Sjette Föreläsningen. 6/10 64

Sjette Föreläsningen. 6/10 64.

1 Jacob Dela Gardie: nu 26 år – Fader och moderlös 2 år (Sofia Gyllenhm) – Moritz af Oranien. – Krigsöfverste.

2 Axel Kurk, Stålarms vapenbroder, benådad.

3 Evert Karlson Horn t. Kankas, Porkala och Sonnäs. Förtruppen.

4 Anders Larsson t. Botila: 1597 mot Carl – sedan gunstl.

5 Krister Some

6 Anders Boje t. Gennäs – gammal A. Kurcks vän – trogen Sigism.svårtytt – fsvårläst p.g.a. överskrivningarlig – landsflykt – underkastade sig

7 Anton Göransson t. Högsgård, f. d. ståth.ståthållare i Wiborg. –

|44|

8 Den 27 Mars år 1609 ryckte sv.svenska hären öfver gränsen och möttes der af Wojevoden Obdurov med 2,300 ryssar. – Ingermld rensas. Stara Russa. – Misslyckas mot Koporje 29 Mars – d. 30 M.Mars mot Novgorod. – Här förde tsarens kusin, den 23 årige Michael Schuiski, befälet. – bad Sv.Svenskarne tåga förbi. – Dela G. med några få inryckte – högtidligt mottagen – 1500 ryttare – ringning. – Vänskap. – Staraja Russa intaget d. 12 Maj. mot Moskva, der Wasili Sch. på andra året belägrades af den falske Dmitris anhäng.anhängare under pol.polacken Roschinski. – Ev. Horn mot pol.polacken Carnasinski – slog Pol.Polackerne, 1400 stupade – 7 kanoner. – Denna första seger lifvade tsarens sjunkande parti – städer och borgar gåfvo sig. – Lösgaf qvinnor och fångar. – D. 17 Juni Maj? vid Torjok med 2000 – slog 3000 Pol.Polacker under Zborovski – oförliknelig tapperhet.

9 D. 12 Juni. DelaG. vid Tver mot 5000 Pol.Polacker – Regn. – Fiendens pikar. – Först flydde franska rytteriet, derpå de ryska hjelptrupperna, sedan tyskarne, slutl. äfven Ff.Finnarne utom högra flygeln. – begynte plundra härens tross – Ordn.Ordningen återställd. – Slottet intogs. Efter 4 dagars strid lemnades Tver ointaget. Tver öfvergafs af fienden i aska. – Landet rensadt.

10 Tåget fortsattes mot Moskva och hade hunnit till Koliusin. Solden uteblef, plundring förbjuden. – Knot. – Härens sammansättning. Vi ha sett – Aflägsenhet. – Ff.Finnarne började original: myterietmyteriet, mörk misstanke: »De voro icke skyldige att längre låta föra sig in i främmande land, sitt eget till ingen nytta. De trodde sig förrådde af RneRyssarne och ville icke för deras skull låta slagta sig. Icke heller hade de utbekommit sin sold, utan hörde i stället huru fogdarne plågade deras hemmavarande hustrur och barn.» – Dela G. varnade och hotade; furst Michael slösade med stora löften; – allt var förgäfves mot Ff:sFinnarnes envishet. Man tillät dem slutligen vända om, i hopp att de icke utan anförare skulle våga sig tillbaka i det främmande landet. Men de gjorde det. Ev. Horn, A. Boje och Kr. Some skickades efter dem – allt förgäfves.

|45|

11 Nu begynte äfven de tyska och fr.franska legotrupperna göra myteri under fanorna och förklarade att de ville öfvergå till fienden, om man förde dem längre in i det okända landet. – Lock och hot åter förgäfves. – De vände om samma väg. Dela G. hade ej annat val, än att följa dem. – 4 mil derifrån upphunnos Ff.Finnarne – DelaG. ryckte från dem fanorna och dref med blottad värja hvarje man in i ledet. – Discipl. återställd – men omöjligt förmås att tåga vidare. – Det var i slutet på Juli. – DelaG. tog nu sitt högqvarter i det öfvergifna Tver – lät framkalla hvarje fana särskildt – förgäfves: »så framt ej hr Jacob ville tåga hemåt, skulle de lemna honom ensam qvar.» – Han följde dem. – Vid Moldova floden bragtes ändtl.ändtligen hären att stadna: endast en skara af de halstarrigaste Ff.Finnarne fortsatte återtåget till Wiborg, der de blefvo af ståth.ståthållaren Arv. Wildeman mottagne och strängt bestraffade.

12 Så aflopp Jacob Dela G. och Ev. Horns första tåg inåt Rd – de sv.svenska vapnens första upptäcktresa till Moskva, alltsedan Varägernes tider. Förklaring. Hvad dermed förlorades. – Hvarföre.

13 DelaG. vid Moldova. – Skicka lät de utmattade tåga hem under A. Boje. – Återstodo 1200; – Mihail skaffade pgar.penningar 6000 rub. – 5000 i sobelskinn. – Ev. H. skickad efter förstärkning. – Mikail förenade sig: 2000 m.man från det fordom så starka Novgor. Sakernas utveckling. – Sigismd öfvergifver Dmitri. – Uladislaus. – Hemkalla polackerne – här mot Rd, Smolensk. Wasili Sch. i två år belägrad i Moskva af Roschinski.

14 I Jan 16010 hade Dela G. åter 5000 man och ryckte nu ånyo framåt i förbund med RneRyssarne, för att befria tsaren.

15 Troitzki kloster – Sapiehas 15000 mot 498 munkar. – D. 268 Jan. intågade Dela G. pgarpenningar: – 6 m.munkar utom abboten.

16 Savolaks skidlöpare. – Sapieha slagen. Strider. – Snart stod ingen fiende mer under vapen mellan DelaG. och Moskva. – När DelaG. stod 7 mil nära hufvudstaden, förlorade Roschinski modet, antände sitt stora läger och drog sig tillbaka mot Smolensk. Det var den 6 Mars. – Den 12 Mars 1610 höll DelaG. jemte knes Michail sitt högtidliga intåg i Moskva.|46| Folket gick segrarne till mötes med salt och bröd samt helsade dem som Moskvas fäder och befriare. – DelaG. tågade upp till tsaren i Kreml, den förste främling som vågat visa sig för Rds beherrskare med svärdet vid sidan, och mottogs som bundsförvandt. Löftet om Kexholms afträdande förnyades, belöningar och förfriskningar utdelades bland trupperna. Vänskap.

17 Tio veckor rastade sv.svenska hären uti Moskva. Det Hannibal i Capua. – Hären förlades utom staden.

18 Men Wasili Schuiskis thron var ännu långtifrån tryggad. Emellertid vexte farorna. Sigismds vapen här vid Smolensk och på samma gång nya faror. blef beständigt starkare. – Framgångar. Enträget begärde nu tsaren att hans sv.svenska bundsförv. skulle framrycka för att befria Smolensk. DelaG. vägrade: han misstrodde RneRyssarne, solden föll icke ut, Kexholm var ej återlemnadt. – Ett brott störde vänskapen. Tsarens W. var barnlös, och hans broder Dmitri Schuiski fruktade att utestängas från thronföljden af folkets älskling den unge knesen Michail. Den svage Wasi lät intala sig att, likasom fordom Honorius, med sin venstra hand afhugga sin högra, och en morgon fanns den tappre Michail död af gift. Folket DelaG. harmades och sörjde djupt sin tappre vapenbroder. Folket blef utom sig af raseri, ett nytt söndringsämne var inkastadt i Rd, och Wasilis thron anhängare afföllo ånyo, och han kände ånyo thronen darra under sig.

19 Skrämd af dessa hotande förebud, ansträngde sig tsaren nu till det yttersta, och lät uppsmälta sitt bordsilfver för att tillfredsställa de missnöjde bundsförvandterne. Löftet om Kexholm förnyades än engång, och i Maj 1610 ryckte DelaG. i förbund med en rysk här under Dmitri Sch. mot Smolensk. – Emellertid hade Ev. Horn ej varit overksam. D. 12 Febr. afgick han med en ny här förstärkningar från Wiborg – bortsopade allt som ställde|47| hinder i hans väg och förenade sig slutl. d. 20 Juni med DelaG. ej långt från Mosaisk.

20 HärNu vände sig bladet och Wasili Sch:s lycka på ett fruktansvärdt sätt.

21 Den förenade hären 5000 Sv.Svenskar och Ff.Finnar samt 30,000 ryssar, stod vid Klusinachino och endast 3 mil derifrån stod Zamoyskis lärjunge, den tappre polacken Zolkievsky med 10,000 ryttare och något lätt artilleri. DelaG. och Horn gjorde allt hvad erfarne fältherrar göra för att trygga en vådlig ställning, de gåfvo befalln. att omgåifva lägret med bollverk och utfärdade stränga ordres om vakters utställande. De blefvo icke lydde. Myteriets anda hade åter utbrustit bland deras främmande legotrupper, hkahvilkas befal pockade på sold och i hemlighet uppretades af sitt befäl. Inga vakter utställdes, inga bollverk uppfördes. Zolkievsvårtyttsky begagnade tillfället. Midsommardagen i daggryningen öfverföll han plötsligt det sorglösa och obevakade lägret – allt råkade i största förvirring – fransm, tyskarne och engelsm. i svenska hären kastade sig plundrande öfver trossen, slogos om bytet och öfvergingo derpå hoptals till fienden under anför. af en tysk vid namn Link. Förfärad flydde Dmitri S. vid första anfallet, och hela r.ryska hären skingrade sig derefter i vild oordning. DelaG. och Horn råkade i största lifsfara för deras eget uppror.upproriska folk – allt var förloradt; endast en liten en ringa skaraoriginal: skaran af 400 Sv.Svenskar och Ff.Finnar förblefvo trogna. Dela G. måste dagtinga och skattade sig lycklig att erhålla fritt aftåg, mot förbindelse att icke vidare bistå Wasili S.

22 Härmed var också tsarens sak ohjelpligt förlorad. Polska hären inneslöt Moskva, det förbittrade folket afsatte Wasili S., tvang honom att antaga munkkåpan och utlemnade honom till Pol.Polackerne, hvarefter han slöt sin lefnad i fångenskap 1612. Sedan Moskva intogsoriginal: intog af P.Polackerne äfven och sedan den tredje Demetrius blifvit dödad af tatarerne, utropades den le Sigismds son Uladislaus till tsar öfver Rd.

|48|

23 Under tusen faror hade emellertid DelaG. och Horn med sin lilla skara 400 m.man uppnått Fds gräns, – ett återtåg, som blifvit nästan lika ryktbart som Xenofons. Hösten 1610 och våren vintern 1611 tillbragtes med nya rustningar, och på våren sistn. år stod åter en liten här nästan uteslut. f.uteslutande finska trupper (?) samlad i Wiborg. Wasili S. sak var förlorad, det återstod nu att handla på egen hand. Befallng gafs till Wibg att lägga embargo på alla r.ryska skepp, och två saltlastade fartyg togos i Nevan. Vid denna flod (Ochta) anlades Nyenskans, och försågs med en besättng af 500 m.man under Lindved Hästesko. Fransm. De la Ville: Ladoga, taget, förloradt. Det mörknade i ös Härifrån skickade DelaG. Lars Anderson till Botila skickades för att bemäktiga sig Kexholm. RneRyssarne försvarade sig med största tapperhet. Af den 3000 man starka besättningen återstodo blott 100 man, då fästet slutligen måste kapitulera. 2 Mars 1611.

24 Det mörknade starkt i öster för sv.svenska väldet. Uladislaus på Rds thron, det betydde Polens öfvermaktväsvårläst p.g.a. bläckplump eller motsvarandelde, Sigismds makt fördubblad, följaktl. Carl IX:s och Sv:s undergång. I Dela G:s förslagna hufvud uppstod då den djerfva planen att dela Rd i tvenne riken, hvaraf det norra med Novgorod till hufvudstad skulle välja Carl IX:s son hertig Carl Filip till storfurste och om möjligt stå under sv.svenskt inflytande, men i värsta fall alltid splittra det stora rikets makt. Planen meddelades konungen, och vann hans bifall och begynte utan dröjsmål sättas i verket. Fördenskull spriddes kring Rd bref och uppmaningar för att reta folket emot Polackerne. – Detta lyckades så mycket snararesvårläst p.g.a. strykning, lättare, som Pol.Polackernes öfvermod och RnesRyssarnes sårade sjelfkänsla snart bragte den gamla arffiendskapen mellan de båda nationerna åter i full låge. Isvårtytt 25 städer – Resning under Liapunov – På Moskvas gator föreföllo redan blodiga strider mellan RrRyssar och Polacker, och när de sednare hämdlystne antände staden och inneslöto sig i Kreml, brast vände sig RnesRyssarnes upproret raseri öfverallt mot|49| de främmande inkräktarne. Moskvas brand, som varade I tvenne dagar brann Moskva, och vid skenet af dess lågor utgingo patriarken Hermogenes poper öfverallt att predika ett korståg mot de otrogne kättarne.

25 Nu vid början af sommaren 1611 begynte DelaG. att underhandla med Novg. i spetsen för sin här af 5000 man. Förslaget att välja Carl Filip till storfurste mottogs gynnsamt, men icke så de dervid fästade sv.svenska vilkoren, neml. att till Sv. afträda Ingermanld med Nöteborg och staden Ladoga samt det nyss eröfrade Kexholm. Med en qvarlefva af deras fordna stolthet svarade Novgoroderne, att de hellre ville försvara sig intill döden, än sålunda bortskänka halfva sitt land. En rysk här, trefaldt öfverlägsen den sv.svenska, gaf vigt åt deras vägran. NDå beslöt DelaG. att storma staden och begagnade dervid en krigslist. Han g låtsade göra alla anstalter för att anfalla den svagare befästade delen af staden på östra stranden af Wolchov, och när RneRyssarne ditfört hela sin styrka, inträngde han plötsligt, natten mot d. 16 Juli 1611 i den bättre befästade, men nu svagt försvarade vestra stadsdelen. RneRyssarne blefvo öfverraskade, en stor mängd störtade flyende i floden och drunknade eller nedhöggos, deras kosacker och strelitser skyndade sig att plundra de rika handelsbodarna och flydde derpå i vild oordning. Vid dagens inbrott var Novgorod i DelaG:s händer och valde kort derpå Carl Filip till Rds storfurste. DelaG. förstod att begagna segern – Med klokhet och mildhet, och större delen af Rd begynte öfvergå till sv.svenska partiet, då Carl IX:s vid samma tid inträffade död förändrade allt.

26 RepetitionRepetition. 29/9 68. Tågen till Moskva. Kluschino. Uladislaus. Dela Rd.

|50|

27 Medan sålunda Carl IX:des härar utryckte från Fd för att bekämpa Polen och uppsätta tsarer på Rds thron, sammandrog sig från söder ett nytt oväder mot Sv. Danmk hade hämtat krafter under en långvarig fred, och på dess thron satt en ung konung, den då nyss myndig vordne häftige, tappre och ärelystne Christian IV. I hans hufvud spökade gamla unionstankar, underhållne af landsflyktige svenskar, Carls fiender, och tidpunkten syntes honom gynnsam, när Sv. var inveckladt i krig på engång med Polen och Rd. Anledningar saknades icke, dels verkliga, dels föregifna. Till de verkliga hörde att Carl låtit uppbära skatt af Lapparne vid Warangerfjord och andra till Norige räknade hafsvikar, och att Carl låtit i Helsingör kungöra förbud mot all sjöfart på Riga. Till de föregifna hörde att Carl låtit kalla sig de Lappars och Cajaners konung; vidare den gamla tvisten om tre kronor i riksvapnet, och slutligen var det nyanlagda Götheborg, hvars handel minskade tullen i Öresund, för Danskarne en nagel i ögat. – Den 4 April 1611 utfärdades Dmks krigsförklaring, och i Mars ryckte den unge danske konungen med 16,000 man öfver södra gränsen mot Kalmar. Staden intogs, slottet höll sig ännu. Kung Carl sjelf med prinsarne G. A. och Johan anryckte till undsättning. På båda sidor kämpades med tapperhet och förbittring, men utan afgörande resultat. – I Kalmar slott förde då J. DelaG. krigskamrat Christer Some befälet. Ehuru kon:s gunstling, lärer han dock till denne ha burit ett hemligt agg, ty i Aug. uppgaf han slottet förrädiskt åt Danskarne. – Carl blef Denna underrättelse försatte kung Carl så utom sig af vrede, att han, glömmande sina 61 år, lät utmana den 34 årige kung Christian till envig.|51| »Inställ dig – skref han – jemte två dina tjenare till öppen kamp mot oss efter de gamle Göthers sed. Wi skola på lika sätt möta dig i kyller, utan hjelm l.eller harnesk, allenast med värjan i handen. Möter du oss icke, så hålla vi dig hvarken för en hederlig konung l.eller rättskaffens soldat.» – Man ser att medeltidens gudsdomar ännu spökade i den gamle konungens hufvud. – Kung Christian svarade icke med hånfulla ord: »Wi Kristian IV, Dmks och N. konung, låte dig, Carl IX, kong af Sverige, veta att ditt grofva och ohöfliga bref är oss af en trumpetare öfverlemnadt. Hvad enviget angår, som du erbjuder, så synes det mäkta löjligt! Wi veta alltför väl att du är gammal och skröplig och att det är bättre för dig att sitta bakom varma ugnen, än fäkta med oss, och att du snarare behöfver få till dig en läkare, som kan sköta din hjerna, än att möta oss i ett envig. Du borde blygas, du gamle gäck, att antasta en ärlig man!» Du har kan etc. – Det var vid denna tid den snart så bero unge prins G. A. gjorde sitt första lärspån i krig, i det han genom ett plötsligt öfverfall intog och förstörde danska fästet Kristianopel. Kort derefter återintog han Öland. Dessa bragder hindrade likväl icke kriget att antaga en för Sv. vådelig karakter, och sålunda hade kriget på 3 håll tändt sin brandfackla i norden, när skickelsen midtunder alla dessa stormar slöt kung Carl IX:des oroliga lif d. 30 Okt. 1611, vid samma tid hans politik blef alltmera europeisk och han underhandlade om allianser med England och Nederländerna, på grund af protestantismen – deri en föregångare –

28 RepetitionRepet. De la G. tåg m.med 12000. Myteriet. Andra tåget 1610. Moskva 12 Mars Kluschino. Zolk. W. Schuiskis fall. Dela Rd. Novgor. intag. 16 Juli 1611.