Trettioförsta Föreläsningen. 21/11 64

|223|

Trettioförsta Föreläsningen. 21/11 64.

1 RepetitionRepetition: 13/11 68. Tal. Vind. Uppställn. Bön. Kanonad. Ppheims list. P[----]oläsligt p.g.a. bläckplump eller motsvarande Holstein. Tilly.

2 Saxiska hären, 7000 m.man infanteri på 6 fyrk. och 4000 m.man kavalleri, svigtade vid första angreppet – Furstenbg: Arnheim och gardet – resten flydde åt Düben – Arnh. retirerade bakom Horns flygel och uppställde sig.

3 Sv.Svenska och sax.saxiska trossen som hade stått bakom sax.saxiska hären, ansåg nu allt förloradt och begynte fly åt Düben – den påträffades af flyende Saxare och förföljande kroater – plundring. »Låt Sax. löpa.»

4 Kl. var nu 4 på e.m. Tillys center och högra flygel stodo nu i riktn. från S. V. till N. O. gentemot venstra sv.svenska flygeln under Horn, under det att sv.svenska s centern stod orörlig på sin plats och sv.svenska högra flygeln fördrifvit Ppheim.

5 Saxarnes korta motstånd hade emellertid gifvit Horn andrum att svänga sin flygel något åt v. för att bjuda fronten åt Tilly, som angrep honom från sidan. Knappt stod hade han utfört denna rörelse, innan Tillys djupa fyrkanter, understödde af rytteriet, kastade sig öfver Horns folk med hela sin förfärliga tyngd: 17000 mot 7000 3,500. Och på samma gång lät Tilly rikta det tagna saxiska artilleriet mot Horn samt f började med en förödande eld nedskjuta hans leder. Hela venstra sv.svenska flygeln var nära att digna. och Men Horn förlorade i denna yttersta nöd hvarken mod eller fattning. Hansoriginal: Han skickliga manöver, hans folks orubbliga tapperhet lyckades förekomma faran att kringrännas och hejdade första anfallet. Ingen enda vek man flydde.

6 I denna farans stund, som lätt utansvårtytt Horn kunnat förvandla den första segern i ett blodigt nederlag, underrättades G. A. af Arnh. och Teuffel ankom G. A. sjelf ifrån högra flygeln.|224| Öfv. Callenbach stod med sina ryttare i reserv. »Hugg in, C., för Guds skull, hugg in!» ropade Kon. – C. lydde befallningen och stupade strax. »Försvara er, gossar!» ropade kon. – »jagkonsekvensändrat/normaliserat skall strax hämta hjelp!» Strax Genast skickade han Teuffel efter förstärkning, men några steg derifrån stupade T. för en kula. Nu red kon. sjelf till centern och hämtade skickade derifrån Hepburns skottar samt Vitzthums tyska fotregemente. – Sedan red han till högra flygeln och skickade derifrån Westgötha ryttarne under Soop. Allt detta skedde inom föga mer än ¼ timma.

7 Men Tillys stridssegervana här var icke sinnad att släppa segern ur händerna. Nu följde på högra flygeln en kamp på lif och död, man mot man, bröst mot bröst. Vän och fiende, alla insvepta i dammet och krutröken, som drefs åt detta håll,. voro i den Skottska marschen rRysligaste förvirring blandade om hvarandra. Sv.Svenska infanteriet kämpade mot kejs.kejserliga kavalleriet och sv.svenska kavalleriet mot kejs.kejserligt infanteri. Endast Skottarne bibehöllo slutna leder – tid efter annan såg man dessa leder öppnas: då blottades läderkanonerna, som de haft dolda ibland sig, och utspydde kartescher mot fiendens täta massor. Dessa läderkanoner och i allmh. sv:ssvenskarnes lättrörliga artilleri, som ständigt uppträdde der faran var störst, bortsopade hela leder af fienden och bidrog derigenom mycket till slagets utgång. På samma sätt de sv.svenska musketerarne, som laddade och sköto nästan dubbelt fortare, än de kejserlige.

8 Länge vacklade på detta sätt striden, förd å båda sidor med lika tapperhet och lika förbittring, till dess att ett af dessa f djerfva, klokt beräknade drag, som utmärka en stor fältherre, omsider gaf slaget en afgörande utgång. Kon, hvars klara blick omfattade hela ställningen, blef varse|225| att Tillys tunga artilleri, som ännu fortfor att från höjden beskjuta svsvårläst p.g.a. strykning den orörliga sv.svenska centern, lemnats utan tillräcklig betäckning. Strax lät han sin segrande högra flygel göra en svängning mot höger venster, under det att regementerna i centern ryckte framåt, likaledes svängde mot v. och hotade Tillys venstra flank. och alla dessa trupper, Högra flygeln med Ff.Finnarne i spetsen, kastade sig nu öfver det kejs.kejserliga artilleriet och tog det inom några minuter, hvarefter de tunga kanonerna genast riktades mot ryggen och sidan af Tillys anfallande trup massor. Denna manöver afgjorde slaget. Ppheim Oväntad och ödeläggande kom denna kanonaden för de kejserlige. De förmådde icke genombryta Horns leder, – de hotades togos i sidan af friska sv.svenska trupper – de nedmejades i ryggen af sitt eget artilleri – de råkade snart i oofullkomlig oordning och rusade i hejdlös förvirring till flykt. Förgäfves sökte Tilly med tårar af harm att hejda deras flykt – gråskymmeln Långa fFritz – Förgäfves kastade sig Ppheim, trotsande döden, in i hetaste handgemänget – allt som kom honom i vägen stupade för hans slagssvärd – 14 Sv.Svenskar och Ff.Finnar – betäckt af sår, måste äfven han slutligen följa de flyende. Kl. 6.

9 Allt skingrades. Endast 4 kejs.kejserlige Cronenbergs oöfvervinnerlige redo ännu trotsigt i slutna leder bort emot Leipzig – endastoriginal: endaf 4 kejs.kejserlige fotregementer, sista kärnan af Tillys här, stadn höllo ännu stånd vid en liten skogsdunge, Linkelvald, söderom slagfältet. Kon. kastade sig öfver dem med högra flygeln, denna gång med Totts tyska och Stenbocks smål.småländska ryttare främst och derefter de af striden 6 timmars hård strid utmattade Ff.Finnarne Här uppstod åter den mest förbittr. strid. Ingen pardon hvarken gaf eller togs. – De kejs.kejserlige försvarade sig med hjeltemod in i döden – Walloner. och endast det inbrytande mörkret räddade dem från fullkomlig undergång. Uppvisning.

|226|

10 Slaget var vunnet, men mången sådan seger har gått förlorad i sjelfva ruset af segerns fröjd. Så farlig ansåg G. A. ännu sin fiende, att han lät afbryta förföljandet och ännu kl. 7 på aftonen i mörkret uppställde sin trötta här i full slagordning. På Kon. red sjelf långs de krutsvärtade, blodiga lederna, tackade alla: Sv.Svenskar, Ff.Finnar, Skottar och Tyskar för deras visade mannamod – tog sig gjorde sedan en kort måltid hos en marketentare och tillbragte denna natt, liksom den förra, i en vagn framför fronten. – G. A. hade under slagetoriginal: slagit burit gul läderkyller, gul hatt med grön plym och red en stark gråskymmel.

11 Morgonen derpå kunde segrarne med den obeskrifliga känsla, som åtföljer den yttersta fara, förvandlansvårtyttd till räddning och seger, öfverräkna vinst och förlust. Plundringoriginal: plundring. Förfölja. Slaget var ett af de blodigaste, liksom äfven ett af de mest förbittrade och med största mannamod utkämpade fältslag i hela detta tidehvarf.vet 65000. Nära 10,000 döda, utom otaliga sårade, betäckte slagfältet. Förlusten var icke ringa på segrarnes sida. 2000 Saxare, 700 Sv.Svenskar, Ff.Finnar, Tyskar och Skottar lågo stupade i sitt blod och bland dem många af kon:s tappraste officerare: Den med kon:s nära vänskap och förtroende hedrade Teuffel – de krigserfarne och tappre öfverstarne Damitz, Hall och Callenbach. Sårade voro bland Saxarne 2000 m.man – bland sv.svenska trupperne 1400; så att hela förlusten i döda och sårade utgjorde på segrarnes sida ej mindre än omkr. 6,100 man. Vida större var de kejs:skejserliges förlust. Af dem lågo på slagfältet 6,300 döde. De sårades antal har aldrig blifvit kändt, men torde ha utgjort omkring inemot dubbelt, således en förlust af 17 à 18,000 man, eller mer än halfva hären. = 65:23 = hvar 3:dje Många af de kejs.kejserlige soldaterne skingrades efter slaget för att icke mera återvända till fanorna. En del tog tjenst hos Ppheim – en del hos G. A. – Allt hvad Tilly tre dagar efter slaget kunde hopsamla: 4000 man.

|227|

12 Kurf. af Sachsen.Oaktadt I kamp mot de kejs.kejserlige truppernas krigsvana och tapperhet förenade sig 4 omständigheter att frånrycka dem segern och gifva den åt de sv.svenska vapnen: 1) konungens och hans lärjunge Horns utmärkta fältherresnille, som icke ett ögonblick upphörde att öfverskåda och beherrska ställningen; 2) den G. A:s nya krigskonst, hans uppställning af hären och den utomordentliga ordning och disciplin, hvarmed trupperna utförde alla manövrer; – 3) förbättringarne i eldvapnen och Torstensons utmärkta artilleri samt slutligen 4) alla sv.svenska truppers utomordentliga tapperhet och dödsförakt.

13 I det vi således böra skänka ett fullt erkännande åt allas förtjenster, må det anses billigt att särskildt egna några ord åt Ff:sFinnarnes medverkan i slaget vid B:feld. Denna måste vara underordnad det hela; men om vi säga att finsk tapperhet äger en lejonpart andel uti dagens ära, så säga vi dermed endast en sanning, som af alla samtida blifvit bevittnad och äfven af Svv.Svenskarne erkänd. 2000 ryttare, hvaribland 700 Ff.Finnar i främsta och yttersta ledet, motstodo 7 rasande anfall af Ppheims kavalleri kuirassierer, det bästa och mest fruktade kavalleri i verlden, 5000 m.man 5000 kuirassierer man starkt, och drefvo denna nära dubbelt öfverlägsna styrka på flykten och nedgjorde mer än ⅔ deraf. Efter denna bragd voro åter Ff.Finnarne främst, när det gällde att spränga och tillintetgöra det tappra holsteinska reg:tetregementet, och slutligen togo Ff.Finnarne – ehuru då i andra ledet – det kejs.kejserliga artilleriet, hvarigenom slaget afgjordes. Hastfers Karelare i centern togo en mindre del i striden, men voro med om centerns anfall i de kejs.kejserliga fyrkanternas flank – och slutl. var det finnen G. Horn, som i spetsen för 3,500 m.man som efterhand ökas till 7000,|228| mest tyska och skottska trupper, i 2 timmar motstod 16000 m.man kejs.kejserliga kärntrupper, underf infanteri, kavalleri och artilleri. – Från slaget vid Bfeld daterar sig också den långa rad af ofta prålande panegyriker, hvari FfFinnarneoriginal: Ff:s tilldelas en lysande andel i G. A:s triumfer. Så säger en tysk förf., Heinsius: »Ff.Finnarne stodo, korta till vexten, men trotsiga, fasta och oförfärade, med en styrka och ett mod, som höjde sig högt (mille passusspråk: latin) öfver deras kroppsliga gestalt; och att desse skulle frukta döden l.eller gifva vika för fienden, var lika litet att frukta vänta, som att naturens elementer skulle vika för mskomaktmenniskomakt.»konsekvensändrat/normaliserat – Och på ett annat ställe säger Heinsius: »Ff:s outtröttliga ifver att nedgöra fienden skänkte dem ett nytt namn, nemligen Hakkapäler (af h. p.språk: finska), vid hvars ljud Polackarne sedermera alltid bäfvade och hkahvilka Österrikarne samt den (Gud bättre) heliga ligans försvarare sällan förnummo utan rysning, men ofta med lifvets förlust.» – En annan förf. Pierius Winsemius, säger i sin panegyrik:

»Non timuit gens Fesvårtyttnna necem, seu turbine quodam

Vecta per adversos sparsit se tota cohortes,

Propositum factura mori, vel vincere dextra,

In qua fata ferat»....

»Döden fruktade Finnarne ej, när stridernas hvirfvel

Kastade dem mot fiendens här i och slutna kohorter,

Redo att, hvad än ödet bestämt, med allt lika orubbligt

Segra och falla.»..

15 Och en tredje förf. Daniel Achrelius säger: »Fenni, Martis pulli, ad bellum non facti, sed nati esse videnturspråk: latin».

|229|

16 Det kan ej förvåna attsSegern vid Bfeld väckte en allmän förtjusning i hela det protest.protestantiska Europa: i Tland, England, Holland, ja i Dmk, och icke minst i Sv. och Fd. Men äfven i Frke gladde man sig åt denna svåra afbräck i kejs:s makt, och i Moskva lät G. A:s synnerlige beundrare, tsar Mich. Feodorotvitsch, – han som genom en ambassade formligen tillbjudit G. A. trupper mot Polen – i sitt hjertas glädje öfver katholikernes nederlag tillställa offentliga lustbarheter. Man täflade i tal och tryck att prisa den nordiske hjelten, som nu, från ett snömajestät som skulle smälta för solen, såg sig förvandlad till »en ny Gideon» m. fl. prunkande äretitlar. På ett ganska eget sätt yttrade sig deremot förskräckelsen hos det besegrade partiet. På norra sidan om Donau, icke långt ifrån det darrande Wien uppreste neml. munkarne ett kapell åt det sv.svenska helgonet Brigitta, på det att hon med sina böner skulle afvända sina landsmäns b anfall mot de kath.katholska arfländerna.

17 Men folkgunsten, som alltid löper efter lyckan och vänder olyckan ryggen, skulle ensam för sig ha varit en ganska vanskelig vinning. Vigtigare voro slagets militära och politiska följder. Den fruktade här, som i mer än tolf års tid hållit Tland i skräck och utgjort det villiga redskapet för allt förtryck, alla mörka planer mot folkens och samvetenas frihet, denna här var nästan totalt tillintetgjord och stödet undanryckt den dittils mäktigaste thron i Xhetenkristenheten. Tilly den dittills oöfvervinnerlige segraren i 20 drabbningar var slagen, sårad, öfvergifven och hade med tron på sin lycka förlorat tron på sig sjelf. De underförtryckta började öfverallt åter uppresa sitt hufvud ur olyckans och förnedringens djup; de dittills tveksame skyndade sig att förena sig med Sv:s segrande fanor. Sv. steg med ett jättesteg till rangen af europ. stormakt – öfver det glömda, aflägsna Fd föll en stråle af ära och segerfröjd efterssvårtytt seklers sorger –|230| hvarje man tyckte sig vexa högre – hvarje qvinna kände sitt hjerta klappa af stolthet öfver fäders, mäns, bröders och söners bedrifter – en dittills okänd hög lyftning genomflög på segerns vingar öfver ge hvarje bröst. Ty nu kände enhvar att man kämpat och segrat i msklighetensmensklighetens stora strid för sanning och rätt, för frihet och ljus – att äfven Fds namn var för evigt inristadt vid dessa kämpars sida uti historiens marmortaflor. Detta Ett sådant medvetande adlar ett folk. Vapenäran ensam kan icke göra det – hon hänrycker – hon lyftar – hon förbländar, men hon faller till stoft med nederlagen och lemnar efter sig ett arf af tårar och eländen. Allt beror uppå stridens mål: så högt som det står, så högt står äfven den varaktiga äran, hon som öfverlefver olyckorna, nederlagen och förvandlar sjelfva nederlagen i odödligt stolta minnen för efterkommande slägten.

18 RepetitionRepetit. Bfeld Tillys artilleri Flykt. Förluster. Orsaker till segern. Ff:s rol. Fds ära. Slagets intryck. Följder.

19 Sådant är minnet af slaget vid Bfeld. Der kämpades om de högsta mål i lifvet – derföre har Fd icke ett ärofullare namn att inrista på sin vapensköld – och det har dock ganska många, som der äro inskrifna. 1,500 – icke flera – voro dess kämpar i denna strid – ringa till ziffran, såsom folket sjelf är ringa till tal – men ock sådana, som räknades till de tappraste bland de tappre. Och utom bland dessa G: A:s 1500 Ff.Finnar var en, som ensam uppvägde 1000:de. – Två män vunno slaget vid Bfeld: den förste var G. A., Sveriges konung, Fds storfurste – den andre var finnen G. Horn.

20 RepetitionRepetition 16/11 68. – 9/11 74. Breitenfeld. Följder. Wien. – Moskva. Ff:s rykte. Folket lyftas.