Tjugutredje Föreläsningen. 28/3 71

|302|

Tjugutredje Föreläsningen. 28/3 71.

1 Sedan vi gjort bekantskap med hert. Carl af Södml, regenten, riksförmyndarenoriginal: rikförmyndaren, är det på sin plats, att äfven göra bekantskap med hans allrådande gunstling, som i 4 år styrde Sv. och Fd, neml. baron Gustaf Adolf Reuterholm. Denne man är så ryktbar, att från sista decennium af förra seklet, att vi vore frestade att reklamera hans finska börd, och framställa honom såsom en länk i den kedja af statsmän, hkahvilka Fd har gifvit Sv. Men emedan denna länk i kedjan, noga taget, gör Fd föga en icke obestridd heder, böra vi icke heller förtiga, att Reuterhms finska börd berodde på den tillfälligheten, att hans fader var president i Wasa hofrätt, och år 1754 inköptoriginal: inköpta förFlemingska, sedermera Wrangelska familjegodset Svidja och dit öfverflyttat. fFör öfrigt var Rhm mera kosmopolit än han egentl. tillhörde något fädernesland. Han tillhörde adelsnationen. Hans fädernesland var hans egetn jag familj och hans person.

2 En häfdatecknare, som för öfrigt förtjenar mycket litet förtroende, neml. Bergman-Schinkel, säger om Rhm, att en statsman, till den grad högfärdig och vidskeplig, hämdgirig och hersklysten, men på samma gång lika mycket arbetsam, kraftfull och energisk, som baron Rhm, har sv.svenska häfden näppeligen att framvisa. – Med undantag af vidskepelsen, finnes likväl närmast i frihetstidens historia ett teml. liknande motstycke, neml. Carl Gyllenborg. I maktlystnad och samvetslöshet, i arbetsamhet och energi, voro dessa båda statsmän värdige medtäflare; men Gyllenbgs förmåga och skarpsinne var ojemförligt större än Rhms, och medan Gbg skapade kring sig ett parti, som omstörtade Sv:s yttre och inre politik, förmådde Rhm endast svinga sig upp till makten endast genom att uppklifva på en svag och i sina svärmerier halft vettlös furstes skullror. – C. Gbgs motståndare var också B. A. Horn – Rhms var G. M. Armfelt.

3 Obs. Rhms fotografi af Sturtzenbecker.

|303|

4 – G. A. Reuterholm, yngste son till hofmarskalken, presid. och riksrådet baron Esbjörn Rhm till Svidja med hans maka friherrinnan Maria Gyllenstjerna, föddes på Svidja gård, i Fd d. 7 Juli 1756, »kl. mellan 2 och 3 på morg., justsom solen uppgick öfver horizonten.» Hans farfar torpareson fr.från Vestmld, adlad och baroniserad, hvarf.hvarför G. A. Rhm sedermera lade desto mera vigt på sin möderneslägt och förde Gnstska vapnet på sin vagn. (Gna och Oxstna sades härstamma från Carolus Magnus). i [--]oläslig handstil d. 5 Juli 1756. Hans Fadrens inblandning som afgjord mössa i partistriderna, hans hans och afsättngsvårläst p.g.a. att bläcket är svagt och avmattat, på väg att ta slut från riksrådsembetet 1769 och afsättning 1772 arrestering förbittrade tidigt sonens ungdom och gjorde honom hatfull och hämdlysten, särdeles mot G. III, hvars »olyckliga revolution af den 19 Aug. 1772 han med fasa fick öfverlefva.» Från 1769 studerade han i Upsala, vann der ett visst anseende som latinare och valdes till curator illustri för Westml.Westmanland och Dala nation samt ord.ordinarie curator för adelsnationen. 1775 blef han Det gick fort den tiden – efter vid 19 års ålder var det slut med Rhms litesvårläst p.g.a. strykning lärda bana; han ingick 1775 som fänrik vid armén och blef 1778 kammarherre hos drottn. Sofia Magdalena. Han var den tiden en ung vacker kavaljer, med hofmanna hållning och högförnämt utseende; sysslade äfven med vitterheten och syntes predestinerad till gunstling hos G. III, – men detta slog fel, dels emedan familjen hörde till den obändigaste oppositionen, dels för Rhms mystiska relationer med hert. Carl, – något som med rätta förekom G. III misstänkt.

5 Begåfvad med en liflig inbillning och ärftlig böjelse för det underbara, fördjupade sig Rhm redan i unga år med största ifver i tidens vidskepliga grubblerier. Han trodde sig stå i omedelbar gemenskap med andeverlden, han ansåg sig bevakad af skyddsenglar 21 lifsfaror och var öfvertygad om att högre makter bestämt honom för en lysande framtid. Claagliostro och Mesmer blefvo hans orakler, den fromme svärmaren Lavater, som i denna otrons tid ännu trodde på Gud och Christus, blef en profet för Rhm, som likväl ej trodde på annat än spöken och stjernor.|304| Rhm blef ordensvurm, andeskådare, magnetisör, och alkemist, kabbalist – han har efterlemnat den besynnerligaste mscr.manuscriptsamling af mystiska rön och protokoller öfver hans syner och uppenbarelser – man får der läsa berättelser om hans nattliga vandringar med andebesvärjaren Björnram till Johannes kyrka, och han har antecknat för efterverlden de trollformler hvarigenom man kunde frambesvärja de döda ur deras grafvar.

6 Plommonfelt – Björnram – Ulfvenklou –

7 »När riksskeppet håller på att förgås, tager den gamle styrmannen rodret och för skeppet i säker hamn.»

8 Dessa hemliga konster begynte snart att antaga en politisk tendens. Rhms ärfda hat mot G. III hindrade honom icke att söka sin lycka vid hofvet, men då detta misslyckades 1786, klängde han sig fast vid hertig Carl, för att stiga på skullrorna af denne ödets utkorade gunstling. Efter 1786, då det politiska hatet mot kon.konungen var i starkt stigande, finna vi Rhm dels vid frimurarnes hemliga skomstersammankomster, dels i hert:s eget sanktuarium genomvaka nätterna för att anteckna alla de märkvärdiga profetiorna om hertigens framtida storhet.

9 Från denna tid blef han hert:s oskiljaktige medarbetare i det »förborgade ljuset», hert. såg honom beständigt i sina syner och blef öfvertygad, att bådas öde var oupplösligt förbundet. »Rhm var den stora gåtan i C. XIII:s lif och det providentiela i hans fel.» Båda väntade. – Frimurareorden tillsluten 1788. Rhm arresterad. Febr. 1789. – Den tiden ville han öfvertala hert. Carl att återvända från Fd till Sthm och tillställa en revolution. Mll Arvidson hade engång spått i kaffe åt Rhm, att han skulle tjena två konungar och att i honom hans kopp fanns ett helt hof. – 1789–90, på resor, Paris, revolutionen. – I Sthm vid Anjala männens dom. – Skrapa af kungen för förbindelser med de revolutionäre i Fr. – Andra resan 1791, 92. – Hatet mot kon.konungen – Underrättelsen om kon:skonungens död träffade Rhm i Rom. – Hem. – 3 Juli 92. Snart den verklige regenten. President i kammarrevisionen – men bevistade alla konseljer, utan ansvarighet.

10 Nytt system i styrelsen: ordning, hushållning, fred. – G. III:s vänner aflägsnades – Schröderhm landsh. i Upsala – Armfelt minister i Neapel.|305| Toll minister i Warschau. – Rhm fyllde de lediga platserna med sina och hert:s vänner.

11 RepetitionRepetition 30/3 71 Hert. Cs första månader. – Rhm. Andeepidemier. – Avignon. Svarta gradens allegorier. – Nordens representant vid det stora och rätta konventet – Sacrificateur du Nordspråk: franska –