Sextonde Föreläsningen. 2/5 57

Lästext

Sextonde Föreläsningen. 2/5 57.

1 lemma startCimmeriernekommentar

2 Kemi (Kymispråk: finska, Kym,språk: finska Kymmenespråk: finska) sammanletar sin vattenmassa från södra sluttningen af på en stor lemma startmyrakommentar Lehtijänki vid Nuorlitunturi som fordom var råmärket för Suolaselkä och Maanselkäs vinkel i öster. Man räknar tvenne egentliga hufvudarmar: den östra bildas af omkring 20 sammanlöpande större och mindre elfvar – KemiLuiroKittinen, som upptager Tankajoki, Wasserajoki, Kuolpej., Sattasj. och Jesiöjoki. Alla dessa inflyta förenade från norr in i Kemi sjö, från nordost Käsmäjoki som från öster upptager Jumiska med Köyhönen, hvarefter floden utströmmar ur sjöns sydvestliga fjärd och vid Rovaniemi kyrka, just under polcirkeln, förenar sig med den andra hufvudarmen Ounasjoki, som flyter i sydlig riktning från Pöyrisjärvi i norr och uppsamlar regnbäckarna från Ounastunturi – utmed hvars sträckning den löper parallel. – Sodankylä med Kittilä, Kemiträsk med Kuolajärvi, Rovaniemi; Kemi med Tervola och SimoS:kylä 260 □ mil, kansvårtytt nära 100,000 i st.stället för 3000.

3 Skärgårdens öar: Savusaari (tillandad), Yxkuusi, Montaja, Tiuranen m. fl. – Tre kyrkor

4 Berg: Suolaselkä: Korsatunt. (Enaredal.) Peldovuomat., Rautatunt., Luirotunt., Sompiotunt., Wuomapää,
Enstaka: Kompantunturi, Korvatunt., Luostatunturi, Pyhätunt., Levitunturi, Ketkätunturi, Nivatunt., Nikkotunturi
M:selkä: Amatunturi, Sattuvaara, Roggivaara, Wilmavaara
Kivalonselkä: Kaihunvaara.
Ounasselkä: Pallastunt., Jeristunt., Ounastunturi.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    1 Cimmerierne forntida nomadiserande indoeuropeisk folkgrupp, framför allt känd från assyriska och grekiska källor.

    2 myra myr.

    Faksimil