Tjuguförsta Föreläsningen. 9/11 65

|140|

Tjuguförsta Föreläsningen. 9/11 65.

1 RepetitionRepetition. 23/11 69. Ingermanland. Vigt. Fästen. Ladoga. Numers. 1702. Landtvärn – Alarm. – Nötebg; Lejon – 12 Okt. 1702. – 1703 Narva – Skidlöpare. Nyen 4 Maj 1703. P:s första sjöseger på Nevan.

2 D. 4 Maj 1703 kapitulerade sv. fästn.svenska fästningen Nyenskans. Följande vecka blefvo dess murar i grund nedrifna, på det att intet spår skulle qvarstå af det hundraåriga sv.svenska väldet öfver Ingermanld, och redan 12 dagar derefter, den 16 Maj 1703 begyntes anläggningen af Petersburg. Den storartade tanken var icke alldeles ny: den hade 400 år förut likasom hägrat för Torkel Knutson, hkenhvilken vid Neva lät anlägga sv.svenska gränsfästningen Landskrona,. och När detta fäste innan kort blef intaget och förstördt af RneRyssarne, sågos, underbart nog, under loppet af 3 århundraden hvarken städer l.eller befästningar vid Nevan, undant.undantaget några obetydl. skansar. Först år 1611 anlades Nyenskans af gränsfästet Jacob Delagardie till e gränsfästet Nyenskans på då ännu r.ryskt område, likasom tsar P. sedan anlade sin stad på sv.svenskt område. Vid Nyen uppstod väl också af sig sjelf en välmående handelsstad, men dels låg den för långt ifrån flodmynningen, dels hade Nyen som handelsplats alltför mäktige och gynnade medtäflare i de dåvar. sv.dåvarande svenska städerna Reval och Riga. Tsar Peter uppfattade T. Kn:s och Jac. Delag:s tanke vida större: idén om en blifvande verldsstad föddes fullvuxen inom hans djerfva, snillrika panna. Han utstakade sjelf planen, han afutmätte gator och torg, han bestämde platsen för de offentliga byggnaderna. Det lilla trädhus han derunder bebodde visas ännu som en af Pbgs största märkvärdigheter. Kolossala krafter sattes i rörelse. Från de inre guvernementerne, ja ända från nejden af Astrachan drefvos ofantliga skaror af lifegne som boskapshjordar till Nevan, för att vid dess stränder fylla morasen, uthugga skogarna, uppföra fästningar och palatser.|141| Hela denna trakt är neml. gammal hafsbotten. Nevafloden är endast qvarlefvan af ett bredt forntida sund, som förenade Ladoga med F. Viken, under det att Ladoga sjelf genom ett annat sund stod i förbindelse med Onega och Onega på samma sätt genom de nuvar. sjöarna Nego och Wygo stod i direkt förbindelse med Hvita Hafvet, hvars sticksalta oceanböljor sålunda strömmade in i Ösjön, som då var en djup vik af Ishafvet: Från och omslöt Archangel: Suomenniemispråk: finska folksägnernas Suomensaarispråk: finska = Fds ö. Alltfrån denna gråa forntid är hela nejden ännu i dag ett vattendränkt kärr, men var det på tsar Peters tid ännu mer, emedan de täta skogarna hindrade fuktigheten att afdunsta. Att i detta kärr grundlägga en stad som Pbg, var ett arbete, som likt Egyptens pyramider endast kunde utföras i en despotisk stat och med en kolossal uppoffring af mskokraftmenniskokraft, mskolifmenniskolif. Dessa hjordar af lifegne, som gräfde utan förskoning föstes att gräfva i kärret, och uppföra murarna, bygga vägar och dammar, släpa kalk, tegel och byggnadsvirke, utsattes för alla osunda dunster och för fuktigheten i nyss uppförda stenhus, der de inpackades till nätterna,. De dogo derföre som flugor, men ersattes beständigt af nya hjordar, på samma sätt ditfösta. Enligt en icke osannolik beräkning, hafva under de första 3 l.eller 4 åren efter Pbgs grundläggning omkr. 100,000 mskormenniskor (200,000) på detta sätt tillsatt lifvet; men tsarens vilja blef genomförd, och Pbg står ännu qvar, likasom Cheops pyramid, ett storartadt vittne om herrskarneses makt och folkensnationers träldom; dock betydelsefullare än pyramiderna deri, att det Peters anläggning tillika var en stor praktisk tanke, som förverkligades i en af verldens största handelsstäder. Detta är så mycket märkvärdigare, som Pburg, med dess ypperliga läge i öfrigt, har som handelsstad att kämpa med en stor svårighet, neml. dess hamn, som beständigt uppgrundas af Nevans gyttja och gör platsen obrukbar för djupgående fartyg, följktl. äfven obrukbar till örlogshamn.|142| I nationelt, politiskt och administrativt hänseende har Pburg den vigtiga olägenheten att ligga vid rikets periferi, hvarföre också Moskva ännu i dag af alla rättroende Ryssar anses som rikets och nationens verkliga hufvudstad. Men aldrig har någon stad med mera skäl burit namn efter sin grundläggare: Pbg, det är tsar Peters historia, skrifven med stenmurar i ett bottenlöst kärr; det är snillet, makten, despotismen, herraväldet öfver Ösjön, herraväldet öfver norden och den lysande, men ytliga reflexen af vesterländernas civilisation. Med Pbgs anläggning börjar Rds nyare historia och dess af tsarerne framdrifna riktning åt vester, under det att fol nationens tyngdpunkt allt fortfarande graviterat åt öster. Det är denna af Peters började vesterl. tendens, som nationalpartiet i Rd anser för en olycka, emedan det är en konstlad riktning, som icke utgått ifrån nationen sjelf. – Ohjelpligt.

3 Och likasom det moderna Rds politiska öfvermakt är still stor del uppförd på ruinerna af det sv.svenska väldet, – »Kungar böja knä der våra hjordar betat» – så äro äfven de första grundstenarne af Pburg tagna från ruinerna af ett sv.svenskt fäste. Det var af tegel och granit från det nedrifna Nyen, som tsar P. lät uppföra detför staa Pbg på den skogbevuxna, af några futtige fiskare bebodda Lustön i Nevamynningen fästet Petersburg, som skulle beherrska floden och som än i dag utgör citadellet uti den r.ryska hufvudstaden. Kring detta fäste, på öarna och stränderna af Nevan, på Jänis-saari, har-ön, på Wasili-Ostrov m. m., reste sig hastigt långa rader af praktbyggnader och privata hus. Nov. 1703 en holländare. Redan 1705 var Pbg en icke obetydlig stad, som besöktes af en mängd holländska, tyska, danska och engelska fartyg, hkahvilka af tsar P. på allt sätt gynnades, smickrades och lockades med utsigt till en vinstgifvande handel.

|143|

4 På ön Retusaari utanför Nevamynningen påbörjades nästan samtidigt anläggandet af Kronstadt. Men dess fästen voro icke tillräckliga att beherrska hela inloppet, och derföre byggdes fästet Kronslott midti sjön på ett undervattensgrund söderom Kronstadt. Äfven detta arbete var värdigt en jätte. Innan de otaliga stenmassor voro ditsläpade öfver isen för att fylla djupet och innan murarna af Kronslott med deras tre rader eldgap ofvanför hvarandra visade tänderna åt hvarje inträngande fiende, hade ett stort antal arbetare och hästar blifvit uppoffrade. Alla dessa verk utfördes åren 1703 till 1707, medan dem k. Carl använde att bortskänka psvårtytt. kronan.

5 Hela betydelsen af Pbgs anläggning fattade ännu ingen annan än tsar Peter sjelf. Men medoriginal: Med vexande oro förnam man i Sv., förnam man i Fd detta så förvånande djerfva företag att bygga städer och fästningar på sv.svenskt område, medan en sv.svensk konung, en sv.svensk här stodo, fruktade och fruktansvärde, som segrare midti Europa. De skarpsyntare begynte dock redan ana att Pbgs anläggning innebar närmast ett hot emot Finland, och denna aning bekräftades när man en fick såg på en af tsaren slagen skådepenning hafsguden dragen i sin snäckvagn öfver böljorna och huru deromkring stod en omskrift, ett s. k. kronogramm, som angaf årtalet 1703 och innehöll de betydelsefulla hotande orden: Ecce, Finnia, tTridentemspråk: latin!

6 Knappt hade också arbetena börjat vid Pbg, innan Numers med sin flotta gjorde en rekognoscering och skickade ett ett parti mot det af RneRyssarne besatta Retusaari. RneRyssarne gömde lade sig i bakhåll, den svaga sv.svenska ströfkorpsen blef dels nedhuggen, dels förjagad, och arbetena fortsattes utan hinder. Ingermanld behandlas som rysk provins.

7 Cronhjort med sina 4000 man stod bakom Systerbäck på vägen åt Wiborg, när han fick veta att fienden förlagt en observationskorps vid Lahis 2 mil hitom Pbg, för att skydda arbetarne. Då bröt han d. 10 Juni upp med kavalleriet och infant. – marscherade genom natten och lyckades d. 11 slå detn r.ryska korpsen; i grund, så att hvaraf likväl en stor del undkom på lodjor vid stranden. Uppbrända.

|144|

8 RepetitionRepetition 25/11 69. RnesRyssarnes första sjöseger. Pbgs anläggning. Fästet. – Kronstadt – Kronslott. – Numers, Retusaari. – Cronhjort, Systerbäck.

9 Detta var endast förespelet till allvarsamare strider. Tsar Peter s:drogsammandrog vid Nyen en stor här af 40 till 50,000 man af alla vapen, sannolikt för att bortdrifva Cronhjort och taga Wiborg. – En del sjövägen. Under hans eget befäl; 25,000 under Msckoff landvägen mot Cronhjort. – D. 9 Juli 1703 Systerbäck.

10 Kl. var 7–8 på morgonen när man såg det fientl. kavalleriet rycka fram på stora strandvägen i 8 långa linier bakom hvarandra och i den skönaste ordning, med tsarens blåklädda garde med deras hvita standarer, rycka fram öfver fältet. Bakom såg man i moln af dam stora massor infanteri. Men Cronhj. hade kunde mot dem uppställa endast 2 linier 4000 kavalleri: det var Åbolänningar, Nylänningar och värfvade dragoner; mellan bakom dem stod f.finska infanteriet: Wiborgare, värfvade. – Fiendens förtrupper kastade sig först öfver major Lejon, som med en mindre postering besatt ett pass vid vägen, men blefvo med största bravur tillbakakastade. En stund derefter återkommo de med fördubblad styrka, och men Lejon, som fått förstärkning, försvarade passet med så utomordentl. tapperhet, att fienden länge ej vann en fotsbredd mark, tilldess han framförde artilleri (?) och vid den derpå följ.följande kanonaden afskuren slog sig igenom fick Lejon högra armen afskjuten, hvarpå hans trupp replierade tillbaka till hufvudstyrkan. Cronhjort hade emellertid fått rådrum att från den ogynnsama med buskar bevuxna och kuperade terrängen vid S:bäck intaga en fördelaktigare position vid Joutselkä by, der han lät nedbryta gärdesgårdarna för att – Fienden ryckte an med hela sin och makt, men möttes af Cronhj. med infanteriet, som med salva på salva, der ingen kula förfelade sitt mål i de tätt slutna lederna, försvarade sig så länge att hans artilleri och tross hunno undan på vägen till Wiborg. Derefter lät han det uttröttade infant. tåga samma väg, och satte sig i spetsen|145| för kavalleriet och chargerade gång efter gång i mer än 4 timmar. Ff.Finnarne stridde här med gammalt hjeltemod. Det kostade, säger rapporten, mången bra karl lifvet, men armén var räddad, och slutligen på natten drog i utmärkt ordn. sig äfven kavalleriet undan för öfvermakten, hvarefter återstoden af f. f.finska hären intog en ställning vid Pevro (?) för att betäcka Wiborg. Fienden förföljde ej längre än till Lintula 1½ mil hitom S:bäck. – D. f.Den finska hären hade förlorat nära ⅓ i denna strid, som varade 8 timmar: betydligt: ryttm. Fersen dödskjuten och [----]oläslig handstil öfv.löjtn. Glasenap dödligt sårad – 25 offic. sårade, 498 man döde, 212 sårade, af Tiesenhusens Åbo ryttare voro återstodo blott få man. Den sedan vid Storkyro så olyckligt ryktbare Delabarre var här en af de tappraste och anställde en obeskriflig massaker bland de r.ryska lifdragonerne med deras hvita hästar. Äfven Ch. Rehbinder, Carl Armfelt och ishti synnerhet Lejon ägde en lysande andel i dagens ära och blessyrer.

11 Menschikoff: infanteri bakom kavalleri; sedan kavalleri bakom infanteri.

12 Cronhjorts sista bragd. Maydel. »Klen karl, gud bevare oss för sådana generaler.» Tsaren med sin roddflotta – i Wiborgska Viken. Men sedan Cronhj. lyckats inkasta förstärkning i fästn.fästningen och rädda ⅔ af armén – drog sig tsar Peter tillbaka, – efter att ha förhärjat de närmast kring Wbg liggande socknarna.

13 Fd i fred det året.

14 På våren 1704 uppträdde tsar P. i Ösjön med en flotta af 30–40 fartyg. – K. Carl föraktade denna flotta – ej mer än ett par fregatter

15 Gust. Joh. Maydel befälet i Wiborg. – R.Ryskt ströftåg i Febr. Kontravisit. – Anfall mot Kronstadt i Juli. – Amiral de Prou från Carlskrona med 1 linieskepp, 5 freg. och 5 brigantiner. – Kronslott och der bakom r.ryska flottan 42 segel stark. – De Prou till Wiborg – 1000 m.man landstigningstrupper. – Maydel med 2000 kavall. och 1000 m.man infant. – Anföllo r.ryska korpser »utan all respekt.»|146| – M. kom ända till Nevan, men saknade alla medel att komma deröfver – och af De Prou hördes intet. –

16 – Diversion för Narva. Kanonad hördes t.till Wiborg. Andra tåget i början af Aug. D. 4 Aug. under Nyen. – Der stod starkt r.ryskt kavalleri under skydd af r.ryska flottan på Nevan – »utan respekt» – på flykten. – Fattade posto i en gammal skans och timrade flottor och båtar, för att – Men Neva var för strid. – Stod der 6 dagar. – 400 bomber; kanonad. En karl mist benet – berömmer befäl och soldater.

17 I Sept. tillbaka till S:bäck skickade han 600 m.man kring norra Ladoga – som öfverrumplade och förstörde en rysk skans med 700 mans besättning. Liffl Krig Estland: Peipus – Sv.Svenska flottan 1703 förstörde 20 r.ryska fartyg. – Landstego på r.ryska sidan och brände. – 1704 d. 4 Maj – förstördes sv. fl.svenska flottan på ån Embach – Löschern sprängde Carolus i luften.

18 – I Juni kringrändes Dorpat – Skytte försvar. – D. 13 Juli 1704 – stormades – dagtingade. – plundrad – sedan Narva

19 RepetitionRepetition. Anl. af Pburg. Kärret. Peters tanke. Rds Historia. Finn. Tridentem.språk: latin Sbäck 9 Juli 1703. Cronhjort †. Maydel. April vid S:bäck. Anfall mot Kronstadt. De Prou 11 segel. sid. 148.