Tjugunionde Föreläsningen. 17/11 64

Tjugunionde Föreläsningen. 17/11 64.

1 Oenighet. – Krut i källrarna. – Wakttjenst: fattiga, rika. – Den 18 Maj ett torn nedskjutet – föll mot vallen. Ppheim i vallgrafven. – 18 Maj Trumpetare – qvarhölls – G. A. stod då i Rathenov vid Haveln, ungef. 7 sv.svenska mil från Magdebg. – Fryxell. Den 19 Maj på e. m. gaf Tilly befallning att bortföra sina kanoner från vallarn skansarne. – Detta framställes vanl. som en krigslist. Oriktigt. Antingen höll ansåg han en stormning omöjlig, eller närde han en bitter afund mot Ppheim, som dittills ledt nästan hela belägringen och gått i borgen för segern. Sent på aftonen var krigsråd i Tillys tält. Tilly sjelf afstyrkte – Ppheim dref på och fick pluraliteten på sin sida. Mastricht. Man beslöt att storma följande morgon efter dagningen, då man kunde förmoda att vaksamheten förslappats etc. Düppel. Jesus Maria. Hvitt fälttecken. 6 kanonskott – från 4 sidor på engång. – Pallisader upprifna – stormstegar i beredskap. – Ännu ett krigsråd. 5–7. – Fkbg hade ej trott Tilly rätt och lät hela natten hålla omsorgsfull vakt. Solen. Vårdag. Kl. 5, när det redan var full dager och ingen rörelse förmärktes i fientl. lägret, gingo vakterna hem – sofva – kyrkor – värdshus. Sömniga. – Fkbg i rådhuset. Sedan kl. 4–7. En borgare. Sekreter. protokollet, då väktaren i Joh. kyrktorn stötte i sitt horn. – Skri på gatorna. – Kl. 7 begynte Ppheim anfallet med 2,500 man. Hohe Pf. – Stötte på en vakt af 15 man. – Furier uppför vallarna – Hert. af Holstein – – Kroater redo längs flodstranden – Fiskareporten.|211| RepetitionRepetition 10/11 68. Våren 1631. Felsberg. Neu Brbg. Tilly. Frankfurt a. O. Landsberg. Underhandlg. Magdebg. – Fkbg kastar sig på sin häst, samlar omkring sig några ryttare omkr. 400 man och kastar sig mot fienden. Denna, som i förtid begynt plundra, råkar i oordning och drifves tillbaka – borgarne, skrämda ur sömnen, få tid att sansa sig och gripa sina vapen – Ett ögonblick synes lyckan ännu småle åt de belägrade – striden fortgår långs alla gator, och fienden drifves tillbaka till vallen. – Då störtar Fkbg, svårt sårad, af hästen och bäres sanslös in i ett närbeläget hus – hans folk, utan anförare, råkar i oordning och flyr – Nu ställer sig en tapper tysk officer, kapten Smith, i spetsen för borgarne – de fatta ånyo mod – drifva för andra gången fienden tillbaka – stormklockornaoriginal: stomklockorna ringa i alla torn, frånoriginal: Från alla fönster skjuta borgarne, från alla tak nedkastade qvinnorna taktegel på de kejserlige 700 m.man – gatorna betäckas med blod, med raseri ser Ppheim 1000 man af sinatt bästa folk stupa omkring sig – 500 ryttare, säger en tysk förf.författare, hade i detta ögonblick måh.måhända varit tillräckliga, att ännu afslå stormen och rädda staden, ty Tilly sjelf fortfor att stå overksam, obeslutsam utanför murarna, i den tydliga afsigten, säger man, att uppoffra Ppheim. I 3 timmar vagde vacklade på detta sätt seger och nederlag. Blottoriginal: blott 2 gator. Då stupader äfven den tappre Schmidt och med honom öfverstarne Amsterroth, Wudrich, Trost, som lika modigt ordnat försvaret – Wallonerna rida i sporrsträck genom staden och anfalla i ryggen administratorn, som dittills med största tapperhet försvarat östra porten mot hert. af Holstein. PVid samma tid, när kl. slår 10 i tornen, rycker ändtligen äfven Tilly in genom en öppning i murensvårläst p.g.a. strykning port – petard. sedan han ej mer förmår återhålla sina otåliga soldater. Kanoner mot gatorna. All gevonnen!språk: tyska – Nu faller de belägrades mod – En del bortkasta vapnen och söka öfverallt sin räddning i flykten – Andra försvaraoriginal: fösvara sig – det kejs.kejserliga kavalleriet störtar efter de flyende,original: flyende och nedhugger hela skaror och intränger samtidigt i husen – ett grufligt mördande begynner, åtföljdt af de skändligaste uppträden, som komma msklighetenmenskligheten att rysa. – I sitt blinda raseri skonar fienden hvarken ålder eller kön – den nesligaste girighet, den mest djuriska råhet rasar rasar ohejdadt öfverallt.|212| Storm: Ingen pardon. – Guld – – Qvinnor och barn blefvo på det grymmaste misshandlade och derefter dödade – En soldat: 20 barn. Kättare I Katharina kyrkan ensamt funnos 53 qv.qvinnor med afhuggna hufvuden – Många sökte frivilligt döden, för att undfly ett ännu hårdare öde – sprungo i brunnar l.eller hoppade i floden – Walloner Italienare, – Ungrare – protest. Kroater, Mot hvarandra. »Låt dem hållas ännu en timma! Soldaten behöfver belöning.»konsekvensändrat/normaliserat Falskt – Enl. kath. förf.katholska författare har han befallt skona de besegrade, men ej blifvit åtlydd. Man säger att han ridit omkring för att rädda – att han sjelf tagit en späd gosse från den döda modrens bröst och bristande i tårar, utropat: detta är mitt byte!

2 Men snart kom en mäktigare fiende än de kejs.kejserlige och gjorde oförmodadt en ände på dessa rysligheter. – Ppheim hade redan vid första anfallet låtit antända några hus invid stadsmuren, för att derifrån bortdrifva försvararne. Luften var alldeles lugn, så att dessa hus i mer än två timmar brunno som tända ljus, och ingen brydde sig derom. Men fram på f.m. begynte det blåsa N. O., och blåsten vexte till N. O. storm.original: storm Brandstället låg på vindsidan, och elden utbredde sig med en hastighet, som satte plundrarne uti förtviflan. Fkbg hade, låtit för att i det yttersta försvara sig, låtit underminera många gator och hus. Dessa minor fattade eld, och exploderade än här, än der och utbredde lågorna. Många af som flyktat i vindar och källrar blefvo innebrända – många af plundrarne sjelfva, berusade af vin och blod, pliktade med lifvet för sin omensklighet. Kl. 1/2 12. slut på striden – Redan kl. 12 på e.m. midd. måste de kejs.kejserlige uttåga ur staden för att undgå lågorna. Kl. 10 på aftonen låg hela staden i aska, 6 kyrkor,original: kyrkor utom domkyrkan, som Tilly låtit släcka. Här funnos andra tredje dagen 10svårtytt00 personer, halfdöde af ångest, hunger och törst. Pardon.

3 – Andra dagen tågade de kejs.kejserlige åter in för att plundra i ruinerna. De togo här ett rikt byte, och Tilly sjelf skall ha yttrat sin förundran deröfver att de rika borgarne sparat sina ägodelar åt fienden, i st.stället att med dem värfva soldater. Lifsmedel. Sutto på de döda och drucko. Vinfaten.|213| Magdeburg hade vid denna tid räknat 35,000 inv.invånare Af dem omkommo vid stadens förstöring omkring 24,000 och andra dukade snart under för brist, sjukdom och sår. De räddades antal beräknas till endast omkr. 5000, af hkahvilka de flesta, och bland dem de rikaste fånborgarne, bortfördes som fångar för att sedan friköpas med en dryg lösepenning. Bland fångarne administratorn, sårad. Han öfvergick sedan till kath.katholska bekännelsen och slöt sitt lif i ett kloster. Många döda förtärdes af lågorna, de ännu qvarliggande, mest halfförkolnadeoriginal: halfförkolade kastades i floden till en så stor mängd, att denna blef uppdämd vid bryggorna, och arbetet dermed varade 14 dagar.

4 Den 22 MajDyster red en herd. Tilly d. 22 Maj in i staden. – Domkyrkan – Anblicken var fasansfull. Domkyrkan. Pardon. Icke han, utan dompredikanten Reinhard Hake var det, som då med en förändr.förändring citerade den ryktbara versen ur Virgilius:

5 Kommit har Magdeburgs yttersta dag, och ej oblidkeligt ödet kan blidkas. Dömde till undergång Trojas folk fooch Ilions ära.

6 Den 25 Maj hölls, till protest:sprotestanternes förfäran, katholsk messa och Tedeum i domkyrkan. Sjelfva stadens namn skulle hädanefter förändras: Magdeburg = Marienburg: den hel. jungfrun i vapnet.

7 Så föll Magdeburg, och med något skäl kunde Tilly rapportera till kejsaren, att alltsedan Trojas och Jerusalems fall hade icke en sådan victoria varit sedd. Men denna stolta rapport dolde dock en djup grämelse; ty först förbittrades hans seger derigenom att Ppheim dervid inlagt den största äran – och dernäst hade branden beröfvat honom en efterlängtad vapenplats för hans här, och sjelfva de plundrade skatterna blefvo till stor del förstörda genom en häftig brand, som den 24 Maj uppkom i Tillys läger utanför staden. Slutligen vill det synas, som hemliga samvetsqval alltsedan förbittrat den gamle fältherrens dagar och rubbat hans dittills fasta förtröstan på ständig seger. »Vidkonsekvensändrat/normaliserat Gud – sade G. A. vid underrättelsen om Mbgs förstöring – jag skall engång hämnas det på den gamle korpralen, om det ock skall kosta mitt lif.» »Gud skall engång utkräfva sin hämd – sade till honom vid stadens fall den svårt sårade markgrefven af Brandenbg – och Tillys ära ligger begrafven under Magdebgs ruiner.» – Han spådde sannt: från denna stund öfvergaf lyckan den dittills segrande krigarens fanor.

|214|

8 G. A. anklagad – Manifest. I stället att fullfölja sin seger och under begagna sina truppers enthusiasm till att rycka mot Svv.Svenskarne låg vände sig Tilly overksam mot HessenC. och Weimar. och begagnade medan ligan inlät sig i fredsunderhandlingar. Tiden närmast efter Mgdbgs fall var den svåraste G. A. hade att utstå i Tyskland. Hans här var försvagad af garnisoner i de många fästningarna, pesten, han led brist på pgarpenningar och alla förnödenheter, han såg de tyska protest.protestantiska furstarne ånyo uppskrämda svekfullt söka att frånrycka honom alla frukterna af hans hittills vunna segrar. I denna ovisshet beslöt sig G. A. till ett afgörande steg. Den 8 Juni tågade han med sin här från Spandau till Berlin, riktade sina 9svårtytt0 kanoner mot staden och förklarade att han väl, enl. fördraget, ville återlemna Spandau, men i sådant fall var tvungen att behandla kurfursten och hans land som Sv:s fiender. Följden af denna vältaliga bön var att ett nytt fördrag, hvarigenom Spandau och Küstrin förblefvo i Sv:s händer samt kurfursten dessutom förband sig att betala 30,000 rdrriksadeler i månaden till sv.svenska härens underhåll. – Greifsvald. Nu vände sig G. A. mot vester, drifvande framför sig kejs.svårläst p.g.a. att bläcket är svagt och avmattat, på väg att ta slut ströfkorpser, Angersdorf. gick d. 10 Juli mot öfver vid Elben och slog läger vid Werben, der Havel infaller i förstn.förstnämnda flod. På andra sidan om floden lägrade sig d. 27 Juli Tilly, och vid Wolmerstädt förenad med Ppheim med öfverlägsen 264000 X 15,000 styrka och sökte locka kon. ur sin ställning. Förrädare hade lofvat Tilly att antända sv.svenska lägret och förnagla kanonerna; anslaget upptäcktes och gaf anledn. till en krigslist – Kon. lät antända vedhögar och besvarade ganska matt de kejs:skejserliges eld – hvarpå Tilly, som trodde att förrådarne utfört sitt uppdrag, lät storma, men blef tillbakaslagen med betydlig förlust. 5000 man. Finska rytteriet mot Tillys förtrupper d. [--]oläsligt p.g.a. bläckplump eller motsvarande Juli vid Burgstall (400 af 800) och d. 28 Juli vid utfall frfrån Werben. Lifsfaror.svårtytt Brist på lifsmedel tvang Tilly snart att draga sig tillbaka. Förstärkn. G. A. insatte hertt. af Mklbg: gemål. |215| Men snart fick han betydligt förstärkning af den kejs.kejserliga här om 15000 m.man som dittills under Fürstenbg opererat uti Italien, och nu vände sig Tilly, 40,000 man stark, mot Saxen att på kejs:s befallning tukta det kätterska Saxen. 200 brinnande byar betäckte hans väg, utan förbarmade rasade hans förvildade skaror i det dittills skonade landet, och snart föll äfven Leipzig d. 2 Sept. i deras händer. Detta slut hade Saxens neutralitet, som gick ut på att svika båda partierna, och man tror ser, icke utan skäl, häri ett spår af kejs:s hemliga fiendskap mot Bajern, som vid underhandl. tagit Saxens parti.

9 RepetitionRepetition. Frankf. a. O. – Landsbg. Magdeburg 20 Maj 31. Elden. Tilly – Hessen. G. A. förstärkn. Saxen. Förbund. Berlin, Maj, Juni. Werben.

10 För G. A. var detta infall högeligen välkommet, ty nu blef Saxen tvunget att taga parti. Icke Den förskräckte kurf. anropade Sv:s Kon:s hjelp. – G. A. ställde sig likgiltig, tilldess kurfursten var bragt till det yttersta. Då fordrade han Wittenbgs fästning, 3 mån:s sold för sina trupper och kurfurstens son som gisslan. – »Icke blott Wittenbg – svarade den olycklige fursten – utan hela mitt land står öppet för kon. – Icke blott min son, utan hela mitt hof och jag sjelf, skall lemnas honom till gisslan, om han så fordrar.»

11 Den 11 Sept. afslöts förbundet, och den 515 Sept. förenades sv.svenska och saxiska härarna vid Düben,original: Düben den förra 12 21,850 man, hvaraf 8850 r.ryttare,original: r. den senare 2011,000 man stark. Saxiska härenarne voro ungt vackert folk, i präktiga uniformer, offic. fjäderbuskar. på sköna hästar och väl inöfvade. Sv.Svenskarne och Ff.Finnarne deremot, sådana de nyss bivuakerat på en rågåker, voro klädda i slitna drägter af många olika slag, sjelfva krutsprängda och brände af solen, på små, oansenliga hästar: dock frukt men de hade kämpat i hundrade strider, då Saxarne härtills endast på paradplatsen visat sitt hjeltemod. – Efter fören. med Saxen förde G. A. ena halfva Tyskland till strid mot det andra, ty det dåvar. kurfurstendömet etc. 1½ million.

|216|

12 DenS. d.Samma dagsvårläst p.g.a. överskrivning den 15 Sept. ansåg likväl den försigtige kurf.kurfursten för rådligt att skrifva till Tilly ett ursäktande bref – för båda asvårtyttlla händelser. – Nu hölls ett krigsråd, hvari kon. rådde att vänta, ochsvårläst p.g.a. strykning draga kringgå fiendens till sig förstärkningar flank och tvinga honom, att öfvergifva sin position, ty Tilly stod i en ointaglig ställning vid norrom Leipzig. Inlåta vi oss nu i ett fältslag, så sätta vi en krona och två kurfurstehattar på spel. – Sv. aflägset – men kurfurst. totalt förlorade. mMen kurfursten, hvars land ej kunde 14 dagar längre: 2 härar rykte under de kejs:skejserliges grufliga framfart, ifrigt påyrkade ett afgörande slag. – »Välankonsekvensändrat/normaliserat, sade kon. till sina höfdingar, nu skola vi ändtligen träffa den gamle korpralen. Icke allenast äran af ett vunnet slag, utan alla hans och hans herres eröfringar bära vi nu på spetsen af våra svärd.» – Kurf. af Bbg tillbaka till Berlin.

13 Dagen derpå, den 16 Sept. n. st.nya stilen 1631 uppbröto båda härarna, Sachsarne på venstra, Sv.Svenskarne på högra flygeln, tills.tillsammans nära 42,000 33,000 man starka, mot Leipzig,original: Leipzig. och ankom nu på qvällen till byn Wolke, icke långt från Breitenfeld. Tillys styrka var ungefär lika, l.eller omkr. 4039,000 man. Tillys krigsråd. – Ppheim. Dödgräfvarns hus i Lpz. förstad.svårläst p.g.a. inbindning/konservering

14 Tillys afsigt var att stå qvar – utmatta sin fiende och slutligen tvinga honom till ett återtåg, som lätt blefve farligt, ishti synnerhet då Tilly väntade Tiefenbach från Schlesien Altringer, som med – från Thuringen ryckte fram till hans förstärkande och redan hunnit till Erfurt.

15 Men Tilly var gammal, det yngre befäl ansåg honom redan för klenmodig och hade svärtat honom hos kejsaren. – Ppheim ishti synnerhet brann af ärelystnad – brann af begär att med nya bragder hämnas Tillys försåtl. beteende i Magdebg – och tänkte: segra vi, är det godt, blifva vi slagne, skall befälet öfvergå i bättre händer W:steins. – Så blef Tilly öfverröstad. Men ännu på morg. d. 17 Sept. ville Tilly ej låta det komma till fältslag – Ppheims list. »Denna mskamenniska skall ännu bringa mig om ära och rykte. – Kejs.Kejsaren om land och folk!»

16 RepetitionRepetition 12/11 68. Magdeburg. Tillys lycka o. ära. G. A. – Berlin – Werben. Altringer. Furstenberg. Sachsen. Förbund 11 Sept. Duben 15 Sept.