Tolfte Föreläsningen. 24/10 65

Lästext

|81|

Tolfte Föreläsningen. 24/10 65.

1 RepetitionRepet. 1/11 69. Rustningar. F. armén 9,300 + 4650 + 1200 = 15,150 m.man Seland 25 Juli. Travendal 12 Aug. Medaljer: lejon, spr. öfver jordgloben. Peruk. Jungfernhof 6/5 Augusti Riga.

2 Chilkenov: Seland – fången. Rd utfärdade ingen formlig krigsförklaring. Kriget förkunnades i Moskva under pukors dån, och vid samma tid inlemnade r.ryska ministern i Haag en besvärsskrift till lemma startgen.staternekommentar, hvari han uppräknade Rds klagomål emot Sv. obs. Dessa besvär kommunicerades sedan af holländska sändebudet åt sv.svenska regeringen. (se ofvan) Skiljomans

3 Detta meddelande kom kon.konungen tillhanda första dagarne af Sept. år 1700, just då han återvände från d.danska kriget. Härpå samtyckte sv.svenska reg.regeringen under betygande att afgifva till generalstaterne alla nödiga förklaringar, och dessa skulle då blifva skiljedomare i tvisten; – hvarpå Gen.staterna skrefvo till tsaren, afrådde från krig och erbjödo sin bemedling – och vid samma tid infordrade sv.svenska reg.regeringen af grefve Dahlberg en förklaring öfver r.ryska ambassadens mottagande i Riga. – Dahlbergs förklaring: bl. a. att mrmonsieur Lefort vid afresan från Riga betygat Dahlbg sin synnerliga erkänsla för hans emottagande der. – Nu kommo andra klagomål fr.från Moskva, mera på saken: Sv., sades det, hade velat gjort sitt bästa för att reta Turkiet mot Rd och velat förmå kon. August att anfalla Rd; – hade dessutom anfallit tsarens bundsförvandt, kon. af Dmk, med krig o. s. v.

4 Emellertid hade tsar Peter i nejden af Novgorod och Pleskov samlat en här af omkr. 40,000 (?) man, och för att ej Svv.Svenskarne skulle få kunskap derom, lät han afbryta all postgång emellan de båda rikena. Det var en här för det mesta af oöfvadt landtfolk, illa beväpnade, utan disciplin, utan annan krigsvana. Kärnan af denna här utgjordes af rytteriet, som tillförene med nomaders tapperhet och oregelbundna krigföring hade stridt emot turkar och tatarer; men den egentl. elitkorpsen, hade P var 4 regg.regementen lemma startstrelitzerkommentarna, hade obs. Peter utrotat 2 år förut, t.till en del, med egen hand för att förekomma dessa lemma startpretorianerskommentar ständiga uppror. Utl.Utländska officerare – likgiltige.

|82|

5 När han derföre d. 9 i början af Sept. utsände tvenne delade hären för att samtidigt inbryta i Estld och Ingermd, i det han med en proklamation försäkrade invånarne om trygghet till lif och egendom, allenast de förhölle sig stilla, framforo dessa vilda skaror på deras vanliga sätt, härjande och plundrande allt hvad de öfverkommo.

6 I en bred bugt af F. Vikens södra kust utfaller från Peipussjön floden Narova, som utgör gränsen mellan Estland och Ingermanld, och är segelbar vidpass 2 sv.svenska mil från dess utlopp. Här ligger den befästade af Danskarne i 13:de seklet anlagda staden Narva, som, i egenskap af hamn för Peipussjön och den der belägna urgamla ryska handelsstaden Pskov l.eller Pleskov då, redan i fyra fem sekler vunnit entt visst betydenhet välstånd. Sin egentl. betydenhet hade Narva likväl vunnit som gränsfästning mellan Estld och Ingermanld, och derföre redan sett många strider mellan r.ryska och sv.svenska vapen utkämpas under dess murar. Sedan staden år 1347 intagits inköpts af lemma starttyska ordenkommentar och 1558 af RneRyssarne, Det var det genom Narvas eröfring år 1581, som Pontus DelaG. tryggade Sv:s besittning af Estland: det var denna stad G. II A. vanligen tog till utgångspunkt för sina fälttåg mot Rd och Polen. Flera gånger belägradt och intaget af r.ryska härar och r.ryska tsarer, hade Narva slutl.slutligen stadnat i sv:ssvenskarnes händer tillikaoriginal: tillikan med detn af Ivan IV Wasilievitsch midtemot af Ivan III uppförda belägna fästn.fästningen Ivangorod. C. XI, klok och omtänksam, hade betydligt utvidgat Narvas fästningsverk.

7 Mot denna vigtiga fästning sände tsar Peter guvern.guvernören i Novgorod furst Trubetzkoj med 8000 man, hkahvilka d. 19 Sept. visade sig utanför Narvas murar. Först mot Ivangorod: 300 man. – Tillbakaslagne. och började dess belägring natten emot d. 2 Okt. – Befälet i Narva fördes af Rutger Henning Horn frih.friherre till Marienburg med 10200 mans besättning samt dessutom 1200 m.man fotfolk, 200 ryttare och 800 beväpnade bönder och borgare. 400 Ff.Finnar Gillen.|83| De försvarade sig med största tapperhet, och RneRyssarne kunde ingenting uträtta. Men D. 2 Okt. öppnades löpgrafvarna; d. 4 Okt. anlände tsaren sjelf med 7,400 man.original: man, och dDen 11 Okt. börjades belägr.belägringen under ledning af polske gen.löjtnanten Allard. Oerhörda arbeten företogos, för att försäkra sig om framgången. De belägrande uppförde tvenne rader förskansningar: den ena mot utfall från staden, den andra mot anfall från landsidan, och dessa vida skansar om en tysk mil i längd bildade en båge söderom Narva, under det att floden bildade en motsvarande båge på norra sidan, så att det hela liknade en elips, under det att en bro vid N. hörnet vinkeln mellan floden och skansarna bildade de belägrandes enda kommunikation med den högra flodstranden. Mellan de dubbla skansraderna var r.ryska lägret; dess artilleri bestod af 159 kanoner och 25 lemma startmörsarekommentar. Förstärkningar ankommo fortfarande, så att RnesRyssarnes styrka vid slutet af Okt. utgjorde omkring 45,000 man, inberäknade 10,000 man på högra flodstranden – således icke 80,000, som härtills varit den antagna sägen. Från d. 11 Okt. lemma startspeladekommentar nu artilleriet oupphörligt mot staden, löpgrafvar öppnades, pilar inskjötos med uppmaningar till myteri bland besättningen och löften om belöningar. Men allt förgäfves. De fasta murarna ledo ingen skara, och staden var väl försedd med alla förråder. Då försökte RneRyssarne gång efter gång att storma, men blefvo hvarje gång med tillbakaslagne med stor förlust: enl. sv.svenska berättelser 9000 man ??: – prutmån. Emellertid blef det sent på hösten, och de belägrande började lida mycket af den fuktiga väderleken. Ingenting kunde uträttas, blokad och rykten kommo att kung C. var i antågande. lemma startUppfordradrekommentar staden. lemma startHorn: »Jag skall i morgon skicka svar ur det stora bläckhornet.»kommentar Tsaren blef orolig och sände Scheremetjeff med kavalleriet åt Estl.Estländska sidan för att rekognoscera. Skansar.original: skansar.

|84|

8 RepetitionRepetition 2/11 69. Rds krigsförklar. Anfall. – Militär. Narva. – Ivangorod. K. Carl.

9 När kung C. återkom från d.danska fälttåget, visste han ännu icke af Rds fredsbrott, utan var betänkt på att genom ett infall i de sax. arfländerna straffa kung August för hans angrepp mot Riga. Enl. någras berättelse var flottan lemma startaftackladkommentar. och –

10 Men nu kom nyheten om tsarens infall i Ingmd, Och och det blef nödvändigt – Rustningarna påskyndades med all makt,. men D. 1 Okt. gick kung C. med 9 linieskepp, 2 fregatter och 6svårtytt000 man till segels ifrån Carlskrona. Resan blef stormig, och flottan skingrades vid estl.estländska kusten, dock utan olyckor. Kung C. var så sjösjuk gick ombord på Westmanldoriginal: Westmanld,,. att D. 2 om aft.aftonen kom man i sigte af Kurland; d. 3 af Domesnäs, d. 4 seglade kungen i stark storm förbi Runö. Kungen var sjösjuk och gick på redden af Pernau ombord på jakten Sofia i land vid Pernau under lifsfara. Derifrån red han till Reval Wellingk och och stadnade, för att invänta sin armé och flera trupper från Sv. Här fick han veta att kon. Aug. gått i vinterqvarter, men att Narva sväfvade uti största fara. Genast beslöt han att undsätta denna stad,. men red först till Reval och Wådligt. Undertiden fingo Ff.Finnarne befallning att tåga till Wesenberg, som var bestämdt till mötesplats för armén, och under ströfpartier utskickades för att förjaga de härjande r.ryska korpserna. – Skärmytslingar. Schlipbsvårtyttach, Pleskovs fana. d. 28 Okt. vid Purtz – förlust Scherem. drog sig tillbaka. Reval – obemärkt – – I början af Nov. och d. 6 Nov. I Wesenberg i Estld – på halfva vägen Reval, Narva. – För att komma till Narva, hade man ännu 7 dagsmarscher genom härjade trakter och på bottenlösa vägar. – Tvenne pass: Pyhäjoggi och Sillamäggi. – Bad kon.konungen invänta förstärkn. – 1000 ryttare Hans otålighet. – Qvarlemnade 5000 man. – Återstoden 5000 + 3000 – 37 kan.kanoner d. 13 Nov. mot Narva – all umbärlig packning lemnades efter – I början tak – sedan bivuaker – intet bröd – intet foder –|85| D. 17 Nov. kl. 5 på aft.aftonen stötte kungen på RneRyssarne vid Pyhäjoggi – De voro, ej 6000, utan 800 – hasti En bonde, Stefan Rabe, visade en omväg. – Följ morgon genom passet – och likaså genom Sillamäggi. – Nu begynte der falla regn och snöslask – genomvåta. – Läger på uppblötta åkrar vid Lagena,original: Lagena en by ½ mil från Narva. Natten: rekognoscering – val mellan hunger och strid. – S. d. d. 18svårtytt på morgonen Natten mot d. 18 Nov. lemnade tsar Peter sitt läger vid Narva, för att i Pleskov påskynda ankomsten af nya förstärkningar. – Ej feghet. – Men han var så säker – att han t. o. m. tog med sig den erfarne gen.fältmarskalken Golovin Andreas och lemnade öfverbefälet åt den unge hert af Croix, som kort förut gått ur ö:rikiskösterrikisk i rysk tjenst. Oförklarl. – hert.hertigen förut föraktligt behandlad – kände hvarken folk eller befäl – Sannolikt: ville ej riskera en drabbning, som kunde äfventyra hans personliga rykte. – Förgäfves invände hert.hertigen att han som utlänning ej ägde soldatens förtroende – hot – några glas sekt – fullmakt – vid hans sida furst Dolgoruki.

11 D. 20 Nov. sv.svenskt lösen – raketer – besvaras.

12 Kl. 10 på f. m. slagordning: – Sv.Svenska armén 8,4530 man: neml. 130 drabanter – 6 bat.bataljoner garde – 3 bat. 1500 m.man – 800 Westmanl.Westmanlänningar2600 werml.wermlänningar – 500 dalkarlar – 450 Helsingar. – 750 m.man Wiborgs reg:teregemente – 250 m.man Lodes f.finska tremänningar. och lika många Tiesenhausens = 5100 m.man Kavalleri: 500 lifdragoner – 150 f.finska dragoner de Molinsvårtytt – 500 m.man Åboläns kav.kavalleri B. Rehb. – 600 Nylänningar Ribbing – 500 Wiborgs kav.kavalleri Hans Rehbind – 300 f.finska ryttare under C. RehbinderEstl.Estländska adelsfanan 200 r.ryttare – och vidare 200 estl.estländska rytt.ryttare = 3130 – Artilleri 200 m.man

13 Häraf finnes att Ff.Finnarne utgjorde 1250 m.man inf.infanteri och 2050 kavalleri = 3,300 man = ₂⁄₅

14 Ryska armén 28,767 m.man reguliera – bland dem endast 4000 m.man gamla trupper – Dessutom 16000 irreguliera = 45,367 – hvaraf dock flera omkomne under belägr.belägringen

|86|

15 Sv. hären ordnades så R. h.Ryska högra flygeln af Dol – Ryssarne: många ej skjutgevär: klubbor – bågar – ingen trodde att Sv.Svenskarne skulle angripa – Croy ville utsända 15000 m.man – generalerne vägrade –

16 RepetitionRepetition: Peters här. Början. anfall. 2 korpser. Narva. Horn. Blokad. Skansar. Halfmånen. Wepsäkylä. Joala. K. Carls tåg. Rujen, Reval, Wesenbg. Till Narva. Pyhäjoggi Sillamäggi. Lagena. Härarna. Peters resa. C. trodde sig träffa tsaren.

 

 

    Kommentar

    Kommentar

    stycke – textställe – kommentar

    2 gen.staterne Generalstaterna, det självständiga Nederländernas högsta organ som bestod av representanter för delstaterna.

    4 strelitzer Streltsergardet sattes upp av Ivan IV vid mitten av 1500-talet och upplöstes av Peter I kring 1700 efter att det hade gjort uppror i hans frånvaro.

    4 pretorianers soldater tillhörande den romerske kejsarens livvakt under antiken. Pretoriangardet var en maktfaktor i staten och gjorde sig skyldigt till upprepade militärrevolutioner.

    6 tyska orden Andlig riddarorden grundad av köpmän från Bremen och Lübeck under belägringen av Acre 1189–1190. Tyska orden var verksam i Heliga landet till 1291 och i Transsylvanien 1211–1225, men framför allt skapade ordensriddarna på 1200-talet ett omfattande välde i Preussen och Livland. Perioden 1309–1466 residerade Tyska ordens högmästare i Marienburg. Tyska orden hade även områden i Tyskland, och 1398–1408 ingick Gotland i dess välde. Orden, som också är känd under namnet Orden av vår Frus den heliga Marias tyska hus i Jerusalem, har ett svart kors på vit botten i sitt vapen.

    7 mörsare korta artilleripjäser för kastning av projektiler.

    7 spelade sköt.

    7 Uppfordradre pro: uppfordrade, uppmanade.

    7 Horn: »Jag skall i morgon skicka svar ur det stora bläckhornet.» Citatet finns bl.a. i Anders Fryxells Berättelser ur svenska historien 21 (1856).

    9 aftacklad avriggad.

    Faksimil