Tjugonde Föreläsningen. 27 Okt. 1871

Tjugonde Föreläsningen. 27 Okt. 1871.

1 ISaimadalen omfattar landskapet Savolaks. Det är den finska sångens hembygd: och här är hsvårtytton sången född vid sjöstränderna, och hvar kunde den finna ett skönare hemland? Bland den genuint finska befolkningen är Savolaksaren utan tvifvel den högst begåfvade; men han har lidit af gränslandets ovissa ställning: han har länge en tid nödgats tjena två herrar. Freden i Åbo sönderstyckade hans land, stundom hans gård och hemman emellan två riken. Om hans krigareära bär Savolaks brigaden tillräckligt vittne. I Pielisjärvidalen har en högre kultur knappt börjat; i Saimadalen haär den af ungt datum; det är Saima kanal, som här varit epokgörande. Ty dittills gick Savolaks handel, och med handeln äfven mycken kulturimport,|132||150| tvärtgenom landet till Österbottniska kusten. Saimadalen. Kulturen kom vesterifrån: den hade lång väg till Savolaks; – Svedjebruket är på sitt sätt en gradmätare, och det fortfar ännu att afkläda Savolaks’ kullar deras fordom yppiga skogar. Nu importeras kulturen från Söder, och ingen trakt del af landet har sedan 30 år gjort så stora framsteg i alla riktningar, som just dessa tre östliga hufvuddalar: Ladoga,- och Saimadalarna.

2 Päjänedalen. 13) Päjänedalen sluttar från N. till S. – från Suomenselkä till Salpausselkä – och stänges på i öster af Savonselkä, i V. af Hämeenselkäoläsligt p.g.a. konservering/inbindning. Dess vattendrag börja i två armar på södra sluttningen af Suomenselkä 440 fot öfver hafvet. – Vestra armen, Kivijärvi och Kolima förena sig i den 6 mil långa Keitele, utflyta i Kyyjärvi och upptaga från V. Kuhnamo med Saarijärvis sjöar, från Ö. Konnevesi med Rautalampis vattendrag. Alla dessa vatten utfalla genom Kuhankoski till Leppvesi och vidare genom Haapakoski till Jyväsjärvi, som är den nordliga fjärden af Päjäne. Denna centralsjö är 12 mil lång, men endast 2 till 3 mil bred och ligger 263 fot öfver hafvets yta. Från Jyväskylä till Anianpelto räknas Päjänes hela längd till 18 mil. Största djupet är icke med säkerhet kändt, men torde knappast öfvergå 50 famnar. Päjäne och Saima äro således jmfv.jemförelsevis grunda dalbottnar. Päjänes långa och smala fjärdar ha i sig sjelfva ingenting imponerande, men dess höglända, bergiga vestra kust bildar en storartad ram. Sjön hade förut intrycketoriginal: Intrycket af något ensligt och instängdt, men numera lifvas den af en starkt tillvexande sjötrafik. Östra vattenleden inströmmar från Savonselkäs sluttningar genom Päjäne fortfar under sitt lopp att uppsvälja vattnen från sidosluttningarne.|133||151| Jämsä å, Harmasten joki och Arakoski hämta de vestra vattnen från Hämeenselkäs sluttningar. Wesijärvi inströmmar från S. genom Wääksynkoski, som numera gjorts segelbar genom slussar, hvarigenom hela Päjänedalen ställts i direkt förbindelse med jernvägen. Tainio ström hämtar från öster de rika tillflödena af Kyyvesi, Puulavesi och flera stora sjöar. – Alla dessa vatten tränga sig nu vid Päjänes sydöstra hörn genom Kalkis ström in i sjön Ruotsalain och derifrån genom Jyränkö ström in i Konnevesi. Derunder upptaga de Mäntyharju vattnen från N., genombryta Salpausselkä i Keltis ström och original: och störta sedan i Kymmenes strida fåra utför Södra kustdalens sluttning till Finska viken. – Päjänedalens sluttning intill Salpausselkä är 220 fot.

3 Päjänedalen. Päjänedalen innefattar kärnan af landskapet Tavastland, som för öfrigt utsträcker sitt område öfver en stor del af Näsijärvidalen. Här är Finlands geografiska centraldalum – Keski Suomi – midten af sluttningen. Men dalens historiska betydelse är långtifrån central: derifrån har blott i äldsta yoch yngsta tider någon drifkraft utgått, som varit af betydenhet för landets kultur eller statslif – i äldsta tider genom Tavasternes sjelfständighetskamp, mot biskop i yngsta tider genom folkbildningens nya kulturhärd i Jyväskylä. Under den långa mellanliggande tiden af 6 århundraden har Päjänedalen förblifvit ett af de mest afstängda,|134||152| af historien oberörda och för nyare tiders vexlingar oåtkomliga områden i Finland. Päjänedalen. Seklerna ha runnit derigenom, likasom vattendragen, nästan utan att efterlemna märkbara spår. Folk och natur ha förblifvit så oförändrade, som det är möjligt i en verld, der intet står stilla. Kriget har sällan inframträngt till Päjänes ensliga stränder; freden har original: har icke lemnat dem sådana de af ålder ha varit. Men just denna segt konservativa kärna har måhända varit af storre en stor betydelse för bevarandet af vårt folks nationela egendomlighet. Det är först i våra dagar ångan, jernvägen och telegrafen öppnat Päjänes slutna portar; – det är nu förbi med Keski Suomis ensliga, styft konservativa lugn, och nyare tiders tändämnen, idéer, framtidsplaner begynna nu att uppflamma äfven i denna sista på stränderna af denna fordom klosterlika sjö, som varit i nästa mansålder knappt skall igenkännas af dem, som ännu lefva qvar från seklets 3:dje och 4:de decennium.

4 Näsijärvidalen. 14) Näsijärvidalen närmast i vester instänges af sluttar likaså från Suomenselkä i N. mot Salpausselkä i S., men dess barrière i Ö. är Hämeenselkä och dess barrière i V. LohjanKyrönselkä. Vi finna här, likasom i de förra stora insjödalarna, ett stort sammanhängande system af terassformiga sjöar dalbottnar, d. v. s. sjöar, som rinna i hvarandra, endast att sydliga delen af detta stora strömdrag här böjer sig åt SV. och slutligen V. Centralsjön Näsijärvi ligger 314 fot öfver hafvets yta. Han är, liksom Päjäne, en smal sjö, blott 4 mil lång i sin egentliga fjärd, men 6 gånger längre, om man räknar hela längden af hans vattendrag. Hans största djup har, som jag redan nämnt, blifvit mätt till 90 famnar; det största kända insjödjupet näst Ladoga.|135||153| Näsijärvidalen. »Näsijärvis dunkla våg» är besjungen af skalden; – men dess vatten är klart och genomskinligt; det får endast under en viss belysning en mörkblå färg. Hans södra och norra stränder täfla i skönhet med vårt lands berömdaste utsigter. I Njvi infaller den norra sjöleden genom Murola fors, numera kanaliserad: det är en lång rad af stora, blå sjöar, som börja vid Suomenselkä: – Etserinselkä, Toisvesi, Pihlajavesi, Keurunselkä, Ruovesi och deras syskonsjöar. Dessa vatten strömma igenom Näsijärvi, och utfalla genom Tamperikoski i den egentliga centralbassinen Pyhäjärvi. I denna sjö inströmmar åter en lång sjöled från Öster: Längelmänvesi utfaller genom Kaivando kanal till Roine och Roine till Mallasvesi. Mallasvesi upptager Pelkänevesi och Hauho sjöar samt utfaller genom Walkiakoski i Rautunselkä. Rautunselkä åter upptager Wanajavesi med dess tillflöden och utfaller i Pyhäjärvi. Derifrån utströmma nu alla dessa vatten genom den praktfulla Nokia fors till Kulovesi, som åter upptager den vestra sjöleden från hörnet mellan Kyrönselkä och Suomenselkä: – Kyrösjärvi och dess tillflöden. Från Kulovesi rinna vattnen till Rautavesi och derifrån genom Wammaskoski till Liekovesi, som ändtligen utströmmar i Kumo elf (Kokemäenjoki) och bryter sig i Kettara fors genom Kyrönselkä höjdkedja en väg till hafvet. – Det är en lång höjdsjökedja. Näsijärvi dalen är icke så på alla sluttningar genomfårad af vatten, som Saimadalen; han har likasom Päjänedalen, moar och bergländer vid på sina sidosluttningar, men i sjöarnas storlek, skönhet|136||154| och vackra sammanhang täflar han med Saimasystemet.

5 Auradalen: Biskopar – Hornar – Tottar – Calonius – – Armfelt –

6 Södra kustdalen. Flemingar – Adlercreutz – Lönnrot. – Stålhandsk,svårtytt – Vittenberg –

7 Österbotten. Tengström – Franzén – Runebg – Castrén –

8 Ladogadalen. Agricola –

9 Saimadalen. Malm –

10 Näsijärvidalen: Kurk –

11 Näsijärvidalen. Närmare Finlands vesterland och historiska centra, har äfven Näsijärvidalen en vida rikare historisk betydelse, än dess granne i öster. Hans område fördelar sig mellan landskapen Satakunda och Tavastland; – men här se vi den jemfv.jemförelsevis atkoml tillgängligare delen af Tavastland, det område, der Birger Jarl murade Tavastehus fäste. och Till följd deraf har Näsijärvidalen blifvit indragen i nästan alla våra ödens omskiften. Här har varit ofverg farvägen för kulturmakternas inträngande; här har varit de finska arméernas återtågslinie åt norr och skådeplatsen för krigiska episoder, om också icke för afgörande krigshändelser. Befolkningen har här blifvit tillgängligare, men också mera böjd under adelsväldet i förra tider. För öfrigt erbjuda de norra och södra delarna af detta område stora olikheter. De södra ligga i dagen, de norra i skuggan för historiens blickar. Medan vid södra vikarna af Näsijärvi sjö, Finlands industri funnit sitt Manchester, i linländerna, förlora sig ännu de nordliga sjöarnas stränder i ödemarkens enslighet.

12 15) Ännu återstår en af insjödalarna, neml. Kainudalen. Dermed förstå vi det instängda område, som långt i NO. omslutes i N. och NO. af Maanselkä, i S. af Suomenselkä, i W. och NV. af Kainunselkä. Det är ettn trekantigoriginal: trekantigt, bergigt landdal med höga sidovallar och djupa dalbottnar. Bergsryggarna hafva likasom framskjutande tsvårtyttänder af korta, men höga så utsprång, såsomoläsligt p.g.a. konservering/inbindning|137||155| Teiriharju och Kivesvaara, Sotkamonselkä, Jumalisjärkkö och Wuokatti. Kainudalen. Häraf delas dalen i fyra mindre dalar: Kianto, Ristijärvi, Sotkamo och Oulujärvi. Kianto – med Ristijärvi vattnen från N. och Sotkamo vattnen från Ö. rinna båda i långa sjöar, forsar och fall till den 8 mil långa centralsjön Oulujärvi (Uleå sjö)., 500 fot öfver hafsytan. Största fallen äro vid Kajana stad: i öster Koivukoski, i vester Ämmäkoski, numera kanaliseradt. Midt i Oulujärvi är Manamansalo ö, som åter i sig innesluter 27 små insjöar eller träsk. Från norra fjärdarna af denna stormiga insjö bryta sig vattnen väg genom Uleå elf (Oulujoki), som genomtränger Kainunselkä i Koskenniska fors och derefter störtar i en rad af strida forsar mot Bottn. viken. Dalsluttningen intill elfvens utlopp är 180 fot, men hela sluttningen från det högsta vattendraget Änettijärvi till elfmynningen är 570 fot.

13 Denna dal har sitt namn af det halfmythiska Kainufolket, Qvenerne, som der haft sittn sista kända hembygd och der sammansmultit med inträngande kolonier af Karelare. I en nyare tid gaf Kajaneborgs fäste en viss betydelse åt dessa nejder, särdeles när det här år 1716 Finlands sista bollverk föll. I öfrigt är trakten endast för handeln, och för troll de gamla mytherna och fört trollkunnigheten af någon betydelse. Detn har med sin stora ödemark stått aflägsen från tilldragelserna, bebodd af ett fattigt, men energiskt och bergfolk.