utan skäl klagar ännu i dag det r.ryska nationalpartiet, att P. hämmat i st.stället för att påskynda nationens egendomliga utveckling, och Rd kastades under honom halsöfverhufvud in i den nya tiden, utan att, som de vesterl. nationerna, hafva derförinnan genomgått den nödvändiga, och den förberedande skolan utaf en medeltid.

3 Sedan P. förTsar P. behöfde framför allt hamnar vid Ösjön – och sedan han förgäfves sökt att på fredlig väg erhålla sådana af Sv. sedan han insöft – lät han i Aug. år 1700 utblåsa kriget i Moskva – Krigsorsaker – Pernau – Narva 20 Nov. 45,000 – 8000 – 3,300 Ff.Finnar ⅖

|17|

4 RepetitionRepetition 1/2 70. Rd och Peter.

5 – Följder. Redan den första stora segern var början till slutet. – Från det besegrade Rd vände sig kung Carl mot den tredje fienden, kon. August, och från denna stund begynte den personliga fejd, som blef kung Carls och hans rikes ofärd. Krigen mot Dmk och Rd voro politiska fejder – kriget mot den förrädiske kon. Aug., represent. af en trolös tid, en trolös statskonst och derföre den diametrala motsatsen mot kung Carls hela lynne och grundsatser, var från början i främsta rummet den ena kon:s personlighetens fejd mot den andra och blef det sedan allt mera. Nu följde vinterqvarteret i det förödda Estland och den berömda öfvergången af Düna d. 9 Juli 1701, der bland 18000 Sv.Svenskar äfven 1000 m. Nyl.man Nyländskt kavalleri hade en andel i segern. Derefter följde högqvarteret i Würgen, der kung Carl vann en icke mindre förvånande seger af annat slag, neml. segern öfver Aurora K:s behag, och samma vinter skedde det första sv.svenska infallet i Polen samt kon:s äfventyrliga ströftåg inåt Lithauen, der han i 4 veckor var likasom borttappad, utan att någon visste hvart, tilldess att han med 50 drabanter red midtigenom det fientl. landet tillbaka till sin oroliga armé. Polens deltagande: Sapiehasvårtytt, Oginsky, Radjeojevski. – C. X:s planer. – Warschau d. 14 Maj 1702.original: 1702 Klissov 9 Juli 1702, der 12000 Sv.Svenskar slogo 24000 Saxare och Pol.Polacker under Kon. A. och Lubomirski och der hert. af Holstein stupade. Inga finnar.

6 Sedan följde tåget till Krakau och kon:s benbrott, som fördröjde Härjningar. I Mars 1703 uppbröt K. från de rika vinterqvarteren, vid Sandomir och d. 23 April slog han Sax.Saxarne vid Pultusk. Sedan upptogos sommaren och hösten af Thorns belägring – Fatalismen. Folk – soldater, kon. sjelf. Polska thronen ledig – Aug. afsatt – Stanislaus vald d. 2 Juli 1704.

|18|

7 Fred mellan Polen och Sv. 1705.

8 Pol. kände skymfen. – Nu mot en nation. – Warschau togs och återtogs – Polen ej der. – Dec. 1705 genom Lithauens ödemarker mot RneRyssarne – d. 3 Febr. 1706 slog Rehnsköld utan en enda kanon Sax.Saxarne vid Frauenstadt – Sept. 1706 in i Sachsen – På vägen gen.genom Österr.Österrikiskt gebit – trosfrihet för lutheranerne. – Påfvens förebråelser: kejsaren: sjelf lutheran – – Freden i Altranstadt d. 25 Sept. 1706. – Aug. polska kronan – Surprisen i Marderfelt slagen vid Kalisch. Vinter i Sachsen – Surprisen i Dresden – Patkulls afrättning. – Nemesis – Höjden af K. Carls lycka. – Nemesis. – I Aug. 1707 uppbrott från Sachsen med 44,000 man. – mot Rd. – Pbg. – Nu följde den bugtande kometlika banan inåt Rd – RneRyssarne gingo härjande före honom. – Holofzin d. 4 Juli 1708. – andra RrRyssar – Sista segern – tvekan – oro – Rd darrade. Peters fredsanbud. Rds styckande. Till Moskva? – Till Pbg? – Mazeppa. – Lvhaupt med 5 a 7000 m.man mest Ff.Finnar – Schagarin, Jakobstadt, Gemauerthof; vid Liesna d. 28 Sept. 1708. – Nedåt Ukrän. – Vintern 1708–1709. Åbo 19 Maj m. fl. – Pultava 28 Juni 1709. – Sv.Svenskarne 13svårtytt,000, utom kosacker hvaribl. omkr. 3000 Ff.Finnar BborgareBjörneborgare, Nylänn.Nylänningar, Karelare – i trasor – krutet – mot dem 55,000 RrRyssar med 132 kanoner – Carls blessyr – Peter, Katharina – Misslyckades genom orbrist på ordres – Roos trängde för långt. – Svv.Svenskarne 3000 döde – 2000 fångne Sv.Svenska grafven. D. 30 Juni Perevolosna, der Worskla utfaller i Dniepern – C. flyr. Hvarföre – Levhpt fången med hela hären d. 1 Juli. – 13000 – flydde med Kon. 1,400 – af dem blott 500 till Turkiet. – Pultavas följder. Carls andra flykt – – Dmk –|19| Danska infallet – Stenbock vid Helsingborg d. 11 Mars 17010. – Preu Tönningen Mars 1713. – – Pommern togs – Bremen togs – Stralsund belägrades – Preussen, Hannover. Validéspråk: franska: mitt lejon. Carl i Turkiet 1709 –1714original: 17134 – beundrad – Pruth 1711 Kalabalikensvårtytt d. 13 Febr. 1713. – 22 Nov. 1714 till Stralsund. – Med hans hemkomst en gnista af nytt hopp – Men hans rike var till döden utmattadt – Alla tillgångar saknades – Görtz – Mynttecknen – Planlösa företag – defensiv 60,000 här. – åter offensiv svensk politik. – Norige 1716–1718 – Görtz på Åland 1717 – fredsförslag: Ingml. m. m. – återlemna Finld – garantera Norige – Två härar: Armfelt med 6000 Ff.Finnar – Trondhjem – Kon. F:hall – 30 Nov. 1718 – Slutad lefnad.