Adertonde Föreläsningen. 15/4 72

|385||401|

Adertonde Föreläsningen. 15/4 72.

1 Krönikor.

2 c) Den romantiska sagan på Island är till omfånget den rikaste, men till sitt värde den minst betydande. Den består dels af fantastiska reseskildringar, dels af underbara äfventyr, lånade till en del från Englands och Frankrikes folksagor och vidare utsmyckade med sådana sällsama tillsatser, som anslogo åhörarne vid den flammande härden en nordisk vinterafton. Af alla dessa sagor kan endast med stor varsamhet något korn utplockas för historien eller geografin. – Hat mot Finnarne.

3 Af större vigt äro för oss medeltidens svenska rimkrönikor. och klosterkrönikor. I femfjortonde seklet begynte man i Sverige att anteckna historiska tilldragelser. Man har den s. k. Gamla Svenska krönikan, som slutar sin berättelse med året 1449 – ett temligen fattigt register på prosa öfver forntida och samtida händelser, deri Jornandes ingår som hufvudkälla. – Från samma nästföreg. tid daterar sig den Mindre Rimkrönikan, som innehåller en underlig väfnad af fabler och historiska fakta, samlade dels ur folksagor, dels ur äldre författare. Noach till Kristian Tyrann. Stora Rimkrönikan är något yngre från 1319– och sammanfattar i större korthet ungefär samma innehåll. Slutar 1280– Alla dessa krönikor äro af okända förf.författare, och af dem finnes föga att inhämta kunna endast sparsama, men dock icke ovigtiga upplysningar hämtas för oss om Finlands eröfring och de a medeltidens krigståg i österled.

|386||402|

4 – Klosterkrönikor: Wadstena 1344–1555 på latin med sv.svenskt bihang –

5 Legender: Latin l.eller öfvsvårtytts.öfversättningar – Ansgarius – Sigfrid – Botvid – Eskil – David – Henrik – Erik – Brita, Katharina m. fl.

6 Ericus Olai, upsaliensisspråk: latin: Historia Sveorum, Gothorumque; slutar med 1464. Skrifven på Carl VIII:s befallning, okritisk.

7 Reformatorernes arbeten motvigt mot katholicismen.

8 Johannes Magnus (Store) Historia de omnibus Gothorum Sveorumque Regibus, på latin i Rom, † 1541 – utg. af brodren Olaus Magn. 1554 – Börjar med Magog 143 konungar. Ännu 1803 i Pomm. statskalend.Pommerska statskalendern

9 Olaus M., ärfde titeln, † i Rom 1558. Utg. 1555 De gentium septentrional. variis conditionebus, statibus & moribus – Roman – resa – excerpt. ur Joh. Magn.

10 Olaus Petri Sv. krönika – början till – kritik – sceptisksvårläst p.g.a. att bläcket är svagt och avmattat, på väg att ta slut – Diplomatiska källor. Gustaf I – Sten Sture för en läst öl – Wasarne –

11 Laurentius Petri krönika, kortare mindre kritisk utg. 1550. – Till Christians fördrifvande

12 Sten Stures och G. I:s krönikor

13 Sid. 389. Messenius jurisprof. i Upp. assessor i Svea hofr.hofrätt f.född 1584 i Wadstena † 1636. 1616 Kajanebg – förste fullständige rikshistoriker – Scondia 15 tomer – okritisk för äldre – bättre för nyare tid – 10:de tomen innehåller en kronologi öfver östra Scondia, hvartill M. räknar Finland, Estland, Liffland och Kurland. Finska konungar. Hans konungalängd börjar från Noachs 4:de son Thuiskon, som afsändt de förste kolonister till Scond. Sid. 388.

14 Fds Rimkrönika: »Berättelsekonsekvensändrat/normaliserat om några gamla och märkvärdiga Fds handlingar» – om inv:sinvånarnes härkomst, bedrifter, gudstjenst, kon.konungar, regenter, biskopar med svenska rim beskrifven 1629 – tryckt i Åbo 1774.|387||403| Wieselgren kallar dessa Messenii arbeten »ett försök att upplösa Sveriges historia i dramatisk poesi». – Detsamma om Fds historia. Expv.Exempelvis må nämnas, att M. gaf Lappland en ryktbar forntid genom att dit förlägga det gamla Bjarmaland. Om Qvenland var han fullt öfvertygad, att detta land fordom beboddes af amazoner. – Han uppräknar äfven Fds gamle konungar – Han berättar att Birger Jarl landstigit vid Korsholm och ditfört de sv.svenska Östbottningarne. – Med allt detta var M. den förste fullständige rikshistoriker, som Sv. frambragt – dertill Sv:s förste arkeolog, topograf, lagutgifvare och förf.författare af historiska dramer. – Hans 50 skådespel. – Han har ock först begagnat isländska och anglosachsiska källor. – En väldig lärdomens kämpe – dock utan kritik. – Hans fåfänga – grafskrift –

15 Messenius.

St Henriks under:

16 1) I Nousis en orm – spottat – ormen sjunkit i berget, synes spår. Kärmen kallio.

2) En boda i Topois by, stod ännu 1674.

3) blind gubbe, korpen, tummensvårtytt.

4) bispens mössa.

5) En moder svepte sin döde son – åkallade St. H. – sonen uppstod.

6) D:o en flicka i Wehmo.

7), 8, 7–11) Sjuka – Somlige hängde ett vaxhufvud framför helgonbhelgonbilden – andra att fasta hvarje år –

12) Skjälskyttar i storm

13) En tjenare drack i Vestergöthl. Presten begabbade St H. – fick värk. Lofvade fasta.

17 Vid samma tid utgaf Anders Bure l.eller Bureus år 1626 i Sthm den första geografi öfver Sveriges rike, hvartill hörde en karta på 6 regalark, regni Sueciæ tabula, ett för den tiden utmärkt arbete. – Vidare en provinskarta: Lapponiæ, Bothniæ, Cajaniæ nova descriptio (1611).

18 Mich. Wexionius, Sv:s geografi Åbo 1650, hkenhvilken länge var den enda geograf. lärobok, som begagnades i Fds skolor.

19 Joh. Loccenius utgaf år 1654 en Sveriges historia på latin från Björn III till Erik XIV. – Det är ett lärsvårtyttdt och skarpsinnigt arbete, som stod i högt anseende.

|388||404|

20 Messenius.

21 Rein, Suomi.

22 Säger, att »hvarken någon före honom hade skrifvit i nordiska historien ett dylikt arbete, ej heller skulle någon efter honom göra det».

23 Efter Thuiskons död har Sems ättling Sarmatusvårtytts styrt det medlersta Scandinav. och kallat landet Sarmatien: Slaver, Anter och Veneder l.eller Finnar. – Fd: Fornjoter: – Nordens äldste bebyggare. Kare (kåra, blåst) – Frost – Snö, hvars son var Thor (Januari) – Efter denna vind- och väderleksdynasti, som beherrskat Fd – kommo Amazonerna i Qvenland – – Sedan (60 f. Chr.) har Oden underlagt sig hela Fd – hvarpå andre f.finska konungar uppräknas efter Saxo (Finmarken, Bjarmaland). – Nyare källor: bättre fr.från sv.svenska eröfringens tid till 1628, då han slutar med att beskrifva sin stränga behandling i fängelset (Erik Hara)