Tjuguandra Föreläsningen. 30/4 72

|407||423|

Tjuguandra Föreläsningen. 30/4 72.

1 18:de seklet.

2 Med 18: seklet begynte egentl. det sedermera beständigt fortgående materialsamlandet för Fds historia. Men sålänge hela tidehvarfvet ännu stod slaget af häpnad och beundran öfver den Rudbäckska lärdomen och den hans kolossala byggnad af en uråldrig, lysande forntid, kunde man icke förvänta dessa varsama, nyktra, exakta och kritiska forskningar, dem historien har att tacka för sitt fasta faktiska underlag, om också icke för sina omfattande ljusblickar. Der uppstodo vid Åbo akademi en rad af trägne, trofaste arbetare i den fosterl. häfdaforskningens tjenst, af hkahvilka flera äro förtjena efterverldens aktning och erkänsla för sin allvarliga möda, men hkahvilka dock alla till en början voro fångne, likasom i en trollkretsoriginal: trollskrets, af de Rudbäckska hypothesernas glänsande bländverk.

3 D. Juslenius. G. Arctopolitanus.

4 Jusleniuoläsligt p.g.a. bläckplump eller motsvarandes hade, som språkforskare, fäst sig vid de verkligen sällsama likheterna mellan finska och hebr. språken, liksom ock mellan finskan och grekiskan, och framkastat den gissningen, att finska språket sannolikt härstammade från hebreiskan. Denna gissning upptog en ung Rudbäckian, Gabriel Arctopolitanus och bevisade i en år 1728 i Upsala utgifven, på den tiden högt ansedd disputation De origine ac religione Fennorum, att Finnarne härstammade från de 10 Israels stammar, som under kon. Salmanassar blifvit bortförde i fångenskap och sedan försvunnit i obekanta öden. Esra IV: 13 k.kapitlet– Enligt Esra hade dessa Israeliter från Medien och Persien utvandrat till ett aflägset, förut obebodt land och efter 1½ års vandring kommit till landet Arsareth. Men A. betyder ett land, som är rikt på cedrar, och i norden finnas väl inga cedrar, men i st.stället den balsamiska enbusken.oläsligt p.g.a. konservering/inbindning|409||425| På dessa och andra lika svaga grunder antager nu förf.författaren, att Arsareth ej kunnat vara annat, än Skandinavien Plinii Osericta, som var en bernstensö i norra Skandinavien oceanen, följaktl. Skandinavien. Språket. Spetälskan. Andra afd.afdelningen ett kort sammandrag af Ff:sFinnarnes religion efter Agricola m. fl. Men Arctopolitani åsigt om Ff:sFinnarnes härkomst Denna åsigt blef snart allmänt rådande och gällde i mer än 50 år som en vigtig historisk upptäckt. – Sås Ett eget sammanträffande är, att mer än 130 årtillagt av utgivaren derefter den nyaste språkforskningen likaledes ledt Ff:sFinnarnes spår tillbaka till Mediens bergstrakter.

5 Arctopolitanus

6 Emellertid hade stora ofredens olyckor störtat landet i djupt armod, och mössornas kloka politik under frihetstiden gick ut på att öfverallt söka nya källor till landets välstånd. Då uppstod den ekonomiska nyttans period, när alla ansträngningar riktades åt detta håll och sjelfva vskapenvetenskapen blef en tjenarinna åt ekonomin. En följd häraf var, att äfven historieforskningen främst egnade sig åt undersökningar af särskilda orter och deras topografi, för att på detta sätt upptäcka källorna för det allmänna välståndet. Och så fick man en stor mängd, för det mesta i Åbo, men äfven i Upsala utgifna akad. afhandlingar om i topografin, hkahvilka merändels äfven ingingo på det historiska området. Det är ett mödosamt, ofta nog äfven lönlöst arbete att från alla dessa lärda och ekonomiska förrådskamrar sammanleta ett och annat strå till kännedomen om vårt lands äldre öden. Men i den stora bristen på äldre källor, får man icke förbise dessa topografier, som dock|410||426| för nyare tider stödde sig på verkliga fakta. Jag inskränker mig att nämna några bland de mera betydande.

7 Mathesius. Scarin.

8 År 1731 utgaf sedermera kyrkoh.kyrkoherde i Pedersöre Pehr Nils Mathesius en mycket värderik geografisk afh. om Österbotten, der först hela landskapet och sedan hvar socken för sig beskrifvas. Man får ej undra, att förf.författaren, enligt tidens sed, gjort Öster- och W:botten till ett forntida konungarike under kon. Dumber och sedan här uppsöker Amazonernes nordiska rike. Ha Mathesii arbete har ett bestående värde genom det rika material han lemnar för Östbns historia under 17:de och början af 18:de seklet, och vi få bl. a. der läsa, huru nästan hela denna del af Fd under drottn. Christinas tid var bortförlänad åt svenske ad rikets höge herrar.original: herrar

9 Åbo Akademi hade vid den tiden en outröttelig och lärd historieforskare, professorn i historien och moralen Algoth Scarin, f.född i Skara 1684, död i Åbo, 1771, sedan han varit professor i 39 år. Fds historia, geografi och statistik voro oaflåtligen föremål för denne flitige forskares mödor, och dock har han icke efterlemnat ett enda större eller mera omfattande arbete. Men desto raskare var hans verksamhet som præses för akadem. disputationer, bland hkahvilka han sjelf författat några, men de fleste äro under hans inseende och med hans råd förf.författade af yngre vskapsmänvetenskapsmän. De voro till antalet icke mindre, än 126. Bland dem finna vi en om St Henrik, deri allt hvad man vetat om denne Fds apostel är i det|411||427| närmaste samladt på ett ställe. – En annan disp. om klubbekriget uppräknar i sin första del alla de nationer, som begagnat klubbor och beskrifver deras form, men som andra delen aldrig utkom, får man om hela klubbekriget icke veta annat, än klubborna. – En tredje disp. beskrifver Åland och härleder dess namn från Alanerne eller från Asaland, – eller från Åh, land! – men är dock en fort orts beskrifning af förtjenst. Vidare utkommo under Scarins inseende ganska värderika beskrifningar om Uleåborg, om Wirmo sn, dervid Saaris gård anses för de finska konungarnes eller Zarernes fordna residens; – om Nådendals kloster – om staden Helsingfors, utg. af Henrik Forsius 1755 och af mycket intresse, emedan vi der få en trogen bild af Fds nuvar. hufvudstad för 100115 år sedan. – Scarin hade Så utgåfvos vidare under Scarin på sin tid ett rykte, som efterverlden icke till fullo delat. Han anses af efterföljande kritici för en ytlig och torr samlare, och dock fattades honom väl egentl.ge endast snille att bryta en ny bana.

10 Scarin. Hassel.

11 En grundligare forskare var i alla fall hans samtida och Porthans lärare, eloqventiæ professorn Henrik Hassel, f.född i Jomala 1700 † 1776. Han var den romerska literaturens reformator vid Åbo akademi, och han skref den vackraste latin och har gjort vskapenvetenskapen mera populär än någon akadem. lärare före honom. Under hans inseende utgåfvos änfven historiska afh.afhandlingar af olika värde. En af dessa, De Borea Fennia, af Math. Hallenius 1732, går längre än någon annan i bemödandet att tillegna Fd en lysande forntid, ty förf.författaren vill bevisa,|412||428| att Fd varit befolkadt åtminstone för 3,500 år tillbaka, att ant. Gom Japhets söner bosatt sig här, eller att de af Josua fördrifne Kananiterne varit Fds förste invånare. Europas namn deriveras från Äyräpää härad Wiborgs län, och Thule skall hafva betecknat Finland. – Dessa påståenden och Ff:sFinnarnes judiska härkomst kriticerar Christ. Limnell i en afh. om Tavastland 1748.

12 Hassel. Mennander. Kalm.

13 Den frejdade biskop Carl Fredrik Mennander, f.född 1712 i Sthm, död som erkebiskop i Upsala 1786, har också presiderat för topografiska afh.afhandlingar, hvaribland en ganska värderik ekonomisk beskrifning om Åbo stad, utg. af Niclas Wassström 1749.

14 Ekonomerne fingo mer och mer öfverhand. Under ekonom. professorn Pehr Kalms f.född 1716 † 1779. inseende utgåfvos afh.afhandlingar om städerna Nystad, G.Carleby, Hfors, Ekenäs och Jakobstad samt åtskilliga soknar i landet, utmärkande sig derigenom, att de blygsamt inskränkte forntiden till de närmast förflutna seklerna. Men ännu får man stundom höra sådana påståenden, som i Henr. Aspegrens annars utmärkta afh. om Pedersöre, som att Scytherne under kriget mot Darius Hystaspes flyttat till Fd och således äfven befolkat Pedersöre. Bjarmerne skola också ha bott i dessa trakter, och Amazonerne ha förmodl. varit Bjarmiska qvinnor. Kon. Dumbus har år 867 eröfrat Östbn, och hans son Barder har af kon. Harald Harfager blifvit förjagad till Island, hvarefter af Ff.Finnar och Bjarmer här uppstått det folk, som vi nu kalla Lappar.oläsligt p.g.a. konservering/inbindning

|413||429|

15 Gadd. Bilmark

16 En af de bästa afh.afhandlingar från denna tid är Erik Castréns historiska och ekonomiska beskrifning öfver Kajaneborgs län, 1754, rika på fakta af värde för kännedomen om denna del af landet. – Det blefve för långt att nämna alla dessa ekonomiska afhandlingar under Kalms inseende. Jag vill endast tillägga, såsom ovanliga för ämnets skull, Is. Nordlunds disp. 1772 »om köldens tillvext i norden», deri visas huru Ålands haf icke i mannaminne tillfrusit så starkt, att det kunde befaras med häst, förrän år 1709, men sedermera hade detta inträffat engång i hvarje decennium; och samma observation hade gjorts i Bottn. viken. – Några djupare historiska studier kunna ej förväntas i dessa afhandlingar, men väl åtskilliga belysande fakta för den närmaste tiden.

17 Likasom Kalm, har äfven professorn och plantagedirektören Pehr Adrian Gadd, f.född 1727 † 1797, præsiderat för en mängd disputationer af geografiskt och statistiskt innehåll. I dem finna vi upplysningar om Norra Satakunda, om Nyland och Tavastland m. fl. trakter af landet, om Fds vattendrag och strömrensningar, om dess geologi och mineraler, om m. m.

18 Historiarum professorn Johan Bilmark, f.född i Skara 1728 † 1801, var en af Åbo akademis flitigaste och lärdaste forskare, men äfven han fången i Rudbäcks trollkrets. I sin lärda afh.afhandling om Ff:sFinnarnes härkomst, De origine Fennorum, 1764–66, förfäktar han ursprunget från Israels tio stammar.